Rangsarve kvarn på Gotland

Vindkraftteknik 1889. 99,7 % fossilfri. Det mesta fanns att tillgå på gården. Furuträ för stomme och axlar, björk i kronhjulen, oxel i kugghjulens tänder, trätjära för yttre underhåll. Vinden var gratis.  Somligt måste köpas. Ett par gjutjärnsdrev. Järn till beslagen. Kvarnstenarna. Cirkelsågbladet med lagring och remskivor. Och själva kompetensen att bygga en kvarn fanns hos nån mästare som bonden eller mjölnaren fick anlita.

.....

Jordbruk och bröd är grunden för vår civilisation. För att tillverka mjöl att baka bröd med behövs kvarnar. De första var handdrivna. Ett enformigt slit som kvinnorna fick göra. Romarna  byggde vattendrivna kvarnar. Väderkvarnar finns sen 1000-talet och utvecklades efter hand. Den här modellen har åtminstone fyrahundraåriga anor i Sverige. Vi vet inte vilka som hade kunskapen att bygga kvarnarna, men ofta vem som lät bygga dem.

.....

Ur Alva Hembygdsförenings information:

På vägen mellan Alva och Hablingbo står en gammal kvarn. Den uppfördes 1889 av Alfred Jakobsson vid Rangsarve. Alfred bodde på gården mittemot kvarnen. När skiftet gick fram kom den åker som kvarnen stod på att tillhöra Lars Andersson som ägde gården öster om kvarnen. Han köpte kvarnen och var också den siste som utnyttjade den. När nya tider kom och kvarnen blev överflödig höll den på att förfalla.
 
 
På 1950-talet träffade gamla ägaren Alma Pettersson hembygdsvårdaren Erik Lindqvist från Havdhem. Erik tog på sig ansvaret att få igång en renovering av kvarnen och med ägarens tillstånd och grannars hjälp och medverkan stod snart kvarnen färdig. Enskilda personer och föreningar skänkte virke och kontanta medel.
 
 
1960 skänktes den nyrenoverade kvarnen med tillhörande tomt av Lars Anderssons dotterdotter Elisabeth och hennes make Göte Sonell till Alva nybildade hembygdsförening. Föreningen har med ideella krafter (och nåt symboliskt uppmuntringsbidrag från Länsstyrelsen, mitt tillägg) hållit den i gott skick med mycket av originalmaskineri och utrustning kvar.
 
Rangsarve kvarn är av holländsk typ. Kvarnbyggnaden står fast förankrad i marken medan man kan vrida hättan efter vinden. Det är en sikt och spånkvarn. Malningsmaskineriet finns kvar liksom sågverket.

 
Då jag kom dit i mitten av juli 2021 satt nyckeln i låset. Det vara bara att kliva in. Därinne en tyst, nästan sakral stämning där det måste ha gnekat och surrat och dånat och skavt då arbetet var i gång.

Kvarnbyggnaden står fast förankrad i marken. Hättan vrids i vind. Jag vill minnas uppgifter om att det kräves starka karlar eller oxar för att vrida överdelen. Den låstes alltid i läge som fick duga även om vinden varierade lite - en teknik som övertagits av dagens vindkraftverk. Just den här hättan har reparerats och går inte att vrida.

Vingarna har segel av trä. Det finns luckor kvar för att öka ytan.

Alla bilder tagna med Pentax K-1 och Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8. Jag har monterat ett motljusskydd som ibland skapar vinjettering i ytterst hörnen.

Mitt i bottenvåningen kommer spindeln, d v s vertikala axeln, ner. Lagringen finns i krysset på golvet som säkert stöttas underifrån av noga utförd grundläggning. Upptill syns primära stjärnhjulet vars kuggar drivit sekundärhjul på axlar som var riktade uppåt, till andra våningen, där malningen skedde. Till höger cirkelsågen som också drevs av vinden.

Här är cirkelsågen. Jag tycker att den ser ut att vara upplinjerad med fönstren så att det ka gå att hanter lång           t virke men enligt Hembygdsföreningen användes den till att såga spån, d v s takspån som ju också täcker kvarnens   väggar utvändigt.

Trappan upp till andra våningen.

Här på andra våningen syns till vänster "tratten" där man hällde omald säd. Mitt fram spindeln, d v s vertikala axeln, med sitt sekundära stjärnhjul. (Det drev via ett gjutjärnskugghjul, ej i bild, en remskiva till sågverket.)

Uppe i hättan kommer kvarnaxeln in. (Den är rund och mörkare gråbrun med ett järnbeslag.) På den sitter kronhjulet (mitt i bild)  som driver krondrevet som driver spindeln (vertikala axeln).

Kvarnen i tidigare sämre skick.

Text och skiss från källan nedan, ett examensarbete av Lars Eriksson, Uppsala Universitet, Campus Gotland.

2021-07-19 16:40   Joakim88

Fina bilder och intressant läsning så här efter maten, passande nog :)
Kul att de renoverade kvarnen.

Besvara

Svar från Måns H 2021-07-19 23:23

Tack Joakim! Jag blev riktigt rörd av att hitta den här kvarnen och att nyckeln satt i!

Svara

2021-07-26 16:54   Ernstzon

Hej Mäns !
Tack för att du delade med dej av detta det passar ju en kvarnnörd som jag som har flera av liknande typer av kvarnar i mitt album med vindmöllor. I mitt andra album ( delades vid årskiftet ) och där finns nu 151 kvarnar som oftast drevs av vatten men några få med el.
Fotosidan kunde inte hantera album med över 1000 bilder som det var då, men nu efteråt har dom löst problemet och jag är nog snart där igen.
Fint att du gjorde detta, fint tagna bilder med bra text till.
Smålandshälsningar från Ewerth ernstzon på fotosidan.

Besvara

Svar från Måns H 2021-07-26 22:07

Tack Ewerth! Kvarnar är viktiga teknik- och kulturminnen. Jättebra att det finns dom som tr hand om dom och att det finns såna som du som dokumenterar!

Svara