Öppna eget. F-skattesedel och "Bild" i firmanamnet.
Att sitta på en parkbänk och skjuta duvor är inget för mig. Det kände jag tydligt då sista arbetsdagen som anställd närmade sig. Hellre ta upp fotohobbyn på allvar. Eller öppna eget. Eller både/och?
Jag kontaktade Skatteverket. Det gick att ha fotohobby och kanske sälja några bilder utan F-skattesedel. Men dom rekommenderade F-skattesedel. Jag kanske skulle göra nåt i mitt yrke, det räknas inte som hobby, och skulle kanske vilja dra av kostnader för utrustning mm.
Att bokföra och deklarera skulle bli svårt. Handelsbanken i Vänersborg visste precis vilken redovisningskonsult jag behövde. Jag bokade tid och vi gick igenom läget. F-skattesedel skulle vara bäst för mig. Att få dra momsen vid inköp var bra. Om jag skulle skaffa lokal blev den också avdragsgill. Och F-skattebeviset skulle jag kunna behålla även om inkomsterna uteblev så småningom.
Jag skrev ansökan om F-skatt och konsulten kollade den. På den tiden gällde det att uppge att man skulle ha uppdrag från flera uppdragsgivare. Att jobba för en enda skulle inte godkännas. Skatteverket krävde också att syftet med verksamheten skulle vara att göra vinst. Det var ju inte mitt syfte. Jag ville ha nåt att göra, ta bilder, träffa folk, ha kul! Och dra av momsen från inköpen. Skatteverket visade sig ha ett litet kryphål för såna som jag. Att jobba utan vinstsyfte är suspekt men inte olagligt.
Ansökan gick igenom. Numera verkar Skatteverket acceptera precis vad som helst.
Att föra dagbok var lätt som en plätt sa experten. Han skulle sköta resten. Men dagboken var mig övermäktig. Jag visade första utkastet. Han skrattade så att han blev röd i ansiktet. 90% fel. Egentligen ska dagboken föras i ett speciellt dataprogram utan raderingsmöjligheter. Men han gav mig ett litet program att köra i Excel. Det har jag kvar.
Jag kan fortfarande inte skilja på debet och kredit. Om jag betalat för något är det för mig en utgift, men beloppet ska bokföras som inkomst i en kolumn, som utgift i en annan. Dubbel italiensk bokföring uppfanns för att försvåra för anställd personal att fuska och förvårar även för mig. Men med lilla Excel-programmet kan jag prova mig fram tills det står 0 (noll) på sista kontrollraden. Konsulten stoppar in siffrorna i sitt godkända program.
Skatteverket kräver en prognos över inkomster och utgifter. Sen ska man betala preliminärskatt efter den prognosen varje månad. Jag hade ju ingen aning, men det var bara att gissa och betala. Sen rullade det på. I början hade jag inkomst nån gång även från utlandet och köpte prylar utomlands. Sen har EU och Skatteverket gjort detta snudd på omöjligt för företag i min lilla skala.
Jag betalar några tusen om året för deklarationshjälp och lite rådgivning. Ett bra proffs kan utnyttja reglerna, så än så länge har det har lönat sig genom lägre skatt. Och jag slipper deklarationsjobbet.
Nackdelen med redovisningskonsult är att jag inte vet hur det gått för företaget ekonomiskt. Jag begriper mig ju inte på bokföringen. Och på sista raden står det ju 0 (noll).
Första bilden jag sålde. Företaget som byggt vindkraftverken hade den som tavla i sin entré. Nikon F3. Film Fuji Superia 400. Objektiv troligen Nikkor 35 mm shift med lite shift uppåt. Kolla lärkan ovanför vindkraftverken!
Nåt att fundera på kanske
/Gunnar S
Hur ser det ut från uppdragsgivarens sida? En uppdragsgivare behöver ju veta att du är momspliktig. Funkar detta även om man bara har utgifter?
/Gunnar S
Då det gäller lönsamhet så var ju det inte drivkraften för mig heller. Men sammantaget har F-skattesedeln varit bra.