Nu har bilarna fått Marilyn-Monroemidjor

Ute på stan ser man allt fler bilar med markerade midjor. Lite konstigt tycker jag att dra in måtten där passagerarna sitter och samtidigt minska utrymmet för sidokrockbalkar. Men trenden är tydlig.

Vad är vitsen? Inom flygtekniken startade trenden då flygplanen började närma sig ljudfart. Om det blir överljudsfart lokalt nån stans på flygkroppen ökar luftmotståndet dramatiskt. Tyskarna nosade på problemet redan 1943. Amerikanarna tog tag i det på 1950-talet. Man kom fram till att i hög underljudhastighet behöver alla volymer på planet beaktas. Summan av volymerna bör bli cigarrformad med spetsiga ändar. För att kompensera vingarnas volym ska flygkroppen ha smal midja.

Northrop F5 som började tillverkas 1959 är ett tydligt exempel.

Northrop F5 E i Schweiz flygvapen. Foto Wikipedia / Peng Chen.

Bilar har ju varit strömlinjeformade länge. Ur-SAABen som byggdes strax efter kriget hade luftmotståndskoefficienten 0,2nånting. SAAB 93 hade bra strömlinjer, både där de syntes och en för tiden ovanligt slät undersida. Elbilarnas räckvidd blir längre med lågt luftmotstånd, så i stället för att sätta in ett större och dyrare batteri jobbar man hårt med CW-värdet. En Tesla Model Y ser normal ut upptill, men undersidan är helt slät med minsta möjliga urtag för hjulhusen.

Och nu kommer detta med smalare midjor. Har coke-bottleformen fördelar även i landsvägsfart eller är det bara en modenyck?

Brittiska Morris Garage, MG, är ju numera ett kinesiskt märke med elbilar. Jag plåtade en MG4 ELECTRIC som stod utställd i behaglig inomhustemperatur.

Framsidan har stora luftintag som möjligen leder luften på nåt smart sätt och midjan är indragen.

Denna och nästa bild Pentax K-1 med Pentax FA Macro 100mm

Dom har verkligen jobbat hårt för att markera midjan. Mätt i centimeter är det inte mycket men ser mycket ut!

Baktill lufthyvlar och andra detaljer som jag antar har syftet att få luften att släppa med minsta möjliga virvelbildning.

Denna och nästa bild Iphone SE med app Halide för DNG/RAW,  framkallning med Affinity Photo

Lufthyvel fanns redan på SAAB 95. Sixten Sason och SAAB-ingenjörerna hoppades väl att den skulle minska luftmotståndet och kanske minska lyftkrafterna bak. Undrar om dom vindtunneltestade. MG har satsat på att dela upp hyveln till två. Undrar om dom vindtunneltestat.

2024-01-18 09:35   syntax

Mycket intressant!
Jag har inte tänkt på detta i samband med bilar. Kan det verkligen ha någon effekt i så låga hastigheter?

Besvara

Svar från Måns H 2024-01-18 10:35

Jag vet ju inte utan att ha tillgång till eventuella vindtunneltester.

Små grejor kan betyda nåt. Många gjutna fälgar har ju böjda "ekrar". På bilens ena sida snurrar dom med ytterspetsen framåt, på andra sidan med ytterspetsen bakåt. Slipströmmen bakom bilen blir asymmetrisk.

Ett par nördiga entusiaster i Sverige utvecklade fälgar där de för bilens vänstra sida gjordes spegelvända i designen mot de på högra sidan. Slipströmmen blev rak. Sen tänkte dom till lite extra. Dom menar att totala luftmotståndet minskade mätbart enligt datorn på deras Teslor.

Golfbollar har ju mönstring för att gå längre. En gång delade jag bil till flyget med en utvecklingsingenjör på SAABs bilfabrik i Trollhättan. Han jobbade bl a med backspeglarna och hörde hur turbulensen runt dom slog i sidrutorna och hördes inne i taxin. Sen dess har jag grubblat på hur man kan minska den turbulensen med samma idéer som för golfbollarna. Har en idé men ids inte starta tillverkning och marknadsföra en produkt.

Svara

syntax 2024-01-18 11:19

Tack för info Måns!

Vilka var dom tyska försöken 1943? Kan ju knappast varit ME 262 Sturmvogel?

Svara

Svar från Måns H 2024-01-18 11:58

Jag hittade detta på Wikipedia. Det står om tyska rönen en bit ner i texten.

https://en.wikipedia.org/wiki/Area_rule

Svara

syntax 2024-01-18 12:43

Tack - jätteintressant. Jag hade glömt bort dessa försöksflygplan.

Svara