Gatuskyltar med kort tele

Besökare och Norrköpingsbor kan orientera sig med hjälp av många årgångar gatuskyltar. Målade på fasaden, emaljerade av stålplåt, modern massproduktion. Jag applicerade mitt exemplar av kultlinsen SMC Pentax-FA 77mm Limited på min Pentax K3 II. Bildvinkeln  motsvarar 115 mm med 24x36 mm sensor. Klev ut på gatan och började plåta hemmavid.

Kv Duvan namngavs 1728. Namnet saknar såvitt känt nån direkt koppling till platsen, ett djurnamn bland andra.

G:a Rådstugug. betyder ju Gamla Rådstugugatan. Den fick namnet 1769. Stadens första rådstugor låg några kvarter söderut. 

Skylten är av tunn emaljerad plåt med omvikta kanter. Typografin är lite skum. Bokstaven g borde ju se ut som i den här texten, d v s att nedre delen av g-et hänger nedanför raden. Men skyltmakaren baxade upp g-et så att underkanten linjerar med raden och att det blev underligt upptill. Läsbart men ganska fult. Detta var ingen engångsmiss, så det var nog staden som tillhandahöll den här skylten, kanske mot ersättning.

Byggnaden uppfördes 1930. Norrköpings första funkishus. Det tog ett bra tag innan magistraten accepterade den avskalade designen.

Mitt på kvarteret ligger Norrköpings och jag tror Sveriges första P-hus. Uppfördes 1921. Det rymde inte bara bilar utan också eleganta lägenheter. Arkitekten/byggherren/byggmästaren Otto W. Moberg valde att pryda byggnaden med DUVAN i guldfärgade versaler. Fasaden är gjuten av betong och märkligt nog smyckad med kolonner! Varg-Far Bergström hade mack i bottenplanet. Kanske självaste Varg-Olle har gasat på här. Forskning pågår. 6 mars 2021, RÄTTELSE: Varg-Far förvarade och mekade med begagnade bilar i garaget. Det var Taxi som hade en bensinpump, inte Varg-Far Bergström. Varg-Olle har befunnit sig här.

Detta är kvarterets äldsta hus. Det uppfördes omkring 1770. Nuvarande ägaren har satsat på att behålla gamla stilen och "bättrat på" med rosa färg och gammeldags lampor. Skylten har en lite modernare typografi än den vid andra kvartershörnet, kolla lilla g. Utförandet är traditionellt i emaljerad stålplåt.

Tack för idag, nog för idag!

Kan PENTAX FA 77mm F1,8 Limited slå LEICA 35mm f/2 Aspheric som gatuskyltsobjektiv?

En tuff match.

Ken Rockwell och tusentals aficionados tycker så här. "The LEICA 35mm f/2 ASPH is about as close to perfect as you can get. It offers unbeaten optical performance, perfect ergonomics, and it's half the size of any other 35mm lens."

Pentaxforums tusentals entusiaster röstade fram Pentax FA 77mm F1,8 Limited som Pentax bästa objektiv någonsin för några år sen.

Det introducerades 1999. "The FA 77mm F1.8 Limited became an instant classic. Offering a fast aperture in a particularly small body (especially for a short tele), the all-metal 77mm is part of the trio of FA Limited primes, alongside the FA 31mm and FA 43mm. Often referred to as the Three Princesses or the Three Amigos, these lenses have often been numbered among the best lenses ever produced."

Det konstruerades för att ge bra bilder, inte nödvändigtvis superskarpa ut i kanterna, utan skarpa i mitten och absolut ingenting som stör intrycket längre ut. Ett medvetet val.

Det har 7 linselement i 6 grupper och 9 något kurvade bländarblad. Helmetallkonstruktion. Graverade skalor. 270 gram inklusive inbyggt utdragbart motljusskydd.

Idag 27 februari 2021 tillkännagav Fotosidan att det kommer en ny version. Samma optiska konstruktion men nyare HD-coating  och mer rundade bländarblad. Kostar 9 490 :- hos Cyberphoto.

För mig var valet enkelt. Jag har ingen Leica. Och för att plåta just dessa motiv är 35 mm brännvidd inte optimalt. Ska motiven fylla ut negativet något så när måste man använda stege för att nå upp. 77 mm brännvidd på APS-C funkar bättre. Pentax 77 mm Limited vann på walk over. Mina bilder kommer snart här på denna bloggen. Ni som tycker jag har fel, ut och plåta gatuskyltar med era grejor!

Jordskuggan och Venus bälte över stan

På väg hem från Coopbutiken på Bråddgatan här i Norrköping tittade  jag österut. Fullmåne, jordskuggan och Venus Bälte! Tack och lov har jag tagit bort den ständigt krånglande fingeravtrycksupplåsningen från Iphonen. Hann ta två RAW-exponeringar innan himlaspelet falnade.

Venus bälte är den rosa zonen på himlavalvet. Den har med ljusets spridning i atmosfären att göra. Blått ljus avlänkas mer av luftens molekyler, damm och aerosoler än rött ljus. Då ljuset gått särskilt lång väg genom atmosfären, nästan parallellt med jordytan, är det röda kvar. Tillsammans med blått ljus från luften högre upp bildas rosa. Ozon från stratosfären bidrar med purpurskiftning.

Därunder jordskuggan. Solen hade sjunkit strax under horisonten i väster. Solstrålarna kom inte åt att lysa upp den del av atmosfären som låg i skuggan av jorden.

17.40 enligt klockan på Rådhuset.

Stadsväv V: Hoppsan, hur blev det så här?

En lucktomt bland många. Se bilden nedan. Kommunen hade köpt fastigheten där Chamberts möbelverkstad höll till, rivit husen och visste sen inte vad man ville utan grusade upp och gjorde P-platser. Det fanns en "av ålder bestående" plan från 1875. Den saknade dock egentligt innehåll. Byggnadsstadgan som kompletterade den av ålder bestående planen med en hel del konkreta bestämmelser om hushöjd mm hade upphört att gälla. Åren gick. Kommunen borde ha gjort en detaljplan, men icke. Jag är medskyldig, jobbade där några år men visste inte ens att det saknades aktuell plan.

Kring 2010, då nybyggnadstrycket var ganska lamt, fick ett företag möjlighet att köpa tomten. Dom ritade ett alldeles för högt hus, dubbelt mot grannhusen, men kommunen tyckte att det var bra att nåt byggdes och i och med att det skulle byggas så stort steg också markvärdet. Företaget hade tänkt sig bostadsrätter, men intresset var otillräckligt och projektet lades ner.

Sen gjorde fastighetsbolaget Magnentus AB entré. Inte oväntat ville de bygga lika högt. De var kommunen med på, men ansåg den här gången att bostäder inte var tillåtliga enligt den av ålder bestående stadsplanen.  Så Magnentus skiftade fokus till kontor. (Detta är vad som stod i tidningen. Realförhandlingarna kan ha gått annorlunda till.) 

Iallafall framgick att det nya huset skulle bryta av rejält mot omgivningen. Kanske ingen riksolycka, men dominera utan att det fanns något motiv utom kommunens och byggherrens önskan att bygga extra högt på just denna plats.

Bygglov meddelades, jag tror inte att någon överklagade, och Magnentus AB kunde börja bygga.

Kolla blogginlägget Stadsväv och följ bygget från början!

Stan sålde gatan

Här låg en gata. Stan valde att sälja marken för att få ett stort P-hus, biograf och kontor. P-huset är som jag ser det en tillgång. Samtidigt blev stan tråkigare eftersom kvarteret blev för stort. Dagtid kan man passera igenom, men det är fastighetsägaren som har makten.

I en av de bästa böcker som skrivits om stadsplanering, "The Death and Life of Great American Cities", hävdade författaren Jane Jacobs med emfas att korta kvarter ger en mer levande stad än långa kvarter.