CITYSCAPES: BLOGGEN
Vindkraft, fint eller fult?
DN idag har en ledarsida där Susanne Nyström hävdar att särintressen - från föräldrar som skjutsar barnen till skolan till kommuner som använder vetot till att stoppa vindkraft - tar för mycket syre i debatten.
----------
Jag tycker att det skulle räcka rätt långt om vindkraftens nyttor fick vägas in i tillståndsprövningen. För närvarande beaktas inte sånt som klimatnytta eller fördelar då det gäller elpriserna. Det finns ju dom som ser vindkraft som i bilden nedan, bara störande och mikroplastgenererande, men nyttosynen borde också få vägas in.
Arkivbild. Kamera Samsung 815 Pro. Bilden är manipulerad i efterbehandlingen.
Fik och stadsmiljö i Katrineholm
Sen Göran Perssons tid har Sultans en filial i Katrineholms centrum. I går var jag i den stan för att klippa håret och passade på att fika på Sultans. Taket blänkte lite extra det var väl dagern som äntligen visat sig.
Iphone 2020 med app Halide för RAW
Göran Persson: Jag minns när förståsigpåarna i Kgl Hufvudstadens tidningar skrockade förnumstigt att en bonnläpp från Katrineholm självklart inte skulle kunna komma i fråga som statsministerkandidat.
Dom hade fel. Persson är från Vingåker.
Och han hade, sannolikt har, sina sidor. Minns ännu då jag lyssnade på bilradion och en gräslig sossepamp argumenterade för att kommunalisera skolan. Det var Persson. Men han vann val, var EU-ordförande, och på sin enligt min uppfattning politiska topp förespråkade han ett grönt folkhem. Tyvärr fick han inte med sig sitt parti.
I Katrineholm kallades han HSB, Han Som Bestämmer. Han bestämde mycket, för det allra mesta bra. De centrala delarna rustades upp. Stan fick en utomordentligt bra passage under spåren. Och folk trivdes med stan. Stadsarkitekten Yngve Norrman hade bästa perioden i sitt yrkesliv.
Här har någon, rimligen Persson och stadsarkitekten, sett till att ordna en portik så att man kan gå genom genom kvarteret till Sultans konditori.
Nationaldagen 2009 firade naturen dagen ifråga! Det regnade lite och Stora Torget pryddes av en dubbel regnbåge.
Arkivbild 2009. Pentax K 20 D med Pentax fisheyezoom.
Eget rum på boendet
I går var min frus rum fyllt av ljus då jag kom.
Det blev en bra dag. Fint väder. Vi kom ut på en med våra mått mätt lång promenad. Backe upp och backe ner och en del trappor också. Sen tillbaka till rummet och varm choklad och så delade vi på en jättegod kardemummabulle från Tinas Café och Sånt.
Pentax K-1 med en Sigma zoom 10-20mm @ 16mm avsedd för APS-C, därav vinjetteringen.
Nya analoga kameror från Pentax?
Pentax var ett entusiastfabrikat par excellence* i Japan. Bra ergonomi, bra optik och gärna nätt format till överkomlig kostnad. Många var verkligen snygga. Produktplacering var väl knappt påtänkt, men hur det nu gick till använde Ringo Starr en Pentax Spotmatic i "A Hard Day´s Night", tappade kameran i en vattenpöl och fortsatte knäppa, en produktplacering som nog sålde! Mellanformatarna var direkt bra, kompakterna många, och så fanns pyttesmå systemkameror för 110-formatet.
Numera ägs Pentax av Ricoh. Pentax är stort på glasögonlinser mm och tillverkar ju digitala kameror. Jag har själv en K-1 och en K 3 II. Bra ergonomi, vädertätning, bildstabilisering i kamerahuset och det finns bra optik. Men nyheterna duggar inte så tätt numera och allt färre tredjepartstillverkare av optik tillhandahåller objektiv med K-bajonetten. Var finns framtidstron?
Inför julen 2022 gick Pentax ut med en video om att utveckla nya analoga kameror. Gissningsvis är utspelet en markering av Pentax som varumärke och att det finns en vilja att bygga vidare på det.
Skärmdump.
Själva kunnandet är centralt. Det går inte att bygga mekaniska spegelreflexkameror utan erfarenhet om allt som ingår. De som kunde har gått i pension. Pentax samlar nu arbetsgrupper för att ta vara på deras kunskaper och försöka föra den vidare.
Skärmdump.
Inriktningen är på att börja med en kompaktkamera som instegsmodell, sen en SLR och sist det svåraste av allt, en helmekanisk SLR. Kamerorna ska få reservdelsförsörjning och service.
Pentax har bara lovat att studera detta seriöst för att fatta beslut senare om vägen framåt verkar framkomlig.
Jag tror att Pentax att en K 1000 Limited, d v s en kvalitetsupplaga av den kamera som flest fotografer börjat med redan på fotoskolan, skulle kunna finna köpare. Den var inte Pentax snyggaste kamera, inte heller den minsta, och den kändes lite klonkig. Men den såldes mest och väldigt många tog den till sitt hjärta.
En K 1000 Limited skulle enligt mig ha samma mekanik som i de första helmetallvarianterna (fast kanske snävare toleranser, det kostar inte så mycket numera) och ha alla komponenter kompatibla med dessa. Det skulle ge reservdelsförsörjning för lång tid framöver. En adapter till M42 borde skickas med! Om det dessutom gick att ordna framåtkompabilitet till de senaste objektiven vore det inte fel.
Här nedan en Pentax Program A, en budgetvariant som introducerades 1984 av en mer avancerad modell. Att använda är den inte helt olik en Nikon F3, d v s man kör mest på elektronik för exponeringen, men det går att bestämma själv också. Kameran är påfallande liten och nätt. Jag köpte denna på Myrorna med öppet köp eftersom den inte fungerade, men med ett nytt batteri så gick den igång och verkar helt OK.
______________________________
* Nikon och Canon siktade på proffssegmentet, Pentax småbild mest på entusiasterna. Men innan nån går i taket så är det bäst att framhålla Minolta och Olympus som andra bra japanska entusiastmärken och att Yashica varit med väldigt länge.
Statyn på Gamla Torget
Tjejerna som passerade statyn fick kameran att lyftas.
Louis De Geer var den svenska industrins fader. Men han var inte svensk utan invandrare. Föddes i vad som nu är Belgien, växte upp i Nederländerna, flyttade till Sverige vid 22 års ålder, hade då med sig pengar och använde dessa till att bygga upp industrier. Ofta med vapenanknytning. Rustade egen flotta att användas i Sveriges tjänst. Med mera. Residerade i Norrköping där statyn nu står. Återflyttade till hemlandet, död i Amsterdam.
Adlade släkten De Geer finns kvar i Sverige.