CITYSCAPES: BLOGGEN
Ännu mer svartvitt på stan
I måndags åt jag lunch på Enoteket. Det är ett matställe som håller till i Strykbrädan. Strykbrädan är en fabriksbyggnad intill Norrköpings märkesbyggnad Strykjärnet.
På vägen därifrån testade jag att ha svartvitt i Live View. Det hjälper mig, som numera tyvärr är avvand från att se i svartvitt, att se ljus och linjer mer än färger.
Här fyra "snaps". Snaps trodde jag för evigheter sen betydde brännvin, kollade därför inte Bengans blogg från början. Men han menar ju engelska snapshots, d v s ögonblicksbilder.
Den svenska tanten nertill i bild.
Pentax K-1 med Pentax FA 35 mm
Framkallade med Affinity photo med ett par stänk Efex Silver
Den här bildidén var i säck innan den kom i påse. Lena Erikssons fräcka sätt att låta galler och räcken "vara i vägen" tycker jag är inspirerande!
Låt staden och bygden läka!
Opinionen om arkitektur och stadsbyggnad rör sig fort nu. Mest märks Arkitekturupprorets högljudda häcklare av fyrkantiga lådor. Men envetna medborgarprotester påverkar minst lika mycket! Ett överklagande som vinner i Mark- och miljööverdomstolen skickar signaler.
Arkitekturupproret har nu mer än 60 000 följare och systergrupper i andra länder. Arkitektkåren har fördömt deras oborstade språk, fördömt att topparkitekternas egna bostäder jämförs med vad de ritar åt andra, fördömt deras föregivna brist på kunskap om arkitektur. Man såg nog gärna avfällingarna lysta i bann.
Synen på arkitektur skiljer sig radikalt. Samma byggnad kan få arkitektkårens finaste utmärkelse Kasper Salinpriset och häcklas med ett arkitekturupprorets Kasper Kalkonpris.
Politiken har tagit intryck av protesterna. I Upplands Väsby utlyste kommunen en markanvisningstävling med uttryckligt syfte att få fram nygammal bebyggelse. Arkitektkåren var förfärad, men nu är bostäderna snart inflyttningsklara.
I Göteborg har kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) länge lagt sig i hur staden omdanas. Det har väckt reaktioner som går ut på att politiker ska låta arkitekter, experter och byggherrar bestämma. Helt fel. Grundlagarna och Plan- och bygglagen lägger ansvaret på politiken.
Moderaterna i Region Stockholm svänger: Nej till nya renodlade höghusområden och ja till nya villastäder. "Vi måste ompröva vår politik efter 16 år i majoritetsstyre. Mindre av sovjetisk traktorfabrik, mer av att folk ska kunna förverkliga sina drömmar", säger oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons till DN.
https://www.dn.se/sverige/m-vill-bygga-fler-smahus-i-stockholm/
Sveriges Arkitekter instiftade 2021 ett Kulturmiljöråd. Det har nu lagt fram en handlingsplan för att öka kulturmiljötänket i professionen.
Svenska Byggnadsvårdsföreningen har sedan 1975 verkat för bättre hänsyn till kulturmiljön. Nu ger föreningen ut en handbok, "Hela staden och bygden" med underrubriken "med kulturvärden som resurs". Den skickas ut till kommunalpolitiker och tjänstemän i hela landet. Målet är att ge dem råg i ryggen att stå upp för sin bygd mot oblyga exploatörer. Medlet är att ge dem en verktygslåda för bättre planering och byggande. Initiativet ska följas upp med webinarier som ger mer kunskap.
Boken är kul att ta del av! Den är bara på 72 sidor, men vilka sidor! Författaren Kristina Berglund kan sin sak!
Första delen är en ursinnig stridsskrift mot dagens skövling och överexploatering. 1960-talets ohemula rivningar och på sina håll brutala miljonprogram ledde ju till en mullrande folkstorm. Sverige slutade nästan riva och försökte ofta bygga bättre. Nu är det glömt. Kommunala företrädare på hög nivå träffar överenskommelser med exploatörer. Sen visar det sig att grundläggande kvalitetskrav inte kan tillgodoses.
Plan- och bygglovprocessen blir då ett spel för gallerierna. Även vår huvudstad Stockholm har släppt fram så undermåliga miljöer som vänstra sidan i det här uppslaget visar.
Verktygslådan ger överblick över gällande lagstiftning och planeringsprocedurer. Den demokratiska processen kan fungera om den startar med kulturmiljöprogram och planering på områdesnivå. Samråd ska hållas medan olika alternativ är öppna. En enklare planform, områdesbestämmelser, borde användas mycket oftare där detaljplaneläggning skulle bli onödigt ingripande.
Trädgårdsstäderna är bra förebilder. Folk trivs och kan t o m odla mat själva. Bygg fler trädgårdsstäder och låt bli att överexploatera i de som finns! Boken visar också hur grönska och vegetation kan läka ihop en hårt omvandlad stadsmiljö som den i Enköping.
Handboken visar många bra exempel på lyckad nybebyggelse i gammal miljö. Till skillnad från Arkitekturupproret, som gärna vill se en återgång till äldre stilar, menar Byggnadsvårdsföreningen att det med rätt omsorg kan gå att skapa ny arkitektur och miljöer av hög kvalitet, med variation och till omgivningen anpassad skala och utformning. T o m ett då det gäller materialvalet avvikande nybygge som "Katscha" i Norrköping bedöms passa in eftersom det har rätt skala och lämplig skulptural utformning. Men jag tycker ändå att bygget med fördel kunnat få fasaderna putsade i Norrköpingsgult.
Boken vänder sig också till byggföretag, arkitekter och organisationer. De arkitekter som trotsat tidigare paradigm och ritat trivsamma miljöer har kunskaper som åtminstone delvis kan föras över till den stora del av kåren som förvisso har utbildning, men en utbildning där nybyggnader till varje pris måste bryta av mot omgivningen.
Man undrar över hur landet fungerar då boken visar hur kulturvärden hanteras. Sverige lyckas bortse från att rivning av användbara hus strider mot både klimatkonventioner och sunt förnuft. Det redan byggda har ju sin klimatskuld betald. Att Sverige, särskilt i storstäderna, bortser från att det är barnens uppväxtmiljö som ger grunden för framtiden bådar illa.
Bokens författare Kristina Berglund är på djupet kunnig stadsplanerare och engagerad medlem i Byggnadsvårdsföreningen. Hon har själv varit med om att vinna mål i Mark- och miljööverdomstolen mot kommunala beslut som stridit mot gällande riksintressen. Bokens titel, "Hela staden och bygden", kan också ses som en uppmaning: Hjälp staden och bygden att läka. Här finns ett första förband.
Nyheter om Vermeer
Den som har tillgång till Svenska Dagbladet, missa inte artikeln om hur Vermeer jobbade med selektiv skärpa i sina målningar. Klart inspirerande även för fotografi. Funkar nog inte för bilder som ska fladdra förbi på webben, men noga utprintade i lämpligt format kan såna foton måhända bli något alldeles extra.
https://www.svd.se/a/MopLzR/unik-utstallning-avslojar-vermeers-magitrick
Det är ju varken magi eller trick. Det är motiv, komposition och färger, exceptionell noggrannhet och att Vermeer valde skärpa på ett annat sätt än det konventionella. Jag minns nåt liknande från "Smultronstället". Foto Sven Nykvist. En scen domineras så av det hotfulla blänket från ett spikhuvud att åtminstone jag inte minns nåt annat.
Här nedan Kvinna i blått som läser ett brev. Kolla nitarna som håller stolarnas klädsel. Jämför med kvinnans ansikte och huvud.
Ventilatorn
En skulptural ventilator sköter luftväxlingen för det garage som ligger under Kvarnholmsplatsen i Norrköpings Industrilandskap. Platsen återskapades från gammal industrilastplats till ett påkostat torg som en del av ett stort projekt. Holmenbyggarna, d v s Lundbergsbolagen, med Peter Whass som projektledare stod för finansieringen, att hitta hyresgäster, mycket tankar och själva genomförandet. Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson stod för utformningen av platsen. VBB, numera Sweco, med undertecknad som ansvarig stod för planarbetet inkl ordförandeskap i en samordningsgrupp för projektet.
Idag testade jag att dokumentera ventilatorn i svartvitt. Pentax K-1, Pentax FA 35 mm f/2 f/5,6, ISO 100.