Hittegods halobild

Innan jag formaterade det fulla minneskortet tittade jag igenom det. Hoppsan! Där fanns bilder som jag inte flyttat till datorn. Mina vanliga rutiner hade inte fungerat medan jag bytte till nya datorn Apple M1. Hittade nu denna halobild från 9 april 2022. Centrala Norrköping, Holmenområdet, taket och lanterninen till f d packhuset nertill i bilden.

Fogar med vulst

Bengan har skrivit att man numera ska vara nörd och då är det så!

Härmed nördnotering. Målgruppen är närmast obefintlig, möjligen några byggnadsvårdare. Här kommer i alla fall noteringen!

Den gäller fogarna i murade fasader från tiden kring sekelskiftet 1900. Numera är ju fogarna för det mesta något lite intryckta, men då var det vanligt att fogbruket fick en vulst som i det här fallet sticker ut lite grann. Här en väl bibehållen fasad i centrala Norrköping.

Och här ett par bilder med en mer sliten fasad. Det har varit lite sättningar i undergrunden, men en hel del av originalutformningen finns kvar. Vulsten ser ut att sticka ut men det är mest en synvilla, toppen ligger i liv med teglet.

Varför gjorde man på detta sättet? Rent funktionellt måste en fog tryckas till för att bli tät, men medförde inte vulsten mera jobb?

Troligen inte.

Prislistorna för murerijobb gav lägre kostnad för fog med vulst än andra utformningar! På sent 1950-tal gick arkitekturprofessorn Nils Ahrbom på Teknis igenom olika fogutformningar. Han nämnde att en arkitektkollega ganska nyligen tillämpat utformningen för att spara pengar åt beställaren. För en funktionalist som Ahrbom var tilltaget förkastligt. Man adderade ju en dekoration, och ornament var brott enligt de rättrogna. Han skakade lätt på huvudet, det fick räcka för att vi elever skulle förstå vad som gällde.

Iallafall har jag fortsatt att fundera. Tittade nu på en video. Den är från England. Där kallas fogen "beaded joint" eller "European joint". Det kan nog stämma,  här i Sverige var inflytandet från tysk byggteknik dominerande från slutet av 1800-talet. Rådhuset här i Norrköping byggdes i början av 1900-talet med allkunnige arkitekten professor Isak Clason som projektör. Det hade fogar med vulst mellan fasadteglen från Helsingborgs Ångtegelbruk, de bästa som kunde fås för pengar. Vid en restaurering kring 1990 valdes dock att göra fogarna släta. Just då skulle nog fogar med vulst ansetts omöjliga att utföra.

Här länk till videon:

https://www.youtube.com/watch?v=zP62eat6sNk

Det går undan värre i liggfogarna. Stötfogarna kräver lite extra snits.  Dom är säkert svåra för en amatör, men yrkesmannen behöver bara titta på medan händerna jobbar.

Det behövs ju rätt verktyg. För ett mindre jobb - även ett helt hus - duger en fogsticka av trä, men en bra fogslev av stål håller hela yrkeslivet. OBS! Muraren i Martins länk avråder bestämt från den här utformningen! Skålningen är alldeles för djup, ska bara vara ett par millimeter.