CITYSCAPES: BLOGGEN

Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Frank Lloyd Wrights Guggenheim Museum som P-hus i Norrköping. Simon and Garfunkel.

Frank Lloyd Wrights Guggenheim Museum i New York blev en sensation då det invigdes 1959. Det såg inte ut som någon annan byggnad. Den skruvade interiören var unik.

Foto Jean Christophe Benoit / Wikimedia

Under ett Amerikaår 1965-1966 var jag arbetskamrat med en av dem som jobbat hos Wright, Curtis Besinger. En intellektuell person med breda intressen och djup kunskap, den i särklass mest respekterade läraren på sitt universitets arkitekturavdelning. Han var besviken över att varken Wright eller uppdragsgivaren lyckats få tillstånd att placera den stora spiralen mer framträdande, ut över körbanorna.

https://lawrencemodern.files.wordpress.com/2016/01/besigner1.jpg?w=211&h=391

Curtis Besinger. Foto privat.

Besinger gav senare ut en bok, "Working for Mr Wright". På högkvarteret Taliesin fanns Wrights bostad, the Studio (kontoret med den fasta personalen),  tjänstefolk och lärjungar som alla bodde där. Lärjungarna fick i bästa fall tillträde till the Studio och vara med och rita upp, men fick också passa upp, reparera byggnaderna och mjölka korna. Så småningom skaffade sig Wright Taliesin West i Arizona där vinterklimatet var mildare. 

Guggenheimmuseet både hyllades och kritiserades. Kritiken gick ofta ut på att konstverken inte kom till sin rätt. Tavlorna fick hänga på de sneda väggarna och motljuset bländade. Men den massiva uppmärksamheten startade en likaledes massiv trend. Efter Guggenheim har muséerna byggts för att bli unika konstverk i sig, publikmagneter i sin egen rätt oavsett innehållet.

Byggnadens upplägg inspirerade även i Sverige. IKEAs varuhus vid Kungens Kurva i Stockholm och parkeringshuset Spiran i Norrköping. Detta senare har blivit allt finare med åren. För några år sen tillkom den här färgsättningen och invändigt ny beläggning med superbetong som står emot dubbslitage och salt.

Pentax K 3 II med Sigma 17-50 zoom © Måns Hagberg

Även i populärkulturen har Wright och muséet gjort avtryck. En av låtarna i Simon and Garfunkels hitskiva "Bridge over Troubled Waters" heter "So long Frank Lloyd Wright".

Länken här nedan leder till en video med den låten och ett riktigt bra bildurval. Wright som ung och som äldre, och de byggnader han är mest ihågkommen för.

https://www.youtube.com/watch?v=bUPG_PzNYXg

Postat 2022-06-26 11:25 | Läst 2016 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Midsommaren 1968

Midsommaraftonen 1968 gifte vi oss, min fru och jag.

Romantik? Näe, det var snarare livskris. "Tills döden skiljer oss åt" är allvar. Jag som inte ens var medlem i statskyrkan ville ha vigsel i kyrkan. Min blivande fru gick med på det. Hon hade studerat på Stora Sköndal.

Kyrkan där är väldigt fin, känns som 1700-tal, men byggdes på 1920-talet under mångförfarne arkitekten Hakon Ahlbergs ledning. Han kunde rita både funkis och traditionellt.

Min blivande fru bad en präst som hon haft som lärare att förrätta vigseln. Vi hade bjudit in släkt och vänner.

Kyrkoherden frågade oss, vi avgav löftena och vi bytte ringar. Mendelssohns brudmarsch och Den blomstertid nu kommer ljöd i kyrkorummet.

Till kvällen hade vi hyrt M/S Gurli. Vi och gästerna tog oss ombord medan en trio spelade. Sen gled båten genom midsommaraftonens blanka fjärdar ut till Saltsjöbaden. Där steg min fru och jag i land. Båten tuffade tillbaka till stan med gästerna.

Det vart riktigt fint!

Femtio år senare blev min fru så dålig att jag kände mig tvungen att baxa in henne på ett boende fast hon inte ville. Det var livskris. Jag hade ju lovat att inte lämna henne innan döden skilde oss åt. En sjukhuspastor redde ut den saken. Vi hade inte lovat varann att leva under samma tak utan att hålla oss till varandra och att hålla ihop. Nu träffas vi varje dag, fikar, promenerar, pysslar lite. Idag tänker personalen på boendet fira lite extra  ihop med mig och min fru.

Postat 2022-06-24 11:53 | Läst 756 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Serendipitet kan lösa gångtrafikanternas utsatthet!

Serendipitet är enligt Wikipedia "en oavsiktlig upptäckt, en positiv överraskning vid sökandet efter eller utförande av något annat".

Paradexemplet är Alexander Flemings upptäckt av penicillin. Han hade med begränsad framgång forskat efter sätt att bota infekterade sår. Sen upptäckte han penicillinet, på sätt och vis av en tillfällighet. Mögelsporer kom in genom ett öppet fönster, hamnade i en av hans bakterieodlingar och växte till sig. Gift från en av mögelarterna penicillum dödade bakterierna runt varje liten mögelfläck. Grejen var att han var rustad att verkligen förstå vad som hänt!

Fleming: “When I woke up just after dawn on September 28, 1928, I certainly didn’t plan to revolutionize all medicine by discovering the world’s first antibiotic, or bacteria killer. But I suppose that was exactly what I did.” "Då jag vaknade strax efter gryningen 28 september 1928 planerade jag verkligen inte att revolutionera hela läkarvetenskapen genom att upptäcka världens första antibiotikum, eller bakteriedödare. Men jag antar att det var just det jag gjorde"

Fleming hävdade bestämt att han inte uppfunnit penicillin, han upptäckte vad naturen redan tillverkade.

I Norrköping händer nu nåt annat oplanerat!

På stans hemsida står att "Friidrotts-SM som äger rum i stan i 5-7 augusti kommer sätta prägel på både utsmyckningar och aktiviteter. En orange löparbana kommer hålla ihop gågatan från Olai kyrkogata till Repslagaregatan".

Nu är en orange bana med vita streck på plats på den bit av Olai Kyrkogata som sen ganska många år är ett bilfritt gång- och cykelstråk. I början lugnt och fridfullt, men ganska jobbig att vara på sen elsparkcyklarna och mopederna tog över.

Kommunen trodde att man installerat en löparbana. Men de hjulburna trafikanterna tolkar den som ett stråk för cyklar, elsparkcyklar och mopeder! Nästan alla åker där. Det har blivit markant mycket lugnare på gatan i övrigt.

Norrköping, ta vara på detta! Se till att skapa en permanent lösning för att få gågatan lite tryggare för gångtrafikanter!

Postat 2022-06-23 08:14 | Läst 849 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Sommarsolståndet 2022

Drömmen: Hitta rätta stället där rätta solstrålen träffar rätt motiv en enda gång om året! Utfallet blev det här, en vända i min närmiljö kring klockan 11.14 21 juni då sommarsolståndet inträffade. Här Gamla Rådstugugatan. En f d Televerksbyggnad görs i ordning.

Objektivet, Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 skickade med några speglingar av bländaren (f 8) till bildsensorn.

Inne i Knäppingsborgskvarteren fick det en ännu hårdare utmaning: Solen med i bild uppe i hörnet. Objektivet protesterade bestämt men levererade i övriga delar av bilden. Det tecknar ganska så rakt! Sen använder jag en korrigeringsprofil för Canon som nästan rätar ut det sista. 

Vid De Geer Kongress och Konsert, en f d pappersfabrik, nådde ljuset längre ner än annars.

Louis De Geer själv står staty på Gamla Torget. Här ger han skugga.

Andra gillade att sitta i solen.

Eller sträcka ut på trottoaren

Postat 2022-06-22 09:38 | Läst 1949 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Ståhlbom & Co, kvarn och silo i centrala Norrköping.

"I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden."

Bröd har varit vår basföda sen bondestenåldern. I stället för att som tidigare jaga, fiska och samla blev vi kvar, odlade jorden, planerade för framtiden, blev underkuvade av kungar, blev beskattade. Svetten hörde till, både ute på fälten och då säden mals till mjöl.

Att mala för hand är ett tungt och enformigt jobb som flickorna fick göra. Arkeologer har hittat kvinnoskelett med deformerade tår. Deformerade därför att flickorna tog spjärn mot golvet. Sen uppfann grekerna vattenkvarnen. Här en dikt från tiden strax före Jesu födelse:

"Hold back your hand from the mill, you grinding girls; even if the cockcrow heralds the dawn, sleep on. For Demeter has imposed the labours of your hands on the nymphs, who leaping down upon the topmost part of the wheel, rotate its axle; with encircling cogs, it turns the hollow weight of the Nisyrian millstones. If we learn to feast toil-free on the fruits of the earth, we taste again the golden age."

I Norrköping byggdes vattenkvarnar under medeltiden. Östgötalagen har regler för kvarnbyggen.

Ståhlboms kvarn har medeltida anor. 1881 var ett märkesår för den kvarnbyggnad som ännu står kvar. Valven mot gatan tillkom år 1900. Malningen skedde med vattenkraft fram till 1920. 1966 lades verksamheten ner. Efter ett tag byggdes huset om för att användas som restaurangskola. Här foton från juni 2022:

1925 utvidgades verksamheten med en silobyggnad på andra sidan Västgötegatan. Den ritades av arkitekten Knut Kihlbom och utformades för att markera kvalitet och tradition och samtidigt passa in i gatumiljön. Där fanns bostad för kvarnmästaren, kontor, laboratorium och ett intrikat system för att sortera och lagra säden innan den skulle malas.

Här en bild från strömhållet:

Pentax K-1 med Pentax Shift 28mm optik.

Här lite närmare:

Samma Pentax 28mm Shift objektiv.

Bild från andra hållet. Nytt parkeringshus till vänster, silon till höger, gula huset mitt fram ligger på andra sidan om Strömmen.

Portöppning. Det gick att köra häst och vagn genom byggnaden. Stålluckan i gatan användes fram till 1966 för att tippa ner säd. Detta enligt muntlig uppgift från en kompis som var med.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 @ f 5,6.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 @ f 5,6.

Mot Västgötegatan finns denna port:

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 @ f 5,6.

För att flytta säden från silon till kvarnen byggdes en transportör högt över Västgötegatan.

Foto 1972 Östergötlands Museum

Centralt inne i byggnaden finns ett genomgående vertikalt schakt för transport, sortering och fördelning av säden. Upptill avslutas schaktet så här. I bloggen häromdan  kände jag vibbar bl a från filmen Metropolis och spånade hej vilt med helt andra associationer. Inuti finns dock "bara" maskineri. Nu tror jag att arkitekten, Knut Kihlbom, jazzade loss och ritade nåt som var ultramodernt 1925. Han och beställaren struntade i att den här uppstickande delen inte alls stämde med byggnaden i övrigt. Den har ju  en mer historiserande dräkt.

Fotografen Per Engström har tagit fascinerande bilder inifrån silon och även tagit bilder av ritningarna! FS-medlemmen Mats Larsson gav mig tipset, stort tack!, och den här

länken.

https://perengstromsfoto.se/stahlbom-med-rent-mjol-i-pasen/

Nu finns förslag på att silon ska återanvändas till bostäder, klätterhall med mera. Fredrikssons Arkitekter som ledda den utvändiga upprustningen 2003 finns med bland initiativtagarna, så jag känner tillförsikt inför byggnadens framtid.

Postat 2022-06-20 11:33 | Läst 1198 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa