Arkitekt TSAR och Holmentorget

Idag kollade jag en utsikt över Holmentorget i Industrilandskapet. Det där torget blev inte bra, tänkte jag. Jag ville har det TAJT, en LITEN öppning i det som varit ett extremt kompakt fabriksområde. Men det blev för stort. Man borde ha varit en arkitekt TSAR så att det blev som man ville.

Å andra sidan, sa förnuftets röst, så är det bra att saker och ting stöts och blöts och till slut kanske tilltalar fler. Eller t o m fungerar.

Och titta här!

Nere på torget plåtade en grupp tjejer och killar en tjej i väldigt röd mössa och svarta kläder. Hon låtsades meka med en cykel.

Den här tjejen var en av dem i gruppen som hade designat kläderna. De är avsedda för kontorsbruk och hon var väldigt nöjd med designen. Och där gick jag och var missnöjd med torget som jag varit med och designat.

Skyltarna "Holmentorget" var jag desto nöjdare med. Själva namnet växte fram i ett grupparbete. Det fanns yvigare förslag, men allt  kokade ner till det enklaste och bästa.

Skyltarna har fin typografi och traditionell utformning. Passar på platsen.

Paraden

Vidare i gatuskyltjakten. Den här har samma halvtaffliga typografi som många andra, lite snålt att inte sätta ut om det ska vara ....gatan eller .....gränden på slutet, men är i övrigt okej!

Gamla Rådstugugatan heter så därför att de tidigaste rådstugorna låg här. Idag är funktionen uppdelad på tingsrätt och stadshus.(Norrköping har ett stadshus som används sparsamt. Den funktionen har övertagits av Rådhuset  som heter så eftersom rättsliga funktioner hanterades där förr i tiden.)

Kv Paraden har troligen bäring på "de mönstringar som höllos med stadsvakten eller borgargardet på torget". (Arthur Nordén via Peter Kristensson.) Borgargarden var militära styrkor som städernas borgerskap satte upp. De betydde mycket på medeltiden, försvarade senare befästa städer och upprätthöll ordningen. Vid kungliga bemärkelsedagar samlades borgargardet på Gamla torget (t h om bilden) och marscherade till Tyska torget.

Men titta här! En gatuskylt med hela namnet utskrivet i god typografi.

Och titta runt hörnet! Förstklassig skylt, nästan lika fin som de Svea Emalj gör. Pryder hela huset. Plåten kupad, typografin en aning fyrkantig (ä-prickarna),  lilla krumeluren på bokstaven g likaså. Någon sparade flera öre genom att inte kosta på förnicklade mässingsöljetter i hörnen, så där har den blå emaljen flagnat. Men grundemaljen har stått hyfsat emot utom i nedre västra hörnet. The medium is the message: Kosta på de där sista örena också!

Prästgatan har fått sitt namn efter den prästgård som hörde till S:t Johannes kyrka, nuvarande Hörsalen. Senare hörde prästgården till S:t Olai kyrka. Husen från 1700-talet användes fram till 1961 då hela prästgården revs och ersattes av ett bankpalats.

För dig som aldrig vill plocka ner skylten

Alingsås skulle byta gatuskyltar. Firma Plåt&Plast i Partille skulle göra de nya. Idén var bra. Stan hade dålig skyltning. Men skyltförslagen såg bottentrista ut. Tekniska Kontoret var bra på upphandling, men mindre bra på det estetiska.

Jag var nyanställd stadsarkitekt och försökte hitta alternativ. Emaljskyltfabriken Svea i Fritsla kunde leverera fina emaljerade skyltar till samma pris som Plåt&Plast. Men hur få Tekniska kontoret att tänka om?

Sveas skyltar är överlägset hållbara. Rostar inte. Bleks inte. Skevar inte. De tillverkas av 1,25 mm stålplåt som kupas lite lagom. Alla kanter avgradas för hand. Plåten betas. Grundemaljen appliceras och bränns i 800°. Sen läggs blå emaljen på och bränns. Sist kommer texten. Svea använder sen mycket länge ett eget typsnitt. Textmallarna  skärs ut för hand med skalpell i brunt papper. Hela skylten täcks med vitt emaljpulver. Sen appliceras bokstäverna och texten borstas fram. In i ugnen igen, texten bränns. Det blir  snyggt.

Jamen tänk på att emaljen går sönder vid skruvhålen sa Tekniska Kontoret. Ingen fara sa jag, i Sveas pris ingår förnicklade öljetter i hålen. Jamen tänk på att underlaget är ojämnt, trähusen har ju  paneler med lister på. Ingen fara sa jag, järnaffären har lämpliga distanser av korrosionssäker plast. TK accepterade sakskälen och ville nog hjälpa nya stadsarkitekten fastän skyltarna var så hopplöst gammalmodiga. Om dom sett fabriken hade det aldrig gått vägen. Den ser likadan ut (utvändigt) sen över 100 år. Bilden är från deras hemsida.

Kommunstyrelsen ställde upp. TK bad mig instruera gubbsen som skulle sätta upp skyltarna. Ställ er mitt i korsningen sa jag, titta på alla fyra hörnen och bedöm vilka placeringar som blir bäst. Det funkade. På bilden kan man ana att den skymda skylten linjerar fint med den på Drottninggatan.

Nyss (mars 2021) kollade jag upp om Emaljskyltfabriken Svea finns kvar. Svar ja! 2012 hade de bekymmer. Myndigheterna krävde utredning av vad som kunde ha hamnat i marken de senaste 100 åren. Det kostade, men nu  finns full dokumentation. Eftersom det inte är något särskilt farligt får det helt enkelt ligga kvar.

Svea har levererat kompletterande gatuskyltar till Alingsås och även Örebro och Kalmar. De tillverkar också  skyltar åt företag och privatpersoner.

Kjell Carlsson som jag intervjuade finns till höger i bilden. Bengt Lennartsson till vänster. Ett särskilt tack till fotografen Pär Sandin och P4 Radio Sjuhärad som gav mig tillstånd att använda den här bilden!

Gatuskyltar med kort tele

Besökare och Norrköpingsbor kan orientera sig med hjälp av många årgångar gatuskyltar. Målade på fasaden, emaljerade av stålplåt, modern massproduktion. Jag applicerade mitt exemplar av kultlinsen SMC Pentax-FA 77mm Limited på min Pentax K3 II. Bildvinkeln  motsvarar 115 mm med 24x36 mm sensor. Klev ut på gatan och började plåta hemmavid.

Kv Duvan namngavs 1728. Namnet saknar såvitt känt nån direkt koppling till platsen, ett djurnamn bland andra.

G:a Rådstugug. betyder ju Gamla Rådstugugatan. Den fick namnet 1769. Stadens första rådstugor låg några kvarter söderut. 

Skylten är av tunn emaljerad plåt med omvikta kanter. Typografin är lite skum. Bokstaven g borde ju se ut som i den här texten, d v s att nedre delen av g-et hänger nedanför raden. Men skyltmakaren baxade upp g-et så att underkanten linjerar med raden och att det blev underligt upptill. Läsbart men ganska fult. Detta var ingen engångsmiss, så det var nog staden som tillhandahöll den här skylten, kanske mot ersättning.

Byggnaden uppfördes 1930. Norrköpings första funkishus. Det tog ett bra tag innan magistraten accepterade den avskalade designen.

Mitt på kvarteret ligger Norrköpings och jag tror Sveriges första P-hus. Uppfördes 1921. Det rymde inte bara bilar utan också eleganta lägenheter. Arkitekten/byggherren/byggmästaren Otto W. Moberg valde att pryda byggnaden med DUVAN i guldfärgade versaler. Fasaden är gjuten av betong och märkligt nog smyckad med kolonner! Varg-Far Bergström hade mack i bottenplanet. Kanske självaste Varg-Olle har gasat på här. Forskning pågår. 6 mars 2021, RÄTTELSE: Varg-Far förvarade och mekade med begagnade bilar i garaget. Det var Taxi som hade en bensinpump, inte Varg-Far Bergström. Varg-Olle har befunnit sig här.

Detta är kvarterets äldsta hus. Det uppfördes omkring 1770. Nuvarande ägaren har satsat på att behålla gamla stilen och "bättrat på" med rosa färg och gammeldags lampor. Skylten har en lite modernare typografi än den vid andra kvartershörnet, kolla lilla g. Utförandet är traditionellt i emaljerad stålplåt.

Tack för idag, nog för idag!