Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Coronadistans i stadslandskapet

Anders Tegnell har fått kritik för sina luddiga rekommendationer om avstånd. Folk vill ha besked! Gäller 1,5 meter eller 2 meter? Härmed mina funderingar. De har någon liten grund i vindkraftgruppers aerodynamik och egna iakttagelser.

Man kan inte se luft. Men man kan titta på hur snöflingor rör sig och kolla då en rökare blåser ut rök. Om det är tämligen vindstilla och snöblandat regn ser man hur tunga droppar faller ganska rakt ner. Det motsvarar kanske de första spridningsmodellerna, att det var droppsmitta som var den stora boven. Men oftast blåser det, och numera bedömer forskningen att det inte finns någon skarp gräns mellan tunga droppar och lättare aerosoler.

Då det blåser bildas en turbulent strömningsvak i lä av personen. Med erfarenhet från vindkraften kan vaken bedömas vara 7 gånger längre än personens bredd. I den vaken så räcker nog varken 1,5 eller 2 meter. I lovart borde nån meter räcka  om personen i fråga har ansiktet riktat mot lä som på bilden.

Där en grupp personer går eller står blir den turbulenta vaken bredare och når längre. Inne i gruppen står luften mer still - jämför med klungan i ett cykellopp eller den relativa stiltjen i en träddunge.

Det hela kompliceras ännu mycket mer av att luften inne i stan ofta virvlar runt!

För min del brukar jag hålla andan då jag känner att jag hamnat i lä av en enstaka person eller en större grupp.

Bilderna är från ett foto. Det togs genom mitt fönster. Det är bearbetat med "find edges", printat med en vanlig svartvit laserskrivare och sen har jag med blått skissat in hur jag tror luften rör sig.

Inlagt 2021-04-13 09:20 | Läst 446 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Intressant Måns. Jag har ofta tänkt i samma banor. När jag går in i en dörrkarusell på ett varuhus för att handla vill jag helst inte ha några andra personer samtidigt i karusellen, där virvlar luften runt rejält. Jag gör omvägar runt andra personer, både ute och och i affärer. Jag går helst så jag inte har vind från andra personer när jag möter folk i spåret. Men få tänker så, dom tänker att det är avståndet i sig som har effekt. För övrigt ser jag ofta kommentarer kring hur stora grupperna - vi var bara fem så det var inget problem......Att träffa eller möta tjugo personer en och en under en dag innebär samma risk som att träffa en grupp på 20 personer en gång om medelavståndet är detsamma. Innehållsrik och bra illustrerad blogg, hälsningar/ Björn
Svar från Måns H 2021-04-13 18:54
Tror vi är på samma våglängd här. Byter trottoar ideligen. Att dela fack i en roterande dörr, det har jag alltid undvikit, det finns ju vanliga förkylningar. Dom där luftslussarna med luft som går runt runt, jag håller andan. Då jag pratar med folk pratar jag bredvid dom.

Det händer att jag sätter på ett sånt där munskydd. Jag provade att använda riktiga grejor, Sundströms gasmask med HEPA-filter, men det funkade inte socialt. Folk tittade konstigt och det var svårt att prata.
Vinden måste rimligen påverka åt vilket håll droppsmittan sprids och dina teorier stämmer säkert också väl med praktiken om man bara tittar på riktning och spridning av viruspartiklarna. Men, om vi talar om faktiskt smittorisk, måste vi inte också ta in mängden virus som krävs för att bli smittad?

Som jag har förstått det så krävs det i normalfallet en ansenlig mängd av sars-cov-2 (av nu kända mutationer) för att bli smittad och att bara passera någon, i synnerhet utomhus, innebär inte någon signifikant smittorisk (i annat fall skulle rimligen smittspridningen vara mycket större). Min tanke är att man måste ta in exponeringstiden i ekvationen också.

//F
Svar från Måns H 2021-04-13 10:18
Absolut! Dos/respons och exponeringstid är förstås viktiga faktorer. Här ville jag bara illustrera det där med distans i stadslandskapet.
Fredrikpersson 2021-04-13 10:24
Jag förstår. Uppskattar för övrigt dina Cityscapes-bloggar mycket.

//F