OmTag. Målning och kultursponsring
I dag blev det färdigmålat, efter fadäsen med det missade färgköpet som jag skrev om i går hittade jag en annan färgaffär i dag så det var bara att handla. Brorsans grabb dök upp och hjälpte till, annars hade jag nog knappast blivit klar. Annars sitter jag här och slötittar på en film som jag sett förut, jag tyckte inte att den var speciellt bra den gången heller.
När det gäller det fotografiska är det ungefär som med filmen, tycker det var länge sedan jag såg något som fick mig att gå igång. Jag tycker att det fortfarande är de gamla gummorna och gubbarna som är de som håller. Tips på bra ny fotografi mottas gärna?
Det mesta som är intressant är egna initiativ i form av blurb böcker och liknande, liksom Carlzons: As I See Myself. Det verkar som om förlagen i stort sett tagit sin hand från fotografin, kanske inte så konstigt med tanke på att fotoböcker sällan blir några kioskvältare nu mera. Förlagen har givetvis sin ekonomiska verklighet att ta hänsyn till, så den är inte så mycket vi kan göra så mycket åt.
Men om vi vill se bra fotografi, vilket jag antar att de flesta av oss vill, så kan vi faktiskt påverka ganska mycket. Om vi tänker oss att fotosidans medlemmar köpte åtminstone en fotobok om året skulle detta i sig själv sätta en ordentlig fart på fotoboksförsäljningen. Och därmed också ge fotografer, nya så väl som gamla, möjlighet att genomföra sina projekt och nå ut med dem.
Jag tycker att det finns en baksida med dagens värld av gratis konsumtion och nedladdningar från internet som man sällan snackar om, och det är just detta: Om vi vill kunna konsumera kultur så kräver det att kulturarbetarna (fotografer, musiker, författare m.fl.) på något sätt måste kunna få betalt för sitt arbete. Eller skall vi låta oss nöjas med ett ”dessa fotografier sponsras (och därmed styrs) av företaget xxx” i framtiden?
-affe
Jag upptäckte Pinkassov (Magnum) i höstas och Pentti Sammallahti tidigare i vinter. Inga duvungar precis men mycket bra.
I Arles har jag set Pieter Hugo och en som är bra på svartvitt är Stephan Vanfleteren.
En tuff gammal engelsman: John Claridge
// Jan Kw
-affe
/Mikael Good
-affe