Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Robert Frank: The Americans

Jag tittade igenom Robert Franks The Americans i går, det är en bok som jag återkommer till lite då och då. Det skrevs ett stycke fotohistoria med den boken tycker jag, just The Americans kanske är den största influensen, direkt eller indirekt, till mycket som kom senare. 

Som exempel vill jag lyfta fram en annan fotograf som jag gillar och som inte är lika känd, åtminstone inte för en svensk publik: Jerry Berndt, hans arbete från ”The Comabt Zone” från Bostons ”red light district” 1967-1970 har mycket av Frank i sig, liksom även hans nattbilder från olika barer från 60-70-talet i vilka man också kan känna igen stämningarna från Anders Petersens Café Lehmitz från ungefär samma tid.

Jag skulle tro att dessa båda fotografer tagit intryck av både Brassaï och Frank (m.fl.) och tagit det hela vidare till ett eget uttryck. Men jag tror att Franks The Amercans är lite av en vattendelare för den dokumentära fotografin. Som jag upplever det så är det där fotografin mer kommer att handla om ett själsligt tillstånd som fotografen försöker gestalta än, vilket man mestadels gjort fram till dess, en avbildning av verkligheten som man såg den.

Jag tycker att de arbeten jag nämnt visar på en form av utanförskap mitt i folkvimlet, ett sökande efter delaktighet i en gemenskap som inte riktigt går att finna. Eller rätt och slätt ett avbildande av samtiden där människorna alla blir någon sorts åskådare till det liv de ingår i, ett allmänt utanförskap där ingen riktigt tycks höra hemma.

Det är också påtagligt hur dessa arbeten utgör helheter där summan av delarna blir större än de enskilda bilderna. Jag tycker också att Stockholm Blues av Micke Berg har mycket av den känslan. Hur som helst tror jag inte att det är någon direkt överdrift att dela upp den dokumentära gestaltande fotografin i ett före och ett efter The Americans. Givetvis var Frank också influerad av de strömningar som rådde i samhället när det begav sig, framför allt beatnikrörelsen påverkade säkert en hel del.

Jag rekommenderar starkt Robert Franks The Americans och även Jerry Berndts Insight är väl värd att titta i, sedan finns säkert en uppsjö av intressant fotografi från tiden som ni gärna får tipsa om.

Inlagt 2013-04-12 22:10 | Läst 1788 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Tack Alf.
Fotohistorien är väl värd att vandra i. Frågorna om oss och vår samtid får svar i den suddiga spegelbilden som Robert Frank håller upp. Det finns många goda skäl att förhålla sig till fotografiet som du ständigt försöker göra. Ompröva, reflektera, kritisera och inbjuda till självreflexion över vår tid och dess uttryck.
Fasadens framsida såväl som dess baksida.
//Hans
Svar från alf109 2013-04-13 23:15
Det är förvånande hur mycket man kan härleda till dagens fotografi från dessa gamla giganter. Många vet inte ens själva vart bildspråken kommer ifrån, och kanske spelar det inte så stor roll. Men ofta när man ser något som lyfts fram som nytt har det gjorts tidigare, och tyvärr allt som oftast bättre. :)
-affe
Hej,
Frank har enkelhet som är beundransvärd, mycke svår att åstadkomma. Han är helt olik HC-B, som är mera komplicerat komponerande.
Jag täcker mycke om båda två.
Ha de
Bob
Svar från alf109 2013-04-13 23:16
Tack ska du ha Bob, om man har Franks The Americans, Cartier-Bresson och Brassaï så har man nog det mesta inom den dokumentära traditionen. ;)
-affe
Jag är också förtjust i Micke Bergs serie Stockholm Blues.
Svar från alf109 2013-04-13 23:17
Stockholm Blues är en svensk klassiker, en av de bästa svenska fotoböckerna tycker jag.
-affe