Litet naturligt från vår närmaste omgivning i Linnekullatrakten.

Kvinnliga atleter i Damadromen! Och porträtt på en näpen liten gosse.

Klockan sex i morse gjorde jag ett besök på toa, därtill nödd och tvungen. När jag skulle krypa ned i sängen igen tittade jag först ut genom fönstret. Ett stort gäng hjortar var i antågande, så det blev till att få tag i kameran i stället för att sova vidare. Sånt e livet, sjöng hon ju Anita Lindblom.

På den här bilden ser det ut som om hela gänget flyr i vild panik, men det stämmer inte. Så här var det: kalvarna rusade runt som galningar, och plötsligt blev några hindar inspirerade och deltog med hjärtans lust i övningarna.

Först kutade hindarna runt tillsammans med kalvarna, men efter en stund var det två som utmanade varandra.

De sprang tillsammans,

och till och med - om inte stångades så i alla fall buffsade med varandra, 

och sedan full fart igen.

Vi har sett då och då genom åren att hindarna inte kan låta bli att delta i lekandet. Inte långa stunder, men ett par rundor och rejäla hopp kan det bli. Slåss gör de inte, om än vi sett ett undantag, men de har definitivt en strikt rangordning. Lägre rankad kan bli ganska burdust bortmotad från gott gräs eller fina äpplen. Ett undantag med hindslagsmål skrev jag, i fjol var här två stycken som helt klart inte tålde varandra. Den högre rankade nöp gärna ordentligt i skinnet på den andra, och till och med stångade. Vid ett par tillfällen fick den utsatta nog, och de reste sig på bakbenen och slog med frambenen mot varandra.

Efter busandet var det kontroll och vård av kalv som gällde.

Hinden putsade kalven, som efter en stund återgäldade putsen.

Hinden böjde på nacken så att kalven kom åt bakom örat.

-Ta litet mer till vänster där, ja just så!

Det blev ojämnt fördelat, mamma får ge telningen en extra slick.

Kalvens tur igen, mamma behöver få öronen tvättade invändigt också.

Ordentligt skall det göras!

En puss får avsluta samvaron.

När kalvarna kom i morse ville de väldigt gärna hålla till alldeles uppe vid huset. Då blir det problem för mig! Balkongräcke och annat i vägen, inte trevligt med brädkryss tvärs över bilden. Och även om jag zoomar ut 100-400-objektivet till 100mm ryms inte en kalv i bilden. Men man kan ju få ett porträtt på en näpen liten kille!

Vi hörs!

Inlagt 2022-08-13 17:48 | Läst 562 ggr. | Permalink
Så´n tur att du tittade ut genom fönstret. Klart att du inte kunde återgå till sängen när dina dovisar var på väg 😊. Och resultat i flera härliga bilder måste ju vara belöning nog för att inte få en stunds sömn till.

Även jag har sett att kalvarna ibland får igång sina mammor, vuxna syskon, mostrar och kusiner. Det ser då ut som om både stora och små har roligt. Åtminstone vill jag tro det – väl medveten om att jag då högst sannolikt ”är offer för” antropomorfism. Men det struntar jag i 😁, för det är så underhållande att se.

Dovhjortars kärnflock består av hindar och kalvar och ibland yngre handjur, t ex ettåringar (kalvar till någon av hindarna i flocken). Det är en vuxen äldre hind som är ledare och i flocken ingår hennes döttrar och dotterdöttrar. En syster till ledarhinden kan också ingå, tillsammans med sina döttrar och ”barnbarn” och denna syster har också ofta en hög rang.
Gentemot medlemmarna i den egna flocken visar ledarhinden aldrig ett hotfullt beteende. Däremot kan hon köra bort individer från andra grupper ganska burdust. Särskilt där det finns mat/godsaker. Då kan hon, förutom att hota och bita, även slå med frambenen för att mota bort konkurrenten från maten.
Det var nog en hind från annan flock som fick ”på moppe” vid tillfället du såg att de sparkade med frambenen.

Bilderna där kalven pysslar om sin mamma är såååå fina och porträttet på den lille gör honom verkligen rättvisa.
Tack för ännu ett gäng bilder - jag är glad över att få stifta bekantskap med dina dovisar.
Svar från aasaboe 2022-08-14 08:47
Tack Christina! Ja, det vore ju skam att somna mitt i finaste föreställningen! Utan tvekan har de roligt och ser det som lek. Numera har väl nästan alla etologer övergett gamla "sanningar", jag minns en artikel i Det Bästa slutet av åttiotalet eller på nittiotalet där en amerikansk etolog (har tyvärr glömt namnet) konstaterade att "kalla det vad man vill, man vet vad det är när man ser det!". Jag har ofta sagt att etologer som inte tror på djurs lek borde sluta studera dem och börja titta på dem i stället (med tanke på till exempel etologiska kostudier där man noga noterade kors rörelser på ett fält, ätande och skitande osv men glömde se vad de hade för sig). Du känner säkert till Frans de Waal, annars har jag honom och länkar med i förra bloggen. Han har mycket att lära ut om beteenden bland både människor och djur :-)

Hoppas att du fick många bilder på utflykten som du kan lägga upp på din fina hemsida!
Här behövs verkligen din text för att förstå var som händer på bilderna. Jag tycker de ömsinta bilderna när kalv och hind tvättar varandra är oerhört fina. Sånt ser jag gärna på bild och det är en ynnest att sitta på första parkett och få ta del av detta. Sistan bilden är också bedårande.
Hälsningar Lena
Svar från aasaboe 2022-08-14 08:54
Tack Lena! Ja, utan att veta sammanhanget får man inte ut mycket av bilderna. Tyvärr är det omöjligt - i alla fall för mig - att hinna med att filma med systemkameran, de rör sig mycket snabbt och över vida större djup än kamerans skärpedjup. Ibland önskar jag att jag hade en videokamera i stället. Men det får bli som det blir och jag får leva med det :-)
Intressant att kunna följa (sam)spelet på nära håll! Jättefina bilder får du också till. Bekvämt att få så många hjortar inom synhåll från sovrummet! Hälsningar/ Björn
Svar från aasaboe 2022-08-14 21:45
Tack Björn! Ja, jag har ju vissa fördelar. Som att kliva ur sängen så är jag i gömslet :-)
Så lyckat det blir när det tränger på! Verkligen lyckade bilder med socialt samspel och bra text.
Du får ingående studier av hjortarna. Mammor behöver också leka och koppla av. På tal om toafoton, huset där sonen håller till om somrarna ligger väldigt ensligt i Norrlands skogar, skulle kunna heta eremitage. Där såg frun och jag en sommar när vi tillfälligt bodde där björnskit mitt på gårdsplan, och de ljusa sommarnätterna satt vi vid toabesök och såg rätt ut genom fönstret på gårdsplan, men aldrig kom det någon björn.
Svar från aasaboe 2022-08-14 21:48
Tack Stefan! Det måste ha varit spännande toabesök! Kan ju nästan kräva förstärkning av väggar, dörr och lås. :-)
Men vilket gäng du har på besök! Måste vara otroligt kul om de inte käkar upp hela trädgården dvs. De yngsta är ju bedårande gulliga. Snyggt fotat och intressant läsning!

MvH
Johnny
Svar från aasaboe 2022-08-15 18:52
Tack Johnny! Vi har sett till att de inte äter upp våra trädgårdsväxter, vi sår eller planterar helt enkelt ingenting som de skulle äta upp ;-) Vi tänker att bosätter man sig bokstavligt talat mitt i naturen får man finna sig i konsekvenserna. Dessutom bjuder de på fantastiskt fin underhållning kombinerat med undervisning i hjortetologi. :-)