Litet naturligt från vår närmaste omgivning i Linnekullatrakten.

Tröttnande dovherrar och en gärdsmyg som inte smyger

I går var det ganska stillsamt i hjortavdelningen. Strax före nio kom några besökare, den store lade sig att vila.

Kalvarna brukar vara mycket nyfikna på de stora grabbarna och deras horn, men i går var det tydligen inte så intressant med sådant.

Den store låg kvar ett bra tag, men så var det något som hände i skogen och det måste han ju kolla upp.

Det fanns hindar i buskaget, och konkurrenter kanske?

Tydligen var det inte så spännande saker på gång, han kom snart tillbaka för att vila vidare.

Medan jag stod vid fönstret med kameran redo utifall det skulle bli någonting roligare än en slö hjort att plåta, dök en kvick liten fågel upp på regnvattentunnan ett par meter bort. Den här gången smög inte smygen.

Den till och med vände andra sidan till.

Och en vändning till!

Dovhjorten gav sig ut på ännu en kort tur i buskaget, men halv tolv återvände han och sparkade förstrött upp en minigrop.

Där slog han sig till ro och sov sedan sött en timme, då var vi tvungna att åka en sväng med bilen. Vi kunde inte se honom när vi gav oss av och han inte oss, men gissningsvis hörde han bildörrar och motor och lommade iväg.

När jag skulle fixa eftermiddagsfika strax efter två tittade jag ut från köksfönstret och såg vad jag trodde var en hind med två kalvar. Det verkade pågå tvättning, här finns en hind med kalv som tvättar intensivt och själv blir tvättad av kalven. Men teleobjektivet avslöjade att det inte alls var en hind med i spelet.

Och det handlade inte om tvättning, kalvarna gjorde sitt bästa för att få igång den vuxne till litet stångningsövningar.

Det lyckades de inte med, och när de gav upp upptäckte jag att det var hjorten som blivit av med halva kronpaketet. Det kanske gjorde honom litet ovillig? ;-)

När kalvarna gett upp försöken att få igång honom gick han för att få sig litet till livs.

Vi hörs!

Inlagt 2022-11-01 14:41 | Läst 414 ggr. | Permalink
Det är spännande dagliga äventyr i din närhet, att studera viltliv är alltid intressant och ibland lärorikt. Jag visste inte de fällde horn redan nu, men brunsten är väl nästan över möjligen. Gärdsmyg är en vacker favoritfågel, ack så undflyende.
Svar från aasaboe 2022-11-01 16:20
Ja, det är härliga shower vi kan få se emellanåt :-) Hornen fälls normalt från april, men en och annan tar i mer än hornen håller för och så blir det som det blir. Antagligen är det litet nesligt, så viktiga som hornen uppenbarligen är i hjortkretsar.
Trevligt inslag från fönstret blir många fototillfällen å roligt att smygen ville socialisera å va med på foto
/N
Svar från aasaboe 2022-11-01 16:21
Tack Nini! Det är alltid kul att lyckas få bilder på gärdsmygar, även om vi har flera i grannskapet är det inte så ofta man ser dem.
Helt otroligt vilken trevlig underhållning du har. Snyggt fotat!

MvH
Johnny
Svar från aasaboe 2022-11-01 19:20
Tack Johnny! Ja, det är sällan vi klagar på programmet :-)
Ännu några hjort- och smygbilder att få njuta av. Tack.
Ja, de börjar nog bli lite trötta nu de stora pojkarna, när den hektiska tiden är så gott som över. Skönt för dem att ha sitt "pensionat".
Och förresten...jag har ett dovhjortshorn (skovel) som jag kan skicka till hjorten som har mist sitt ena. Han kanske kan få hjälp med fastsättningen 😁.
Hälsningar Christina
Svar från aasaboe 2022-11-02 12:11
Tack Christina! Ja, det verkar som om de täta besökens tid är slut. Tack för reservdelserbjudande till enhornade hjorten, men jag misstänker att det kan bli problem att få fatt i honom och inte minst att det blir svårt att hålla fast honom medan klistret verkar, så jag måste nog avstå... ;-)
Katt-Tina 2022-11-02 17:58
Jag tänkte att småpojkarna kanske kunde bistå med fastsättningen, när de ändå trycker sina huvuden mot enhorningen :)
//Christina
Svar från aasaboe 2022-11-02 21:40
God idé, jag ska absolut fråga dem om jag stöter på dem! :-)
Toppenbilder på gärdsmygen. Ibland visar de upp sej, men inte ofta. Trevligt att följa dina hjortar och det blir ju intressant när det även går att känna igen individer. Du är också bra på deras beteenden vilke gör det kul att läsa.
Hälsningar Lena
Svar från aasaboe 2022-11-02 12:14
Tack Lena! Det är roligt med gärdsmygen, men han kunde ju sätta sig på ett roligare ställe än den där tunnan någon gång :-) Vi har lärt oss mycket om hjortarnas beteenden under alla år de kommit hit, men jag skulle gärna vilja veta ännu mer. Det tycks inte finnas någon bok i ämnet, har i alla fall inte hittat någon än. Får leta vidare.
Härligt med sådan underhållning från fönstret. Och du lär väl känna igen dom en del nu.
Smygen är ju för söt.
Ing-Marie
Svar från aasaboe 2022-11-02 15:59
Tack Ing-Marie! Ja, det är kul med hjortarna. Några känner vi igen, även om de ju är ganska lika. Ibland sitter fläckarna i mönster som är lätta att känna igen, det underlättar.
Spännande och rolig läsning! Fina bilder får du ju på dem också :)
Vilken vardag å ha sådana här utanför fönstret hehe.
Hur skygga är dem? Om vi säger att du skulle öppna ett fönster eller sätta dig utanför intill husknuten. Lämnar dem eller låter de dig finnas ibland dem? :)
Svar från aasaboe 2022-11-02 16:15
Tack Joakim! Vi njuter av föreställningarna. Skyggheten varierar över året. När hindarna kommer första tiden med sina kalvar som numera brukar vara bara någon vecka eller några dagar gamla -förr var hindarna försiktigare och väntade litet längre- är mammorna duktigt hispiga och drar för minsta lilla. Vi har balkong mot ytan där de håller till, det räcker att man tar i dörrhandtaget så att det knäpper till så är det tomt för hjortar. Efter hand som kalvarna växer till minskar skyggheten en aning, men att öppna balkongdörren en springa för att släppa ut katten räcker för att skrämma iväg dem. På hösten är de mindre skygga, öppnar vi balkongdörren på glänt brukar de flesta titta upp och sedan nästan rycka på axlarna :-) Men vissa är räddare än så. Att gå ut på balkongen är att skrämma iväg dem, hur tyst och försiktigt man än går. När de är längre ned på tomten (som är stor, styvt 11500kvadratmeter) 50-60 meter bort har det hänt att jag gått synlig för dem utanför huset utan att de rusat iväg. "Tamare" än så vill vi inte ha dem, hjortar som tappat respekten för människor kan vara ordentligt farliga, klövar och horn är vassa, och snabba är de :-)