Inte alla vuxna hjortar är mysfarbröder!

Jag har ju berättat om Baloo och Svarte-Petter, två hjortar som visat sig mycket välvilligt inställda till yngre förmågor, särskilt årskalvar. Men det är inte alla vuxna hjortar -handjur kallas hjort, hondjur hind, men det vet ni säkert - som är sådana mysfarbröder. Här följer bilder på en som inte var det. Hösten 2019 kom han inmarscherande i stor stil med stel hållning och stampande gång.

Några hindar fanns på plats med sina kalvar. Han gjorde genast klart vem som skulle vara herre i Damadromen.

Hindar och kalvar såg till att fortast möjligt komma på lämpligt avstånd.

Han såg väldigt nöjd ut med resultatet.

Det var stor kontrast året efter när vi fick se Baloo och Svarte-Petter ha uppvisningar i tålmodigt bemötande av ungdomar! Det fick oss att fundera över vad som kunde ligga bakom den stora skillnaden. Egna tidigare erfarenheter? Hade Baloo i kalvstadiet mött vänligt sinnade hjortar och tog nu efter? Kunde släktskap vara förklaringen? Baloo var knappast far till några kalvar, han var då för ung för att ha kunnat imponera på hindarna, men Svarte-Petter var definitivt tänkbar som pappa till bröderna Bus. Kunde det vara så att hjorten kan känna igen sin avkomma? Han kanske fick hindens doft inpräntad under parningen och kände igen den på kalvarna? Den egna avkomman är ju skyddsvärd, se till exempel lejon och råttor där hanen kan döda ungar som inte är hans. Eller är det helt enkelt vanligt att hjortar är vänliga mot kalvar, med vissa undantag? Vi har sett ett- och tvååringar sparra mot äldre hjortar, som då varit hänsynsfulla mot de yngre och inte tagit i med full kraft. 

Under alla omständigheter måste det finnas en spärr mot inavel, inte minst med tanke på att hjortarna lever åtskilda från hindar och årskalvar under tre fjärdedelar av året, då hjortarna drar runt i ungkarlsgrupper utanför hindarnas och kalvarnas uppehållsområde. Hjortarna upplever ju världen annorlunda än vi, sämre syn men oerhört mycket bättre luktsinne, dessutom både näsan och Jacobsons organ till hjälp. Kanske Jacobsons organ är inblandat på något sätt? Vi har inte lyckats hitta något bra svar, förhoppningsvis finns det någon etolog som studerat dovhjortens sociala liv och skrivit en populärvetenskaplig rapport. Tips mottages tacksamt om någon känner till någonting sådant! Vi skickade en fråga med bilder till SVT:s Studio Natur, men kom inte med i något program.

Efter våldsamheterna 2019 får jag bjuda på någonting mer fridfullt ;-) Häromdagen ställde sig en av årets kalvar i en solstrimma.

Efter en stund anslöt sig mamman. De spanade vaksamt efter händelser i omgivningen.

Efter en stund bestämde de sig för att det nog var säkrare i skogens skuggor.

I går kom sex hindar med kalvar på besök. Här är bild på fyra av hindarna och fem kalvar.

Fyra fina kalvar tar det lugnt.

Men kalvar har alltid benen fulla av spring!

Det dröjer sällan länge innan det är full fart!

Vi hörs!

2022-07-31 11:19   Lena Holm

En pampig hjort och mycket intressant att få ta del av era iakttagelser. Det kanske finns något i litteraturen om man börjar leta men det brukar vara tidskrävande. Jag njuter av dina bilder då de står i solstrimman, verkligen vackert. Känner igen lite av det där skuttandet som de små gör för det liknar rörelser som killingarna har på mitt jobb. I synnerhet posen på sista bilden.
Hälsningar Lena

Svar från aasaboe 2022-07-31 18:05

Pampig men brysk! :-) Vi har också konstaterat att hoppandet påminner om killingar. Killingarna är ju ännu vassare på området med ett makalöst balanssinne.

Jag glömde en passus som jag planerat ha med, jag har stoppat in den nu men här kommer ett citat så du slipper leta:

"Under alla omständigheter måste det finnas en spärr mot inavel, inte minst med tanke på att hjortarna lever åtskilda från hindar och årskalvar under tre fjärdedelar av året, då hjortarna drar runt i ungkarlsgrupper utanför hindarnas och kalvarnas uppehållsområde. Hjortarna upplever ju världen annorlunda än vi, sämre syn men oerhört mycket bättre luktsinne, dessutom både näsan och Jacobsons organ till hjälp. Kanske Jacobsons organ är inblandat på något sätt?"

2022-07-31 14:30   Khalad

Där händer det saker. Intressant att se hur djuren beter på lite närmare håll. Har inget svar på varför så olika men släktskap låter ju rimligt. Underbar serie, inte minst sista bilden! Många hälsningar/ Björn

Svar från aasaboe 2022-07-31 18:07

Tack Björn! Som jag skrev till Lena glömde jag att ta med en passus i bloggen, instoppat nu, den finns i mitt svar till Lena ovan.

2022-07-31 17:15   Joakim88

Fint med dovhjortsbilder.
De med solglimt var speciellt vackra.
Blev också nyfiken på just det där med släktskap. Hoppas du får svar :)

Svar från aasaboe 2022-07-31 18:09

Tack Joakim! Apropå släktskap och om de kan känna det, jag glömde en bit som jag tänkt ha med men stoppat in nu. Du hittar den även i mitt svar till Lena, lättare att hitta.

Joakim88 2022-07-31 21:16

tack, så kan det vara :)

2022-08-01 09:02   Bjarne

Vilken elaking! Tyvärr kan jag inte bidra med teorier till beteendet. Fint med de stämningsfulla bilderna i solstrimman och kul avslut - vilket hopp! Ska den bli akrobat när den blir stor?
Hälsningar, Bjarne

Svar från aasaboe 2022-08-01 09:10

Tack Bjarne! Ja, det är fantastiskt vilka hopp de kan få till! Ibland undrar man om de skall hinna få ordning på benen innan de landar, men det lyckas alltid :-)

2022-08-01 10:51   Margareta Cortés

Den killen ser verkligen bestämd ut. Bara hållningen skvallrar om att man bör akta sig.
Intressant läsning om varför de beter sig så, har ofta undrat om det där med inavel och hur de klarar av det. Har en del rådjur som kommer till vår tomt, såg som mest sju samtidigt. Hur vet de att det inte är brorsan som kommer och friar.
Underbart fina bilder.

Svar från aasaboe 2022-08-01 16:53

Tack Margareta! Ja, det blir många frågor när man börjar fundera. Men intressant är det.

2022-08-01 13:14   sears

Så vackra de är och gulligt med kalvarna.
Fina bilder!

MvH
Johnny

Svar från aasaboe 2022-08-01 16:54

Tack Johnny! Kalvarna kan man följa och studera hur mycket som helst :-)

2022-08-01 14:45   Vibybo

Söta! kalvar och bra bilder. Många frågor och få svar. Håller med i mycket av resonemanget, sedan har jag ofta undrat hur andra varelser upplever världen, inte som oss iallafall, sinnena kan vara mer eller mindre annorlunda, eller annat spektrum, eller helt andra. Levnadsvillkoren i den värld de lever är så annorlunda, omgivande miljö, faror, inget ICA, vård eller internet. Men ändå är så mycket i deras liv påminnande om vårt.
Hjortens hållning i inledande bild har jag sett hos andra djur, en klar signal att lägga märke till, även hos människor.

Svar från aasaboe 2022-08-01 16:59

Tack Stefan! Många beteenden är tämligen genomgående i djurvärlden. Vi födde upp akvariefisk ett tag, ett par diskusfiskar fick en kull i sällskapsakvariet. De är yngelvårdande och mycket bestämda mot främlingar när de har yngel, övriga fiskar blev en tid närmast bottenlevande. När någon kom för nära, steg diskusfisken en bit i vattnet, lutade sig neråt mot angriparen och blev nästan vit i ansiktet. Man behövde inte vara fisk för att förstå den vinken :-)