Lunchmacro

En runda i Geijersdalen vid lunchtiden resulterade i en mängd macrobilder. Vädret var perfekt, mulet, en aning dimkänsla, ingen vind. Nu ska det fotas fantastiska macrobilder! Det ska ju inte vara så svårt sägs det! Fast några andra säger att det är svårt. Vi får väl se...

På macrokursen fick man ju lära sig att ju närmare fotoobjektet man kommer desto viktigare blir det att vara alldeles stilla. Att flytta på sig en millimeter får stora konsekvenser för skärpan. Helt logiskt förstås. Har ju fått erfara att detta är sant sedan tidigare och även på kursen i helgen, men NU ska jag sköta mig exemplariskt!

Puh, inte lätt. De flesta av bilderna blir mer eller mindre suddiga, möjligen finns skärpa någonstans, men kanske inte där jag hade tänkt mig. Kors var svajig man är när man fotar! Hålla andan hålla andan! Ett stativ är säkerligen bra och ha, men funkar mindre bra med de rörliga varelserna. Och de hamnar lätt i mitt blickfång.

Som sämst blev bilderna så här, enligt nedan. Var är skärpan? På den lilla filuren på kronbladet hitåt? Kanske det, fast tror inte att det var meningen. De flesta av den här typen av bilder kan i bästa fall trigga igång fantasin, för övrigt fyller de ringa funktion. 

Nej, det får bli lite blomster ändå. De är ju stilla. Nehej, visst inte riktigt alla, en aning verkar det blåsa i alla fall och somliga av fotoföremålen svajar betänkligt, inte bara fotografen. Skärpeinställningar blir onödigt svåra att få till. Det här ska ju vara lätt som en plätt! Vem som helst kan! Här i alla fall ett stadigt exemplar som låter sig fotograferas!

Fjärilar är så fina så dem vill jag gärna ha på bild! Den här flög omkring i stort sett hela tiden. Det var inte tal om att få komma den nära. Den kan nog vara en kålfjäril, eller?

Amiralen lyckades jag komma riktigt nära med lite tålamod. Manuell fokus används för att inte skrämma iväg den med autofokusljudet.

Väl riktigt riktigt nära blev det ju förstås inte så lätt med skärpan! Attans vad svajig man är!

Det var lite lättare ta sig an de lite mer långsamma och mindre lättskrämda insekterna. Vem som helst kan! Och jag är vem som helst.... :-)

I princip var det endast de här sju sista bilderna som var något att ha. Av 59 stycken totalt... Kändes som jag hade gått igenom ett träningspass under min fotosession, andfådd av alla ansträngningar att hålla andan och få till skärpan. Hur svårt kan det va?

Här kommer mina pekorala macrobilder, med...

... en liten blinkning till Johan E som nyss luftade sina "fördomar" i ämnet. ;-)

 Brott: fotograferat macro.

Brottsplats: Botaniska trädgården i Uppsala.

Motiv för brottet: macrofotograferingskurs.

Bakomliggande orsakssammanhang för brottet : en sommar med ovanligt många småkryp, inklusive fjärilar.

Brottsvapen: Pentax K-7 och ett macroobjektiv 100 mm.

Brottslingen: en  person med byoriginalkaraktär, letandes efter nya möjligheter att begå brott, helst i fotogenre som medger vidareutveckling av byoriginalkaraktären. Gatufoto är ett bra och populärt alternativ till macrofoto i detta avseende (ett lämpligt 35 mm objektiv har redan anskaffats). 

Nedan förresten ett  rätt spännande förlopp med fortplantningsaktiviteter (såsom jag uppfattade det i alla fall, VAD skulle det annars vara fråga om?). Till att börja med pågick ett triangeldrama. Den tredje parten försökte återkomma ett antal gånger, men jagades bort av rivalen varje gång. Bildkvaliteten är inte riktigt på topp för jag var inställd på att fotografera blommor med manuell skärpa. Att fotografera snabba fjärilar med manuell skärpa har jag INGEN vana av. När jag väl hann ändra till automatskärpa var fjärilarna väck och scenen över.

I den utskjutande delen av bakkroppen sitter ett kopulationsorgan (heter visst så!) enligt vad jag har kunnat läsa mig till. Om någon kan berätta mer om fjärilars kärleksliv och anatomi så är jag tacksam för mer info!

Av och till var de tre...

... för att bli två i slutändan.

Vi kan fortsätta diskutera ämnet macrofotografi och gatufotografi på fotofikat lördagen den 3 september kl 11.00. Eller så diskuterar vi något annat! Vilket kondis som gäller denna gång återkommer Per "Otten" och Lena P om. Kanske jag också. Håll utkik!