Några valpposéer

Vila vila, inget kan väcka mig ur törnrosadrömmen....

Först ligger jag så...

... och sedan si...

...ett litet tag nästan på rygg...

... men huvudet orkar inte med det....

... och någon väcker mig....

                              ... och yrvaken och suddig känner jag mig....

Därefter blir det mycket lek och bus och fotografen knappt hänger med...

                                                      Ingen ork, vila åter...

Kattmosfär och acklimatiseringsproblem

Min vana trogen publicerar jag ännu en gång kattbilder* från en annan verklighet. Katterna i Puerto de Mogan ser ut att ha det bra. Själv har jag lite bekymmer med att landa in i ekorrhjulsverkligheten igen. Man är något urlakad innan man reser iväg, än mer när man är tillbaka. (Fast däremellan har man ju det riktigt bra utan några vidare måsten.) Att låta sig integreras och assimileras och acklimatiseras även på denna enkla nivå kräver sin man/kvinna. Puh…  

*Flera inlägg i november 2010. Döpte då Istanbuls atmosfär till kattmosfär, så mycket katter som det finns där.

Först av alla; vår pratige huskatt, daglig gäst. Han är värd ett eget blogginlägg!

Mat finns det gott om, för alla.

En misstänk överviktig alternativt höggravid kattindivid. 

Middagsvilor med och utan sällskap.

Att rusa eller icke rusa, det är frågan! Eller nej, han var rätt bestämd; bråttom bråttom! Att publicera eller icke publicera? Äsch, låt gå, för fartens skull...

En vaksam vilostund. 

Bland kåkarna...

... får man också fisk.

Verklig elegans!?

Det var ju ledigt här...

Projekt: Det gångna året - del 5. Extra: tips efterfrågas

Håller på och planerar min packning för en resa som går till en icke-exotisk lugn plats. Vad är det för huvudkamera som blir bäst att ta med? Min relativt nya Pentax K-7 eller den mindre nya Olympus E-500?

Bakgrunden är följande: Jag behöver fota mycket med min Pentax och särskilt nu när jag har köpt en telezoom till den också. Men kombinationen väger! Tillsammans blir kameran, normalobjektivet och telezoomen nästan 2 kg tung. Olympus med motsvarande utrustning väger bara hälften av detta, dvs ca 1 kg. Det är en skillnad som känns! För att komplicera det hela har ju Olympusen svikit mig vid ett par tillfällen (autofokus och inställningsfunktioner tillfälligt paj), men och andra sidan kommer jag att ha min Olympus semikompakt med som reserv.

Hur tänker ni när ni packar ner er fotoutrustning för en resa, bl.a. vad gäller just detta att släpa med tunga saker? Och hur tänker ni kring stöldrisker och annat, i det här fallet är det en ekonomisk skillnad mellan Pentax- respektive Olympus-kombinationen. Misstänker att jag måste lämna fotoutrustningen kvar på hotellrummet av och till (särskilt om det blir den tunga man släpar med), den får nog inte plats i någon safety box heller. Det är också möjligt att jag måste lämna den kvar på stranden en kortis vid dopp i havet.  Tacksam för alla tips!

Dags för bilder från MAJ 2010! Den var inte lika händelserik som den föregående månaden.

Skinande båtar på land, frisläppta från sina presenningsfängelsen.

Tillståndet på land varar dock inte länge, färden mot sommaren börjar.

Linköping igen, snudd på en hemstad för mig... Eller i alla fall en av de svenska städer jag vid det här laget känner lite bättre, räknat efter Uppsala och Stockholm. Här en vårvy från Gamla Linköping.

Utsikt över Hanöbukten i Blekinge. En vacker, men kanske lite menlös bild. Tog mig dock friheten att lägga den i ett av mina album; vackra menlösa bilder är svåra att döpa upptäckte jag! Det blev "Se horisonten".

Hanöbukten är känd för sitt kalla vatten. Inte ens på sommaren kan man ta för givet att det är hyggligt varmt. Mitt tidigare rekord vad gäller att bada här har varit +10 grader i vattentemperaturen, som synes slog jag det med några grader denna gång!

Bidlbeviset har den äkta hälften förevigat. Förresten har jag som metod att ALDRIG titta i termometern före doppet, för säkerhets skull.

En färgklick vid strandkanten.

En färgklick till, en lite dramatiserad version av vårverkligheten.

En långsam vandrare. Olympus semikompakten lämpar sig bra för närbilder, bara inte föremålet rör sig... Det gjorde den här rackaren, fick aldrig skärpan där jag ville.

En stund som aldrig mer återkommer.

Projekt: Det gångna året - del 2 OCH del 3

Lika bra att skynda på och slå samman bilder från olika månader det gångna året. Andra ämnen, som skryt och ljug och annat har ju trängt in fast jag skulle egentligen hålla på med mitt lilla projekt. Andra ämnen har stulit både bloggplats och tid, men nu är det slut med det för stunden!

En vinterscen från Vemdalen i FEBRUARI 2010. Dottern skidar på i sin rosa dräkt, vald efter molnens nyanser! Nej, inget fusk i Photoshop, det såg faktiskt ut så här både i klädseln och på himlen!

Huttrade fortfarande vid Svandammen en del denna månad, i likhet med den föregående månaden. Var förstås inte ensam utan hade sällskap av mina fågelvänner som tyckte att det nog hade blivit för kallt ändå. De blev nästan tama av kylan, aldrig kan man komma dem så nära som vid en långvarig mycket kall period.

Bilden nedan har jag visat förr, men den passar här så låt gå...

SER NI???!!! Kajan har upptäckt att svanen är en värmande vän... Den höll sig tätt intill Alexander så länge jag var på plats denna dag. Det var -20 på morgonen, -13 mitt på dagen och på kvällen kröp temperaturen till -18 grader igen vid läggdags. 

En tupplur mitt på dagen under helger är inte fy skam. Micki finns ju inte mer, roligt men samtidigt sorgligt att titta på bilder där han är med. Och han var ju med i bilder väldigt mycket förstås för som vallhund behövde han sin flock och var därför alltid närvarande.  

MARS detta år 2010 bjuder på ordentliga vinterscener fortfarande. Här en lustighet, en nedhängande kompakt snöfront som är på väg ner från taket som hör ett cykelställ till.

Skidåkning kan man fortsätta med utan förhinder. Inte vanligt i mars på dessa breddgrader. Vet det med säkerhet eftersom jag fyller år i mitten av mars och den månaden brukar vara en väldigt trist smutsig period av året i Uppsalatrakten. Det är helt annat i mina hemtrakter där mars är en underbar vårvintermånad.

Här landas det i Uleåborg där jag gör några dagars visit hos mor & far, syster, och bror med familjer. Besöksanledningen hör till min ålder till: pappa hade insjuknat allvarligt, men tack och lov repade han sig snabbt igen och är fortfarande "still going strong". PS. Uleåborg är inte min hemstad, men studiestad dock, alltid trevligt att bese staden igen. DS.

Nedan Nemo, syrrans misse som föddes i ett stall och var svanslös ända från födseln (naturligtivs så även på fosterstadiet). Kul rackare. Tyvärr försvann Nemo spårlöst i somras, antagligen har något otrevligt hänt för han var en hemmakatt som trivdes bäst hos sin familj och basade över hundarna. 

Mor är rar

Kolla på denna rara mor med sina telningar! Som hon njuter! Ungarna likaså! Någon far syntes inte till.

Efter ett tag var ungarna mätta och det var dags för både bus och upptäcksfärder i den närmaste omgivningen. Hann inte riktigt med i alla svängarna varav den halvdana bildkvaliteten...

En totalt avslappnad kattmor med sina söta ungar vid Chorakyrkan / Kariyemoskén i Istanbul:

Dags för lite lite bus och tvättprocedurer. Mest skärpa finns på kattungen till vänster, men roligast miner har han till höger.... 

Hoppas förresten att bilderna till tidigare blogginlägg dyker upp snart; det är visst lite struligt med lite av varje nu efter serverflytten. Även etikettval är lite svårt när etikettlistan verkar bestå av ALLT som vi ALLA har någon gång valt...