Röd tråd med vatten

Kameran med t&r jobbet även idag. Kul. Fast problematiskt att det på det här sättet samlas lite mycket bilder i datorn, till tveksam nytta dessutom. Ett olösligt dilemma som väl alla här på FS tampas med.

Morgondimma vid Islandsbron:

Svandammen ett par minuter senare; det börjar dra ihop sig för de arma stackare änderna och svanen Alexander... Minns den gångna vintern.

Här en annan stackare fast utan koppling till vatten, han verkade vettskrämd över den första riktiga kylan, nästintill paralyserad.

Hemåt via Geijersdalen, "sedan dess har det flutit mycket vatten under broarna", bra övning att repetera svenska idiomatiska uttryck när tillfället ges. Är dålig på idiomatier och talesätt, brukar bli fel genom att ord byts till en annan, ordföljden blir en annan och så är hela poängen som bortblåst. Och sedan kommer man ifrån ämnet... 

Tillbaka vid Svandammen. Alexander verkar må finemang efter förra vinterns operativa ingrepp. Någon ny fru lär det inte bli för hans del, han har ju avverkat tre stycken. Åtminstone en dog till följd av våld från den våldsamma maken. Sörjde han den förra frun må tro? Eller var han bara elak? Men vacker är han allt.

Åter vid Islandsfallet. Ytterligare jultecken - julgirlanderna glimmar och strålar på Carl Gustaf.

Grande finale! Sista avsnittet!

Dags att avsluta kattserien från Istanbul. Klämmer in en del av de återstående bilderna här, nu med temat de "riktiga" vildkatterna, dvs de som inte tillhör "aristokratin" kring palats, kyrkor och moskéer (visade bilder på dem i mitt förra blogginlägg). Ofta uppträdde även dessa "gatkatter" i grupper om tre-fyra-fem katter, var i lite ruggigt skick ibland och ibland med någon krämpa. De var dock i regel inte magra, födan kom visst från sopor och åtminstone en del av dem matades av stadsborna, måtte väl ha funnits råttor och möss också fast vi inga såg.

Först ut en grupp på fem stycken missar utanför vårt hotell. En morgonsamling pågår:

Härnäst en samling kring soptunnan. En närbild om regenten på soptunnan har ni möjligen sett i det första blogginlägget, lägger med den också:

Kissen är framme och rotade i skräphögen strax innan det blev mörkt och sophämtningen kom för att hämta skräpet. Daglig effektiv sophämtning fanns i staden även om man inte skulle tro det utifrån vissa bilder.

En liten samling. Han/hon till höger är på väg för att se...

..., ja, där tittar kissen fram. Vad händer? Det blev en liten krock i morgontrafiken och en kort stunds uppståndelse. Ingen större skada visst.

Överallt fanns en misse när något annat skulle fotas:

Och allra allra sist, några bilder på ett skotergäng på tre katter, en av dem ville inte vara med efter ett tag: 

Får jag komma upp?

Nehej... då så...

Nu då...?

Denna katt hade någon pågående ögonsjukdom, förmodligen av infektiös karaktär.

Han som bestämmer. Eller hon.

Denna bild han ni sett förr, möjligen. Han/hon som bestämmer.

SLUT!!!

PS. Varför funkar inte länkningen till albumbilder efter serverbytet? Någon till som har problem? Etikettlistan har i alla återgått till att handla om den egna listan och inte om alla FS-medlemmarnas dito. Tacksam för det! DS.

Vänlig kattmosfär

Kan inte annat än fortsätta på mitt nuvarande tema, dvs Istanbuls katter. Det var ingen hemlighet att stadens katter var duktiga på att interagera med människan och få fördel av det. Fördelarna var uppenbara: serverad mat lite här och där, klapp från någon, en matta att ligga på, att värma sig i solen var man ville, bli allmänt beundrad osv osv. Samtidigt var det ju uppenbart att de inte hade kunnat vara så till freds om de inte hade blivit hyggligt behandlade. En god relation är ju en ömsesidig konst att upprätthålla. Det känns inte långsökt att spåna vidare utifrån detta; en stad där invånare odlar en fridfull attityd till sina vildkatter måtte vara en trevlig stad att vistas för var och en, även för människor? 

Den lille pojken vet att man är snäll mot katter: 

Bekväm tillvaro för somliga vid Hippodromen:

Ingen människa här just nu, men det var en strid ström besökare till hamam som passerade genom dörren, bl.a. jag kom ut bara en stund innan. Katten rörde inte en fena så det gällde i princip att kliva över.

De fattar nog snart...

Det spökar här på sidan, får göra om vissa saker, hoppas det blir bra nu så alla bilder och texter placerar sig som jag vill...

Istanbuls symboler?

Hemkommen från Istanbul bläddrar man bland medhavda bilder och konstaterar ännu en gång: i Istanbul regerar katterna! De finns precis överallt och de flesta av dem är till synes rätt välmående. Detta förklaras av att Istanbulbor sköter om dem trots att det handlar om "vilda" katter. Vilda katter är rätt så brett begrepp i Istanbul eftersom både "gatkatter" och katter i bättre miljöer (kring moskéer, kyrkor, palats) och allt möjligt mittimellan ingår i det. Gatans katter verkar leva till viss del av sopor även om de matas också av stadsborna. Överklassen bland katterna lever i de mer "heliga" miljöerna (se ovan)  och åtminstone en del av dem matades med finkost, dvs riktig kattmat. Här några bilder på katter jag mötte.

En aristokratisk katt vid Süleymaniyemoskén, poserandes helt oberörd av allt folk runtomkring. Han ägnade inte en blick åt varken mig eller de andra fotograferande, till synes väl medveten om sin status...

Här en katt som njuter av eftermiddagssolen vid Sehzademoskén.

Katten inne på gården på Svenska konsulatet, han har det säkert riktigt bra också...

Denna katt hade blivit serverad en frukost vid den livligt trafikerade Kennedy Caddesi, frukosten bestod bl.a. av ris och popcorn :

Denna gatmisse ser illavarslande arg ut, men han gäspar bara.

Regenten på soptunnan var lite misstänksam mot mig. Han såg rejäl ut och verkade vara ledaren i en grupp på fem katter kring soptunnan.

Övningar...

Lite tjatigt kanske att nämna den nya kameran i varenda blogginlägg, men... ja, ni förstår säkert. De första trevande försöken har gått bra, här lite smakprov från tur/retur till jobbet förra veckan.

Vid Islandsbron:

Genom Stadsparken:

På min kammare på jobbet:

Hemåt via Geijersdalen:

En annan verklighet gör sig påmind; någon är på väg akut till Ackis...:

Genom Stadsparken igen, längs Fyrisån: