Oväntat besök - något att frukta?

Som några redan har noterat hade Pia-Kristina fått oväntat besök i helgen. Undertecknad stod för överraskningen! 

Årligen brukar vi besöka fiskebyn Hörvik vid våra turer till Blekinge/Listerlandet och nu var det alltså dags igen, per cykel denna gång från Hällevik. En underbar tur denna underbara dag. Och vad ser vi när vi rullar fram där längs havet i det pittoreska Hörvik? En båt som heter Pia-Kristina! Det kan knappast finnas många Pia-Kristinor i lilla Hörvik?! Blicket lyfts mot huset som står närmast. Där måste hon väl bo? Det är bara att ta reda på det!

Vi var som gamla vänner från första stund!

Akta er; jag kan dyka upp var som helst....!

Några vyer i gult och blått från Hörvik och dess omgivningar:

Jag kunde helt ogenerat ställa mig och fota mot fönstren i byn; ingen vet ju vem jag är! Utom Pia-K förstås.

Natur och modern industri i samklang med varandra. Eller?

Naturen bjuder färgprakt utan like. Har aldrig sett både vitsippor, blåsippor och gulsippor samsas om våren samtidigt. Här hände det, men nedan får gulsipporna ståta ensamma.

Lightroom & Dödens grupp före husmorssysslor!

Efter ett par flitiga fotorelaterade dagar skulle det blir ett par dagar vigda åt husmorssysslor. Det har dock gått jättebra att hålla sig undan dylikt otyg, i stort sett. Lightroom har ägnats en del möda och tid åt idag (testar ju både den och  ACDSee Pro). Ett par av mina riktigt tidiga, nu i LR redigerade bilder har hamnat i ett av mina album, varav en också i Dödens grupp.

Hade tänkt mig två premiärbilder i Dödens grupp, helt enkelt för att jag hade jättesvårt att bestämma mig för vilken bild jag skulle välja. Men, som i så många andra bildpooler fanns där en begränsning. Den här bilden hamnade alltså där först och blev den enda:  

Bilden nedan har av olika skäl varit väldigt svår att bemästra. Sanden i sig, men även sandkornen på fiskhuvudet och främst på ögat har varit ett knepigt kapitel att hantera, särskilt avseende skärpningen. Ni som möjligen tittar på bilderna i mitt album ser att jag då 2007 använde automatinställningar, därtill hade jag rätt låg kvalitet inställd i kameran vilket säkerligen bidrar till svårigheterna nu.

Två saker förbryllar mig: När jag kollar bildernas filinformation (via utforskaren) ser man att ACDSee Pro lägger på sin egen information där, i Objekttyp. Detta trots att jag inte har gjort något alls på bilderna via den. Antagligen går det att plocka bort de berörda bilderna/mapparna från ACDSee Pro, men det får jag väl reda ut i morgon, vill inte göra något misstag så här i nattimmen så att bildmappen deletas helt.. Visserligen är det en övningsmapp, men ändå...

Den andra saken är att när man tittar på bilderna visas de "paketerade" som ACDSee-bilder. Tumnaglarna kommer förresten också från ACDSee, naturligtvis...

För övrigt är ställningen mellan ACDSee Pro och Lightroom 2 - 0 för närvarande. Detta beror på att den först nämnda har en trevligare katalogstruktur, enligt mitt tycke, + att prisbilden verkar betydligt bättre för den förstnämnda. Men, mycket återstår att utforska och 28 dagar kvarstår av testperioden!

Projekt: Det gångna året - del 5. Extra: tips efterfrågas

Håller på och planerar min packning för en resa som går till en icke-exotisk lugn plats. Vad är det för huvudkamera som blir bäst att ta med? Min relativt nya Pentax K-7 eller den mindre nya Olympus E-500?

Bakgrunden är följande: Jag behöver fota mycket med min Pentax och särskilt nu när jag har köpt en telezoom till den också. Men kombinationen väger! Tillsammans blir kameran, normalobjektivet och telezoomen nästan 2 kg tung. Olympus med motsvarande utrustning väger bara hälften av detta, dvs ca 1 kg. Det är en skillnad som känns! För att komplicera det hela har ju Olympusen svikit mig vid ett par tillfällen (autofokus och inställningsfunktioner tillfälligt paj), men och andra sidan kommer jag att ha min Olympus semikompakt med som reserv.

Hur tänker ni när ni packar ner er fotoutrustning för en resa, bl.a. vad gäller just detta att släpa med tunga saker? Och hur tänker ni kring stöldrisker och annat, i det här fallet är det en ekonomisk skillnad mellan Pentax- respektive Olympus-kombinationen. Misstänker att jag måste lämna fotoutrustningen kvar på hotellrummet av och till (särskilt om det blir den tunga man släpar med), den får nog inte plats i någon safety box heller. Det är också möjligt att jag måste lämna den kvar på stranden en kortis vid dopp i havet.  Tacksam för alla tips!

Dags för bilder från MAJ 2010! Den var inte lika händelserik som den föregående månaden.

Skinande båtar på land, frisläppta från sina presenningsfängelsen.

Tillståndet på land varar dock inte länge, färden mot sommaren börjar.

Linköping igen, snudd på en hemstad för mig... Eller i alla fall en av de svenska städer jag vid det här laget känner lite bättre, räknat efter Uppsala och Stockholm. Här en vårvy från Gamla Linköping.

Utsikt över Hanöbukten i Blekinge. En vacker, men kanske lite menlös bild. Tog mig dock friheten att lägga den i ett av mina album; vackra menlösa bilder är svåra att döpa upptäckte jag! Det blev "Se horisonten".

Hanöbukten är känd för sitt kalla vatten. Inte ens på sommaren kan man ta för givet att det är hyggligt varmt. Mitt tidigare rekord vad gäller att bada här har varit +10 grader i vattentemperaturen, som synes slog jag det med några grader denna gång!

Bidlbeviset har den äkta hälften förevigat. Förresten har jag som metod att ALDRIG titta i termometern före doppet, för säkerhets skull.

En färgklick vid strandkanten.

En färgklick till, en lite dramatiserad version av vårverkligheten.

En långsam vandrare. Olympus semikompakten lämpar sig bra för närbilder, bara inte föremålet rör sig... Det gjorde den här rackaren, fick aldrig skärpan där jag ville.

En stund som aldrig mer återkommer.

Projekt: Det gångna året - del 4

Sorry,  dagens andra, men dock det ”rätta”  inlägget. Det blir is, fors, fotboll, god mat, husvagn, rökpaus, Valborg – allt huller om buller.  Månaden APRIL förra året var en händelserik månad helt klart.

En tur till Finland ännu en gång. Man kan nästan inte tro att detta kan vara april, på sträckan mellan Stockholm och Helsingfors.

Uppladdningen till album och från datorn till bloggen funkar nu, hurra…!

Rökpaus i Uleåborg (Oulu). Obs! Jag röker inte.

Ibland hade jag lite fågelperspektiv. Här tittar jag ner på husvagnar i långa rader, längst bort vid den röda bilen är mors och fars husvagn. De åker skidor både på  längden och tvären fortfarande trots sin höga ålder (80 resp. 75).

Annorlunda utsikt i centrala Helsingfors, hur lättillgänglig som helst från bilinfarten vid Vikings färjeterminal.  Dimma och sol ihop erbjöd ett märkvärdigt skådespel med havet, isflaken och holmen en bit bort.

Linköping nästa och sjön Roxen:

Ett försök att agera fågelfotograf när ett tillfälle dyker upp.

En superb måltid på en japansk restaurang! Linköping är värd besöket bara för detta, men vad hette stället…

Hem till Uppsala. Vissa gånger får man ett vackrare mottagande än vanligt.

Valborg i Uppsala, såklart! Det här gänget är modigt, snudd på övermodigt...

Ja, så var det!

...raska ryck från det ena till det andra...

DET ENA: Vinter. Kyla. Snö. Jul. Sverige. Uppsala. Vintriga bilder. DET ANDRA: Vinter. Värme. Hav. Ledighet. Indien. Jordanien. Kanarieöarna. Undervattensbilder. Blomfoto. 

Flera dagar under julhelgen gladdes jag åt att dottern och jag skulle alldeles snart ut på en resa till Indien, bokningen skedde nästan som en julklapp på Julaftonsmorgonen. På Annandagens besök i det stora teknikvaruhuset med lurendrejeripriser - förlåt, 20 % rea på allt (en scanner skulle inhandlas) -  kom jag på att en ny kamera behövdes för resan. En enklare kamera som kunde tjänstgöra under ytan. Olympus Mju Tough 3000 hade jag tittat på sedan tidigare för detta ändamål. Utöver att den lär kunna leverera hyggliga undervattensbilder ser den också fin ut, den finns i flera färger, och därtill har den ett skapligt pris. Sagt och gjort, det blev ett köp. En liten (!) protest undslapp maken, men han börjar bli van...

Sent på söndagkvällen stod det klart; det blir problem med att hinna få visum i tid då dotterns pass, som behövdes för visumansökan, fanns i en annan stad. Skulle någon av hennes kompisar kunna hämta den och skicka den? Och jag som icke-svensk skulle få fylla i ett extra formulär, hur lång tid skulle min visumansökan ta att behandla? Hur vi än räknade på antalet dagar gick det inte ihop. Inte ens om resan skulle skjutas fram en vecka kunde man vara säker. Det blev till att bita i det sura äpplet och låta bokningen krympa ihop till ingenting.

På måndagmorgonen kastade jag mig in i ett nytt bokningsäventyr och efter någon timme stod det klart; i stället för det exotiska Indien, och i stället för de andra lite exotiska målen Jordanien, Egypten, Tunisien eller Marocko så blev det - Kanarieöarna! Fast inte vad som helst där utan en liten kanarisk by på sydsidan av Gran Canaria, Puerto de Mogan. Var där på kort visit 10 år sedan när inga charterresor gick dit. Har sedan dess tänkt att någon dag ska jag dit på riktigt; få se nu om byn har lyckats behålla den där orörda känslan som fanns där en gång. Det jag inte kommer att få med mig från denna resa är undervattensbilder på fiskar och annat. Synd när jag nu har en kamera för det...

Som lite tröst tittar jag på bilder som jag tog knappt ett år sedan i Jordanien. Fick låna makens Casio kompaktkamera med tillhörande underhus, denna utrustning dög väl för våra behov under snorklingsturerna i Röda havet. Lite pyssel var det med undervattenshuset dock. Vilken fantastisk upplevelse det var att snorkla och se alla färgglada fiskar och koraller! Och fota därtill!

Det får bli blombilder från Puerto de Mogan, det finns blommor där även denna årstid!