Stadspromenad i svartvitt, mestadels

En stad vaknar i dimma och rimfrost och vad är vackrare än så? En svartvit promedad i staden passade fint denna dag, men vi börjar med färg.

Södra tornet vid slottet, den ljusgula fasaden på  Slottskällan, till vänster nedtill i bilden den mer gula baksidan av ett äldre bostadshus vid Östra Ågatan. Slottet började byggas år 1549.

Pumphuset från 1875. Islandsfallet nedanför.

Islandsbron. Där siktar jag en annan fotograf. Bakom skymtar de gamla husen längs Västra Ågatan.

Tullhuset (Sjötullen/Sjötullhuset) - okänt byggår. Sommarrestaurangen närmast Islandsbron har packat ihop tillfälligt.

Fyrisån med gott om vatten, stilla flyt fram till Islandsfallets mindre stillsamma forsande. Gångbron heter Västgötaspången.

Slottets södra torn och Slottskällan i en närstudie. Vid Slottskällan finns tre hus och från vilket år just detta hus härstammar vet jag inte. Det södra huset byggdes i alla fall 1822 och flyttades till denna plats senare. Huset ovan inhyser ett arkitektföretag idag.

Det gamla huset i norra delen av Slottskällan-området fungerar som en nöjeslokal, typ disco. Det har haft olika namn genom åren - Sten Sture, Barowiak, Birger Jarl.

Det anrika Flustret från 1842 brann ner 1984. Väldigt raskt byggdes ett nytt hus som till synes är en exakt kopia av den gamla byggnaden, man tänker faktiskt inte på att originalhuset i princip inte finns längre. Tittar man efter finns det några kajor i träden, så ska det vara här.

Domkyrkan började byggas 1273. Gatan här heter Trädgårdsgatan och jag har en dröm att få fotografera denna vy utan alla bilar. En ouppnåelig dröm skulle jag tro för det står alltid bilar här, oavsett om det är vardag eller helg, dag eller natt.

Domkyrkans spiror från en annan vinkling. Kontraster i miljöer. Bilden krävde färg.

Och så är det slut med bildvisningen av några av Uppsalas "turistika" miljöer.

Vintriga bilder ska det vara! Från gatan därtill.

Hängmattainlägget nyligen var en lapsus, inlurad in i hängmattefällan blev jag av en FS-kompis. Sådana är de, FS-vännerna, rena lurendrejare... ;-) 

Egentligen hade jag tänkt fortsätta på den vintriga banan. Uppehåller mig en bit norrut, i det som skulle kunna benämnas nästan som kaamoslandet. Vad är kaamos? Här en liten artikel om ett svenskt kaamosfirande. Lite märkligt att svenskan inte har något eget ord för fenomenet.

Själv har jag levt i föreställningen att jag har vuxit upp i riktig kaamos, dvs utan att solen gick upp under den mörkaste tiden på året. Det är dock inte riktigt sant trots att mina uppväxttrakter ligger strax norr om Polcirkeln. Solen går nämligen upp där i Kemijärvi, och då är det ingen riktig kaamos (bara ett par mil norrut är det riktig kaamos). En helt annan sak är förstås att känslan av kaamos är väldigt påtaglig ändå så här dags på året där, i praktiken ser man inte solen ändå, den korta någotsånär ljusa tiden består mest av en skymning. 

Mina bilder härstammar från Uleåborg/Oulu ett par veckor sedan. Inte var det ljust där heller...

Har förresten tagit mig friheten att kategorisera och etikettera mitt inlägg som gatufoto även om säkerligen alla förståsigpåare gapar inför tilltaget...:-0   .....   ;-)

Så här går solen upp och ner i dag på de platser som har betytt och betyder mycket för mig:

Mitt önskeväder just nu - snöfall

Önskar snö. Lite mer än det vi har fått, snötäcket är lite väl tunt för att man ska kunna räkna med att det blir långlivat. Det behöver ju inte komma så mycket på en gång att den samhälsbärande infrastukturen knäar under problem. Tågen och bussarna och annat får gärna fortsätta gå som vanligt, annars kan ju någon bli sur över sådana som jag som inte har vett att vara glada för en grönskande juletid. 

Bilderna är från Oulu/Uleåborg en vecka sedan.

Dagen för Worldwide Photowalk...

... började med att jag sprang efter den här (se bilden nedan) rödhåriga tjejen med min 50 mm. Tidig morgon var det , denna lördag en och halv vecka sedan, solen sken och hennes hår glänste så vackert varje gång hon klev ut på de solbelysta delarna av perrongen. Glömde låta biljettmaskinen läsa av mitt kort i all hast förstås och så många minuter var det inte kvar till tågets avgång så det var bara vända tillbaka till biljettmaskinen...

Dörrarna på Uppsalapendeln stängs förresten numera en minut före avgång. Detta infördes efter att en ung kvinna miste livet ett tag sedan då hon försökte hinna i kapp ett tåg. Under vardagar när det är rusningstrafik står vakter också posterade på perrongen, för säkerhets skull.

Väl i Stockholm blev det en väldigt fin morgonpromenad från stationen till Skepssholmen. Klockan var kring 9, väldigt lite folk var i rörelse och jag fick verkligen öva på att se staden med turistögon. Och då blev det turistbilder förstås!

Sedan blev det Wordwide Photowalk på Skeppsholmen. Fina timmar med lagom mycket (sic!) bilder blev resultatet. Resultatet nu lite längre fram har dock inte alls blivit enligt planen...

Mot stationen igen för att åka hem efter den trevliga promenaden + fikat med likasinnade. Nu flanerar man inte längre precis ensam längs med Stockholms ström.

Folkvimmel....

Fiske i storstan....

Mer fiske, men man kan ju bara njuta också. Det känns nästan som sommar fast det är ju oktober redan!

Medelålders amerikanskor mot svenska punkartjejer.

En Kajsa Kavat?

På hemmaplan i Uppsala igen.

Och nu, nästan nästan hemma.

En fotokulturell lördag och annat smått på Söder

Det blev förstås ett besök i går på Galleri Kontrast, vernissagedagen för sommarutställningen. Som bonus belönade jag mig därtill med en visit på Fotografiska museet. Lite småaktiviteter på Söder tillkom dessutom. 

Till Galleri Kontrast anlände vi ett par timmar efter att portarna hade slagits upp och de mest ivriga hade hunnit avlägsna sig från platsen. De hade lämnat kvar sin värme i lokalerna vilket en ensam hårt vispande fläkt försökte skingra bort. En del folk kom och gick fortfarande, inga bekanta för mig dock. Kastade mig genast över de upphängda bilderna på väggarna. För att inte behöva stanna för länge i den jättevarma lokalen börja maken, strategiskt nog, att titta igenom bildspelen för att lokalisera min bild. Visserligen hade han ingen aning om vilka bilder jag hade skickat in, han hade inte sett dem överhuvudtaget heller, men jag gav en snabb beskrivning av alla tre.

Mitt huvudintryck av utställningen blev: en rätt "trevlig" utställning, bra blandning av olika typer av bilder med det angivna temat "Sverige - en idyll?". Hängningen fungerade trots det relativt snålt tilltagna utrymmet. Maken lokaliserade en av mina bilder så småningom och när jag såg den blev jag lite glad: den utvalda bilden var den jag själv gillade bäst av de inskickade. Men vad blek den var! Fel på skärmen i lokalen? Min skärm? Min bild har detaljer som behöver närstudier och dessvärre medger inte en bildvisning av det här slaget någon möjlighet till det. Men, kul ändå att den finns där!

Inga bekanta på plats som sagt (hade visst missat både Torbjörn och Jan-Olof), men kom snabbt i samspråk med ett par FS-medlemmar som också spanade efter sina bilder på bildskärmarna. En trevlig pratstund!

En matbit blev det sedan på uteserveringen vid korsningen Götgatan/Urvädersgränden. Vi hade spanat in stället redan någon vecka sedan.

Där satt vi och kollade miljön under tiden vi åt och drack. Vackert och stämningsfullt uppåt Urvädersgränd.

Spanade även på huset framför oss. Kontor? Bostäder? Verkade vara en blandning. Intressant placering för en luftkonditioneringsanläggning förresten. Inte direkt passande i miljön kanske.

Sedan vandrade vi neråt mot Slussen. Ett riktigt lämmeltåg av folk på väg från Galleri Kontrast till Fotografiska museet....?

Har inte sett att det skulle vara något fotoförbud på det Fotagrafiska museet och ingen information om ett sådant går att finna på deras nätplats heller. Säg till omedelbart bums om så är fallet ändå så plockar jag bort allt nedanstående taget där!

På Fotografiska museet möts man genast av Robert Mapplethorpes fotokonst. En del bilder ska ha chockerat folk på sin tid och lär fortfarande uppfattas som provocerande av somliga. Det är intressant att studera publiken när bilder kan uppfattas vara av det mer provocerande slaget; helt uppenbart hade folk lättare att ställa sig och titta på hans nakenstudier av kroppsbyggaren Lisa Lyon än motsvarande rätt närgångna studier av ett flertal män. Nakna eller nästintill nakna kvinnor är vardagsmat, annat är det på herrsidan. Man behöver inte ens studera denna uppdelning i bildvärlden utan det räcker att se sig om i stadsbilden, framförallt under sommartid.

Över till en annan visning: Jacqueline Hellmans bilder på skärmar med en tillhörande berättelse som den avbildade hade talat in. Gripande. Denna utställning var mer än en fotoutställning, ett slags installation egentligen i ett enkelt format.

Circle of Memory av Elianor Coppola och några medverkande till är en konstnärlig installation med ett starkt fotografiskt inslag. Installationer är en konstform som tilltalar mig mycket, kanske på grund av att de ofta utgår från fantasifulla utvidgningar av begreppet konst och ger starka minnesbilder. 

Missa inte gången in i det "okända" mörkret i installationen! Många går miste om den faktiskt, noterade jag...Väl framme väntar en meditativ upplevelse, föga med foto att göra med. Allt här i livet behöver väl inte handla om foto?

Sedan är turen kommen till Edward Burtynsky och hans "oljiga" värld... Delstudie här nedan...

... och efter det Jacob Fällenders analoga tolkningar från flera världstäder som flyter samman.

Efter museibesöket blev det en liten titt hos det unga par vars flytthjälp vi var någon vecka sedan. Det var inte lika många kartonger framme nu som då. Bilden från flyttdagen någon vecka sedan.

Flyttbestyren är alltid bökiga, att packa logiskt håller ett tag, men sedan kan det bli huller om buller. Sprit + skor? Kanske hör de ihop ändå på något outgrundligt sätt?  

"Vad gör hon?" tycks någon där bakom tänka... När man hjälper till med en flytt har man varken sin bästa eller näst bästa kamera med, men väl N8, turligt nog....

I slutet av flyttdagen blev det den en runda på Söder. Stockholm har så många sidor att visa upp! Och lika fint var det igår, kan jag intyga!