Dagny hojtar - det är dags för fotofika!

Nu är det dags igen för Dagnys fotofika - lördagen den 2 februari kl 10.30 - Broströms kafé (i den gamla magasinbyggnaden vid stationen).

Årets första Dagny avverkades ett tag sedan - en rapport i bildform nedan. En fin småvintrig dag var det. Solen gassade på till att börja med, men tyvärr lite olämpligt in i vår hörna av fiket. Många hade känt sig kallade och anslöt både förr och senare. De som kom lite senare missade förstås den mest seriösa delen av diskussionerna, de avhandlas nämligen mestadels i början.

Det som alltsomoftast glöms bort fotomässigt på fikorna är det som vi stoppar i oss. Den här gången hann jag hejda mig efter första tuggan. En underbart god macka som inte alls är möglig fast det ser ut som så....

Martin S får hejda sig innan tuggan så att ett foto hinner knäppas. Hallonbakelse. Jan-Olof och Anders F E till vänster.

Hela sällskapet, alla var närvarande samtidigt någonstans mitt i fikat. Det blir inte alltid så.

Lena P till höger.

Claes skymtar här, Per "Otten" och så Anna E.

Här klurar Torbjörn på något.

Anna och så Bert-Ola som hamnade mitt i det värsta solgasset. Han får stå ut med bildresultatet....

Affe med sin röda keppa och så Claes och fler till.

Något kul?

Man måste få till nya vinklar.

Vattenfyllda arkivfynd

 Sommaren som var... den var ju blöt förstås... men det mesta av vattnet fanns ändå där det skulle finnas...

När man sitter på ett fik...

... kan man ägna sin uppmärksamhet åt omgivningen och det kan vara rätt intressant. Bilder från ett sådant tillfälle visade jag ett par inlägg sedan och en typ av gåta var invävd i bildberättelsen - och ingen(?) begrep den.... Satt sedermera på en helt annan typ av ställe och fotona nedan är tagna där. Inga hemligheter eller gåtor här även om de förbipasserandes och de närvarandes liv är ju gåtor i sig, på sitt sätt.

En eftermiddag och fortfarande lite tomt vid borden.

Folk passerar i strid ström.

Det börjar fyllas på med kaffe- och drinksugna människor och servitrisen får lite mer att göra.

En underbar sen eftermiddag i kvällssolen.

Skolan är slut, jobbet är slut, somliga är på semester.

Vädret kan man aldrig lita på; damer med livserfarenhet bär på sina paraplyer.

Dessa underbara manicker... numera behöver man inte prata med varandra.

After work uppenbarligen. De har pratat färdigt under dagen.

En bild beskuren på ett mycket märkligt sätt, men så kan det gå i farten....

--------------------------------------------------------------

En förklaring till bilderna i ett tidigare inlägg:

Första besöket - Ett trivsamt litet fik/hak i bakre kvarteren. Några få själar, TVn står på, en fotbollsmatch pågår. Bakom disken serveras en kopp kaffe till någon bakom en serveringslucka. Det är klart, kökspersonalen måste väl få i sig en uppiggande kopp kaffe också. Serveringsluckan är lite konstigt placerad, högt upp. Verkar väldigt opraktiskt.

Andra besöket - Träffar delvis på samma kunder, ett sådant här ställe har förstås sina stamgäster. Det är nästan vi hälsar på varandra. Serveringsluckan; fortfarande serveras kaffe (med något stärkande) via serveringsluckan. Men, det verkar inte vara kökspersonal som huserar där, vad är det för konstigt utrymme där...?

Tredje besöket - Den där luckan är ju öppen mot gränden intill... Ingen servering via den idag. Nu blir det dock hälsningsnickanden gästerna mellan.

Fjärde besöket + att vi så gott som dagligen passerar här, olika tider: En mycket luggsliten man står i gränden vid luckan allt som oftast och blir serverad kaffe med tillbehör. Han sitter aldrig inne. Kanske vill han inte vara inne? Kanske får han inte komma in. Ett utanförskap har många skepnader.

Nu är det slut...

... med det roliga, julpyntet bortplockat, adventsljusen slocknade, mörkt och tomt....

Fast inte hos oss, det har inte hunnits med, det ser ut som om vi väntar på julen fortfarande... Julen vara till påska så det är ingen brådska...

Apropå Stadsmissionens utställning...

... på Fotografiska så kom jag att tänka på något som vi bevittnade ett tag sedan i ett annat land. Den första gången SÅG vi något som förbryllade, sedan NOTERADE vi det speciella arrangemanget. Vid senare besök på den lite slitna kvarterskrogen FÖRSTOD vi.

Det är inte mycket ledtrådar jag ger, men ni kanske förstår ändå.

Först...

Sedan...

Nu...

Titta närmare...

Slutligen....

Obs! Stadsmissionens utställning är kvar på Fotografiska fram till 10/1.