Diversefotografen
Before Dagnys - (Dagnys) - After Dagnys med Dagnys
En motsvarighet till work och after work - Dagnys och after Dagnys...
Innan dess var det dock before Dagnys:
.
.
"Och vilken tidning kommer du ifrån...?" - Ser mysigt ut det här, eller hur?!
Tog inga bilder på själva fiket, men vi blev hela 15 pers efter att även jag hade anlänt, lite sent. Det blev väldigt trångt där vi satt, tur att inte fler kom!
Men sedan blev det after Dagnys...
De sedvanliga skumraskaffärerna sköttes traditionsenligt vid bakluckan. Obs! Fin OLIVOLJA!
.
.
.
Sonymannen (och vi andra) inför färglad konst - ett besök på Art Lab som tillfälligt huserar bredvid Kvarnen intill Vaksala torg och UKK.
.
Det färgglada stod Johan Margulis för, fotograf även här på FS. Han visade nu måleri i första hand, vissa verk med ett inslag av foto.
.
En akvarellhörna vid en utställning.
.
En fotografisk hörna.
.
Samtal med en fotograf vars namn jag har tappat bort.
.
Samtal med Ulla Larsson , också en medlem här på FS. De flesta av hennes bilder var tagna med en Holga. Uppsala Fotografiska Sällskap har förresten en specialgrupp för alternativ fotografi.
.
Ett ytterligare samtal, här med Johan Jonson som har en konstbakgrund (Konstfack) och har varit yrkesfotograf hela sitt liv. De porträtt som han visade var extra sevärda!
.
.
.
Årskrönika - del 2
Mina en bild om dagen-foton från det gångna året skulle räcka till många årskrönikor förstås, men alla ska inte gå ett sådant öde till mötes... Ett par inlägg till kan man kanske unna sig ändå...? Fotona i förra blogginlägget var exempel på hur det kan gå när man behöver få till en "akutbild" (emergency blip); en inte helt optimal situation, men nog så uppfostrande det också.
Nedan en serie bilder av en helt annan karaktär och som kanske kan kategoriseras som "vackra". Varje månad är representerad med minst en bild. Ett par av bilderna har jag visat i min blogg tidigare, men det är så länge sedan att ingen kommer nog ihåg dem... Och alla har varit mina val till dagens bild på Blipfoto.
Obs! Det är rätt många bilder, och tyvärr är en av dem inte förstoringsbar och kan därför inte ses i "automatflödet".
JANUARI
I Uppsala finns inget officiellt arrangemang med fyrverkerier, men de privata räcker gott de också...
Vi fick en fin vinter redan före årsskiftet och den fortsatte glädja oss länge, länge.
.
FEBRUARI
Isfestivalen är ett uppskattat arrangemang vartannat år, konstnärer jobbar inför publiken under en lördag (vissa även delar av söndagen) och skulpturerna får stå kvar ett par veckor, en väljs ut att stå ännu längre. En fototävling arrangerades, jag förstod att denna skulptur med denna fotografiska vinkel skulle bli en storfavorit och så blev det också. Själv skickade jag in några bilder, men inte denna.
Skulpturen nedan var den i mitt tycke det absolut svåraste verket att föreviga. Ett pulserande rött ljus gjorde faktiskt fotouppgiften omöjlig... Nej, jag skickade inte in den här heller, men dagens bild på Blipfoto fick den bli i alla fall.
.
MARS
Till Dolomiterna hade jag med mig den nyanskaffade Sony RX100. Var inte riktigt bra kompis med den under dessa förhållanden med så mycket ljus. Och andra sidan var den otroligt behändig att ha till hands!
Så pass att jag övergav den tänkta strategin att aldrig hala fram kameran sittandes i en stollift (man tappar så lätt saker); eftersom jag hade en hjälpsam "assistent" med mig gick allt vägen och både kameran, vantarna och stavarna lyckades jag behålla hela veckan.
.
APRIL
Några dagars resa till Rom, där hittade jag denna fotografiska vinkel på baksidan av Roms "fulaste" byggnad. Romarna sägs hata detta skrytbygge ("Vittoriano" - Viktor Emanuel monumentet).
.
MAJ
Våren är här och så också den vackraste tiden på året. Alldeles särskilt vacker är den i en bokskog.
.
JUNI
Det är inget fel på försommaren på den uppländska landsbygden heller....
Fina sommarkvällar både i hamnar....
.
.... och på landsvägar... (oj vad han väjer för mig...).
.
JULI
Vad vore en sommar utan vackra solnedgångar?!
.
Eller utan tryckande hetta och enerverande stiltje på sjön?
.
Men kvällstiltje kan vara det som man längtar efter. Alla julibilderna här är tagna med Nokia N808, det finns motsvarande bilder fotade med Pentax K7 också, men det är dessa som publicerades i Blipfoto-kalendariet.
.
AUGUSTI
En av sommarens sista kvällar, dramatik!
.
SEPTEMBER
Det blev dock fina kvällar ända in i september.
.
OKTOBER
Här drog jag på med färgspakarna och det gillades av ett antal blippare.
Men det blev nog bättre dagen efter.
.
NOVEMBER
Världens största öken varav en del ligger i Oman, ett sanslöst vackert landskap vid soluppgången.
.
DECEMBER
En stilla fotografisk reflektion. Om vintern bjuder på det lilla extra blir det särdeles vackert i stadsnaturen.
Och så avslutning med ett fyrverkeri, vid första Advent (tradition i Uppsala).
.
.
En bild om dagen under hela 2013 - hur funkade det?
Alla bilderna i detta inlägg är emergency blips - förklaringen kommer senare i texten....
Man tager vad man haver - i det här fallet makrofoto i hemmiljön.
Det gångna året har jag haft ett eget en bild om dagen-projekt på Blipfoto; jag startade bildpubliceringarna den 2 januari och projektet avslutades därför med en sista bild 1/1 2014. Hela året 2013 är dock fullt i Blip-kalendariet eftersom jag "backblippade" den första dagen 2013 (självfallet med en bild som var tagen 1/1 2013).
.
Alla föremål i hemmet kan bli potentiella blipfotooffer vid nödens stund....
Sådana här en bild om dagen-projekt har i mina öron låtit som rena vansinnesprojekt. Jag har ganska tydligt sagt ifrån för egen del när ämnet har varit på tal, bland annat här på FS. Hur kommer det sig att jag hoppade på detta vansinne ändå? Varför Blipfoto? Hur har det känts att vara fastlåst i den strama formen (en nytagen bild varje dag, publicering på rätta datumet i kalendariet)? Lyckades jag verkligen fylla alla datumen utan att fuska? Hur i friden är det möjligt att jag har gått i mål? Och: blir det någon fortsättning...?
.
Den värsta formen av nödbild? TV, mobil, Pixlr-o-Matic....
Med facit i hand kan jag konstatera att det hela har gått förvånansvärt smidigt. Kanske har det handlat om min grundinställning; ett bra tag visste jag inte ens att jag höll på med ett en bild om dagen-projekt... Eftersom jag hade skaffat ett konto på Blipfoto blev bilder tagna och jag började publicerade dem i det dagliga kalendariet. Efter någon vecka insåg jag att så farligt var ju inte det här. Så småningom bestämde jag att detta får bli en syssla för hela året. Målsättningen blev också att i möjligaste mån försöka ha en kamera med varje dag och endast i nödsituationer förlita sig på mobilkameran.
.
Vissna saker ska få vara orörda en period, de kan behövas när det kniper...
Och det har funkat över förväntan bra. Ett par gånger har jag varit nära att glömma att ta dagens bild; vid ett tillfälle var det riktigt på håret och i all hast hann jag ta min bild med en "riktig kamera" + ett stativ fem i tolv (bokstavligen). Deadline med datumet och klockslaget är heligt!
.
Sjukdagar är inga roliga dagar, vad som helst duger som fotoobjekt.
Av årets 365 dagar har jag haft en "riktig" kamera med mig 347 dagar vilket också har varit ganska bra med tanke på hur lätt det skulle vara att använda mobilen enbart. Dock har jag absolut inget emot att folk väljer att använda mobilbilder enbart, det kan bli intressanta serier att följa i det format som Blipfoto erbjuder! Bland mobilfotografer finns både rena "amatörer" som inte äger någon annan kamera, men även riktiga proffs. Bland de sistnämnda varierar skälen till att förlita sig enbart på mobilbilder, till exempel tycker någon att det blir en större utmaning att ta bilder på det sättet, en annan vill variera sitt fotograferande, ytterligare någon använder mobilen som ett kompletteringsverktyg vid sidan av annan typ av estetiskt skapande.
.
Kväll redan och inte har det blivit någon bild ännu... Blicken sveper runt i köket - där...!
Min ambitionsnivå har varit att försöka få till så bra bilder som möjligt utifrån de förutsättningar som har funnits just de specifika dagarna. Allra viktigast har varit att försöka hitta en "ny" bild för varje dag, och det är häri den verkliga utmaningen har legat. I praktiken har det inneburit att jag har ett flertal gånger avstått från att publicera foton som jag har tyckt har varit "bra", men som kanske motivmässigt är för lika andra bilder som jag redan tidigare har publicerat. Det är också förklaringen till att antalet publicerade mobilbilder är något högre än de 18 som kom till på "kameralösa" dagar; ibland valde jag att publicera en mobilbild trots att foton tagna med någon annan kamera fanns tillgängliga. Bland annat har det kunnat bli en mobilbildsuppladdning av praktiska skäl, exempelvis när det efter semester/ledigheter brukar dröja innan jag hinner fixa till mina bilder; då har det varit lättare att publicera en mobilbild som var redan "färdigfixad" i mobilen och kanske även publicerad på FB.
.
Adventstider, men vem kan gissa vad detta är för något?!
Ibland har jag halkat efter i publiceringarna på grund av resor och andra hinder, men det är helt ok att lägga in bilderna i efterhand (backblipping). Nackdelen är att dessa bilder inte ses av särskilt många. Dessutom tenderar uppehåll medföra att man tappar en och annan som har följt ens blippande.
.
Någon skrev angående detta: "Gives the word "emergency blip" an entirely new meaning". Men: man ska hushålla med sådant här...
Och vad händer nu? Ja, det lutar åt fortsättning... Det finns gott om goda förebilder att ta efter, folk som har hållit på år ut och år in utan att ha blivit tråkiga. Hos somliga kan man se en fotografisk utveckling som är imponerande! Om jag fortsätter så kanske blir det i en mer tillåtande form, det vill säga det får bli en och annan lucka om jag känner för det. Men kanske ser jag till att hämta hem appen som möjliggör publicering av bilder direkt från mobilen, då blir det något lättare att hålla igång.
.
Orrtuppen kan behöva porträtteras i det konstiga ljuset. En av årets få sjukdagar här också.
Om man vill att många ska se ens bilder är faktiskt FS-bloggen att föredra. Det verkar helt enkelt vara enklare att få till högre besökssiffror i FS-bloggosfären även om man inte är så jätteaktig för övrigt. På Blipfoto blir inte gensvaret så imponerande om man inte är hyfsat aktiv genom att kommentera andras bilder, lägga till många på sin följa-lista (många väljer då att lägga in vederbörande i sin egen lista) och även genom att använda publiceringskanalen till FB. Allt detta hjälper ju till att få högre siffror på FS också förstås, men tycker mig trots det se en tydlig skillnad. Själv har jag varit ganska lågaktiv på Blipfoto, följer några stycken, kommenterar ibland, men samtidigt stör det inte mig att inte ha några höga besökssiffror. Jag är glad för att bilderna blir sedda av några och har någon kommenterat så är det bonus!
.
Minns inte alls vad som hände denna dag annat än tydligen avnjöts denna goda dryck efter att makroobjektivet hade fått göra lite nytta.
Att inte att förglömma; allra mest besökare på Blipfoto får man förstås genom att presentera bra och/eller tilltalande bilder och att ens bildproduktion håller samma jämna kvalitet i stora drag. Av och till stöter man på inspirerande individer i Blipvärlden och det kan verkligen vara roligt och lärande att se på deras fotograferande i ett kontinuerligt flöde.
.
Ha! En blomvas hade fått dammtrådar över hela öppningen. Tur att städningen här hemma fallerar ibland...
Alla bilderna i det här inlägget är så kallade emergency blips: det handlar om foton som har kommit till på grund av olika "nödsituationer": jag har kanske inte haft tid eller möjlighet att fota något förrän sent på kvällen, jag har legat sjuk (som sagt, ytterst sällan tack och lov) eller så har jag upptäckt i sista momangen att jag har glömt att ta BILDEN.
.
En bild tagen rätt nyligen. 30 minuter innan det blev ett nytt dygn kom jag på att jag inte hade någon bild ännu...
För min del är det självklart att fortsätta med Blipfoto, oavsett hur flitig jag kommer att vara där med bildpubliceringarna. Jag vill helst inte blanda samman dagens bilder (typ en bild om dagen) med vanliga blogginlägg, tycker att det skulle bli för rörigt att ha båda här på FS. Ibland vill jag ju publicera ett vanligt blogginlägg, om inte annat så för att annonsera om Dagnys fotofika (Obs! nästa gång blir 11/1 2014).
.
Det absolut sista julinlägget för i år... från mig!
Nedan något mer traditionella julbilder än de som jag har visat tidigare:
I årets julväder startas resan söderut, mot Stockholm. Vår Volvo från 1988 har nyligen gått igenom besiktningen utan anmärkningar och därefter har den servats och reparerats ( för en summa som vida överskrider bilens värde, på grund av ett litet missöde) - färden går alltså som en dans och inte ens stockholmstrafiken ställer till problem på en julafton.
.
I huvudstaden väntar en "alternativ" jul på en anrik lokal, bokad sedan många månader tillbaka. Dottern hade dagen innan varit och hjälpt till som volontär för att att ordna en annan typ av alternativ jul, dvs ett julfirande för alla som saknar familj, hem och medel för ett julfirande. Vi lever i kontrasternas värld.
.
På Skogskyrkogården flanerar vi i småregn och snålblåst för att titta på alla levande ljus och vi själva tänder ett ljus också.
.
In för att värma oss och det stillsamma stressbefriade julfirandet fortsätter. Rim läses, paket öppnas. Vi känner att vi kommer undan julen ganska lätt i år. Trots det blir det en sen timme innan vi är i säng.
.
Det lättsamma tar slut på juldagsmorgonen för det har bestämts att vi ska till julottan i Markuskyrkan i Björkhagen. Kyrkkaffe efteråt och då passar jag på att titta närmare på den fina interiören och arkitekturen.
.
Efter en tupplur och risgrynsgröt bär det iväg till Midsommarkransen/Telefonplan för ett julbesök hos gamla släktingar.
.
Hemåt i årets julväder. Jag fortsätter med mina desperata försök att fånga in Kista tower i flygande fläng.
.
Hemmavid satsar vi på mer julfirande i ytterligare familjekonstellationer. Glögg drickes och julmat ätes och rim läses och paket öppnas.
.
Och så firas förra årets "julbarn" vars födelse jag hade den stora äran att få fotografera när tiden var inne för att föda. Det är full fart på honom vilket blev en grannlaga uppgift ur fotoperspektiv. Skärpan lyser med sin frånvaro i de flesta av kvällens bilder... PS. Tips till tomten inför nästa år: tacksam för en kamera där jag klarar av att ställa in manuell skärpa även i dåliga ljusförhållanden... I Nikon D600 fixar jag inte det och dess autofokus är inte mycket att ha i svåra förhållanden. Pentax K7 har bra autofokus även i "mörkret" men att öka ISO lite mer är inte att tänka på med den (brusar ordentligt). DS.
Här hittar du en bild med en halvbra skärpa i alla fall.
.
Hemåt igen under en vacker stjärnhimmel (sic! - årets julväder är på upphällningen...!). Eftersom jag hade ett stativ med mig, för en gångs skull, skickade jag en önskan om att få fotografera den mörka prickiga natthimlen innan stadens ljus dränker allt det lysande. Den snälla chauffören svänger av in på en skogsväg. Ut för att fota med långa slutartider, det blir mest på måfå för jag ser ju ingenting i sökaren... Hoppades att jag skruvade skärpan åt rätt håll i mörkret... Är ändå ganska nöjd med mitt första riktiga försök att fotografera natthimlen, men jag får nog läsa på hur man ska göra egentligen.
.
Dagen efter vankas ännu en familjesammankomst, men det blir även tid över till att bekanta sig ordentligt med de julklappar man har fått; bland annat bläddrar jag återigen i den roliga fotobok som verkar numera vara en återkommande julklapp - samma tema som tidigare, men med nya färska bilder... och så en utmärkelse som "Årets fotograf 2013"... ;-)
Det tillhörande rimmet lydde så här:
Att fota är stort
Men nu är det gjort
Att fota fotografen är störst
Med detta var jag först
Utan Photoshop det gick vägen
Att visa årets fotograf i alla lägen
På mage, på rygg eller på tå
Inget av detta kan man förstå
Men titta i klappen så kanske det går
Dokumentationen du nu här får.
.