Projekt: Det gångna året – del 6

I JUNI 2010 hände roliga saker. Stockholms maraton och en möhippa under samma dag, samma plats… En gemensam fotoutställning med fotokurskamrater hörde också till månadens höjdpunkter. Utställningen hade vi på Uppsala Fotografiska Sällskaps lokaler. Samma dag med vernissagen pågick Uppsala performancefestival med mängder av konsthändelser, hann tyvärr inte se annat än en performance av en japansk konstnär. Men vilken performance! Koppling till fotografi fanns perifert.

Stockholms maraton; imponerande med alla dessa sportiga killar och tjejer.

Oturligt nog sammanföll maratonsträckan med en annan viktig sträcka, nämligen möhippagängets stråk till kajen för att kunna äntra en båt. Alla fick spurta en kortis vid bästa lämpliga tillfälle, men det var inte lätt. Krocken/krockar  låg i luften, dock inga smockar vilket man hade kunnat vänta sig av maratonlöparna. Men nej, de tog det lugnt. Några såg till och med lite roade ut vid dessa ”nära krocken”-upplevelser.

Men vi kom alltså över! Även jag, en medbjuden deltagare i dotterns möhippa. Har ni hört förr att en MOR får vara med på en möhippa?! En ära, vill jag påstå! Men som ni förstår, någon måste vara utanför bilden och det är ju förstås jag. Har tydligen här kapat några fötter för att få med hela hus… :-(

En trevlig skärgårdstur med vackra vyer mot möhippans delmål.

Fjäderholmarna. Svensexan pågick förresten på samma ö fast på en annan matlokal. Där fanns även brudens och brudgummens fäder med! Ej som objudna gäster utan medbjudna de också!

En middag med god mat och roligheter och sedan tillbaka till stan för en fortsättning. Men inga bilder här. Och vi lite äldre avvek lite tidigare för ordnings skull…

I mitten av månaden var det dags för fotoutställningen som vår fotokurslärare Johan var initiativtagare till. Johan är förstås medlem här på FS. Så även många av deltagarna. Vi hade inget tema för utställningen och därför blev den förstås lite spretig, men det gjorde absolut ingenting i detta sammanhang. Inlämningen av foton skedde några dagar innan och på vernissagedagen träffades vi på morgonen för att fixa till allt. Johan hade redan tänkt till en del innan.

Lite huvudbry och spring blev det för Johan.

Morgan spikar, Jessica och Salem tänker ut hur det ska bli bäst.

Sven och Nikos grunnar också på. Hon närmast också, namnet har jag glömt (vi gick inte samma kurs så det är förlåtligt att vara glömsk).

Eric vid sina verk, fotograferade i Indien. 

Joo, det blir nog bra så här.

Performanceinstallationen av den japanska konstnären Hiroko Tsuchimoto på Västgöraspången  var mycket märkvärdig. Hon låg på det här sättet orörlig i sin kokong hela lördagen, om jag minns rätt var det från ca kl 8-9 fram till kvällen kl 20. Maxtemperaturen denna dag låg på +14 grader, men mesta delen av dagen kring +12. Inget regn tack och lov. Hon hade två lokala medhjälpare (som byttes ut av och till) och som stod i var sin ände av bron med kameror på stativ. Deras funktion var att ta bilder av oss gloende förbipasserande, de arbetade mycket diskret för att deras syssla inte skulle märkas. Antar att vi ingick i denna performanceinstallation på något sätt. Eller så handlade det om att dokumentera i all enkelhet.

Så här såg Hiroko Tsuchimoto ut på riktigt. Har hämtat bilden från hennes webbsida . Oklart om hon förbereder sig här för den långa dagen eller om hon håller på och packar ihop sina tillhörigheter.

Projekt: Det gångna året - del 2 OCH del 3

Lika bra att skynda på och slå samman bilder från olika månader det gångna året. Andra ämnen, som skryt och ljug och annat har ju trängt in fast jag skulle egentligen hålla på med mitt lilla projekt. Andra ämnen har stulit både bloggplats och tid, men nu är det slut med det för stunden!

En vinterscen från Vemdalen i FEBRUARI 2010. Dottern skidar på i sin rosa dräkt, vald efter molnens nyanser! Nej, inget fusk i Photoshop, det såg faktiskt ut så här både i klädseln och på himlen!

Huttrade fortfarande vid Svandammen en del denna månad, i likhet med den föregående månaden. Var förstås inte ensam utan hade sällskap av mina fågelvänner som tyckte att det nog hade blivit för kallt ändå. De blev nästan tama av kylan, aldrig kan man komma dem så nära som vid en långvarig mycket kall period.

Bilden nedan har jag visat förr, men den passar här så låt gå...

SER NI???!!! Kajan har upptäckt att svanen är en värmande vän... Den höll sig tätt intill Alexander så länge jag var på plats denna dag. Det var -20 på morgonen, -13 mitt på dagen och på kvällen kröp temperaturen till -18 grader igen vid läggdags. 

En tupplur mitt på dagen under helger är inte fy skam. Micki finns ju inte mer, roligt men samtidigt sorgligt att titta på bilder där han är med. Och han var ju med i bilder väldigt mycket förstås för som vallhund behövde han sin flock och var därför alltid närvarande.  

MARS detta år 2010 bjuder på ordentliga vinterscener fortfarande. Här en lustighet, en nedhängande kompakt snöfront som är på väg ner från taket som hör ett cykelställ till.

Skidåkning kan man fortsätta med utan förhinder. Inte vanligt i mars på dessa breddgrader. Vet det med säkerhet eftersom jag fyller år i mitten av mars och den månaden brukar vara en väldigt trist smutsig period av året i Uppsalatrakten. Det är helt annat i mina hemtrakter där mars är en underbar vårvintermånad.

Här landas det i Uleåborg där jag gör några dagars visit hos mor & far, syster, och bror med familjer. Besöksanledningen hör till min ålder till: pappa hade insjuknat allvarligt, men tack och lov repade han sig snabbt igen och är fortfarande "still going strong". PS. Uleåborg är inte min hemstad, men studiestad dock, alltid trevligt att bese staden igen. DS.

Nedan Nemo, syrrans misse som föddes i ett stall och var svanslös ända från födseln (naturligtivs så även på fosterstadiet). Kul rackare. Tyvärr försvann Nemo spårlöst i somras, antagligen har något otrevligt hänt för han var en hemmakatt som trivdes bäst hos sin familj och basade över hundarna. 

En efterlängtad fotopryl + annat snack

Äntligen äntligen blev det av, det som jag skrev om redan i ett novemberinlägg, tacka vet jag mitt enorma lönepåslag som märkligt nog fanns kvar även efter julen. Beställningen av denna pryl till min relativt nya Pentax gjordes kl 17.57  på Trettondagsafton, i den lokala riktiga fotobutiken där tre anställda väntade på att just jag/vi skulle kliva in. Egentligen var de väl på väg att stänga butiken, nästan alla andra butiker i stan hade faktiskt stängt kl 16. Men vi kom och de fick belöning för sin flit. Idag hämtade jag prylen och jag är helt säker på att jag blir nöjd med den.

För övrigt var det ju dags att få lite nya snömängder igen. Blev inte så mycket totalt ändå, det som kom var ganska blött. Valde att använda ett paraply vilket visade sig vara en helt rätt accessoar denna dag. Det såg ut som vissa av varelserna vid Svandammen skulle också ha uppskattat ett paraply.

Många intressanta TV-program förresten idag. Hinner knappt titta på TV annat än möjligen nyheter emellanåt för det måste man ju som en nyhetsfreak. De intressanta programmen:

Program 1. 100 dagar - om SD:s första tid i Riksdagen och annat som berör dem och deras politik. Väldigt intressant nu när jag samtidigt läser Lena Sundströms "Världens lyckligaste folk", dvs hur Danmarks förvandling har gått till med hjälp av Glistrup till att börja med och sedan med Pia K. Ingen uppmuntrande läsning, men fascinerande av och till. Hur kan det ha blivit så att en dansk infödd pojk som studerar medicin i Köpenhamn måste bo i  Sverige med sin käresta? På grund av henne får de inte bo i Danmark för hon kommer ju från fel land. Danmark vill ju ha en annan typ av invandrare, de som är "lättintegrerade". Till exempel paret med den europeiska bakgrunden. Men se, damen i fråga vill inte lära sig danska och tycker sig inte behöva det heller, hon varken vill eller behöver jobba, hon tycker dessutom att danskarna är "rude", enligt henne och maken får man ingen "normal"  service annat än när man möter folk som inte är infödda danskar.... 

Program 2: Bibliotekstjuven (första delen) - baserar sig på den verkliga historien på Kungliga Biblioteket där en av cheferna kom att göra luckrativa affärer på att stjäla bibliotekets gamla rariteter och sälja dem för egen räkning. Rik blev han, men det slutade ju väldigt illa för honom. En spektakulär självmordssprängning. Som parentes kan nämnas att säkerheten har nog inte varit särskilt prioriterat på KB tidigare. Själv var jag där på besök någon gång år 2000 med en bekant som var anställd på KB. Helt obehindrat kunde vi röra oss överallt, bl.a. nere i underjorden (KB är 7-8 våningar "högt" fast neråt!) och titta på både tryckkonstens alster från 1600-talet och handskrifter som var mycket mycket äldre. Tyckte redan då att det var lite märkligt att vem som helst hade tillträde till allt utan kontroller, min bekant hade inte jobbat där särskilt länge, hade en halvtidstjänst och fick ta med sig vilka han ville. Men detta var alltså på tiden innan "bibliotekstjuven". Eller kanske var han verksam redan då, men det visste man inget om då... Besöket var förresten mycket intressant och jag hade inte med mig något att sälja när jag kom upp ovan jord igen.

Program 3: Nurse Jackie. Vill gärna följa denna serie men det blir av alldeles för sällan. Jackie är så mycket motsatsen både till Florence Nightingale och alla sjuksysterstereotyper i olika sjukhusserier. Är förresten allergisk mot sjukhusserier av alla sorter, både de påhittade varianterna och dokusåpavarianterna. Jackie är dock en underbart dekadent person.

Projekt: Det gångna året - del 1

Sällar mig till dem som vill göra en tillbakablick på det gångna året. Det visade sig bli knepigt att få ihop bilder från alla månader till ett enda inlägg. Detta beror på att för mycket bilder finns och att jag ligger hopplöst efter med bildhanteringen sedan länge. Därför delar jag nu upp min tillbakablick med förhoppning om att jag kan hålla takten såtillvida att jag är klar med återblicken i slutet av 2011... Håll tummarna!

Och jag börjar med.... JANUARI 2010!!! Denna månad var riktigt kall om ni minns. Temperaturer kring -20 eller ännu lägre. Själv hade jag hamnat i något slags komatillstånd i kylan och vistades under åtskilliga dagar vid Svandammen som krympte snabbt ihop till en liten pöl med hur mycket fåglar som helst. Den lilla pölen såg kommunen till att hålla öppen för änkemannen Alexander och alla hans undersåtar som bestod mest av änder, men en och annan kaja och duva slank också med i det livliga sällskapslivet.

Den icke flygande svanen Alexander är en intressant figur. Han har bott vid Svandammen så länge jag minns (hur gamla kan svanar bli?). Svanar lär leva i livslånga partnerförhållanden så det är ju lite synd om honom nu när han har varit en ensam svan här sedan 2006. Han lär ha avverkat fyra fruar totalt och enligt vissa uppgifter ska han ha dödat ett par av dessa.... Sant eller inte?  Den siste ska dock ha dött i lunginflammation och ungarna tog Alexander totalansvar för efter frugans frånfälle. Alexander har visst en särskild andkompis här, de brukar simma bredvid varandra.

Vilken av de två nedanstående bilderna gillar ni? 

En ytterligare duva:

Det blev ju en del andra vinterbilder denna månad också, här en från Geijersdalen som är fin både sommar som vinter.

Men sedan bar det iväg till något helt annat, till en "svensk sommar" i Jordanien. Lägger med bara två bilder därifrån och återkommer förhoppningsvis vid något tillfälle när jag har lyckats få ordning på alla bilder därifrån.Kanske får de ett eget album. Med förskräckelse läste jag förresten hur en del har räknat ihop sina bilder från det gångna året och kommit fram till att det kanske blev 1000-1200 bilder totalt. Själv överskred jag detta rejält bara under Jordanienveckan. Inte undra på att man har tappat kontrollen över sitt fotoliv...

Nedanstående bild känner väl alla till; nabatéernas klippstad Petra som byggdes kring 800-700 f.Kr. Staden övergavs och "glömdes bort" på 1200-1300-talet för att "upptäckas" av en schweizare på 1800-talet. Här har man först vandrat genom en nästan 2 km smal "siq" med totalbranta bergväggar som på sina ställen är uppemot 200 m höga. Synen som väntar på en när Bab as-Siq slutar är överväldigande och ingen bild i världen kan göra denna syn rättvisa. Svåra ljusförhållanden som synes. Och förresten är nästan alla mina bilder tagna i "siqen" av dålig kvalitet trots att jag hade ett enbensstativ med mig.

Bilden nedan är från det stora Wadi Rum ökenområdet som är så mycket mer än ett ökenområde. Klippformationerna är mycket fascinerande. En total tystnad råder, den påminner om den tystnad som man kan uppleva framförallt norröver även här i Norden.

Några undervattensbilder tagna i det jordanska Röda havet finns i ett album här.

Herrar utmanas

Men innan dess:

Ser nu att bilden känns lite blek. Har dock vågat mig på att lägga den i en pool så kanske tycker någon likadant.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Joo, det var det där med "HERRAR UTMANAS"; ett flertal damer har på sistone ägnat sig åt självstudier i form av egna porträttbilder, men ingen herre, vad jag har kunnat se! 

Därav utmaningen, respons väntas.... ;-)

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Har bytt bort min gamla profilbild mot en ny, äntligen, efter moget övervägande. Valde mellan dessa tre varianter och gillade sepiavarianterna bäst. Med facit i hand tycker jag dock att egentligen passar svartvitt bäst mot att allt på FS går ju i tonerna svart-grått-vitt. Beskärningen skiljer sig något mellan sepiavarianterna och det svartvita också. Sepiabilder hade jag två varianter av och det verkade inte spela någon roll om den brusiga eller mindre brusiga användes för bilden blir ändå så liten, men så här bredvid varandra ser man ju skillnaden. Har valt den mer brusiga (nr 1). Någon som tycker något om valet?

Och det var denne doldis som åkte ur: