Vi kryper väl vidare då...

Lämnar sommarens insekter ett tag för att gå vidare till de lite större djur som vi kan få syn på. Vi håller oss till makronivån dock fortfarande. Dessa varelser nedan är väl egentligen inte några småkryp. Storkryp möjligen?

"Mördarsniglar" har jag inte riktigt gillat förrän med kameran i hand, men frågan är: Är den här en sådan? Eller är det de svarta av den här typen som är besvärliga för våra trädgårdar? Båda två?

Denna vanliga snigel med ett  hus har i alla fall ett gott rykte, men vem vet vad som döljer sig bakom dess mimiklösa ansikte.

Och så var det den mindre söta igen. Vad har det där "hålet" för funktion för snigeln?

Aptitlig...?

Förra inläggets kryp blev inte de sista från mig ändå. Här har vi en rejäl vårtbitare som vill visa upp sig i all sin ståtlighet. Den bodde i en grill och den hade kunnat bli grillmat om den inte hade varit snabb nog att flytta på sig. Gräshoppor, syrsor och vårtbitare lär vara goda i grillad form, men jag föredrar nyttja dem på annat sätt - som fotomodeller...

Troligen de sista av denna sort för denna säsong från min kamera

Vi fick syn på varandra....

...tittade varandra i ögonen....

.... och det sade "klick"...

... och några "klick" blev det till innan vi skildes åt. 

Jordbävning i Sverige...?

Jag har sovit mig igenom en mindre jordbävning i Istanbul knappa tre år sedan, samtidigt som många andra vaknade av den. Istanbul lever med jordbävningar hela tiden och staden med dess innevånare lever i vetskap om att en dag kommer ett större skalv att inträffa.

I Sverige är inte jordbävningar så vanliga, men inträffar dock lite då och då. Tidigt i morse var det dags för en "större" sådan, 4.4 på Richterskalan. Jag hade vaknat av att sängen skakade lite lätt strax före kl 05. B:s säng skallrade mot ett skåp. Låg kvar och funderade om inte detta var ett jordskalv. Det kanske kommer efterskalv... Kanske var det ett första skalv som hade ryckt mig ur sömnen tidigare under natten (ingen aning vad klockan var då...) och detta var ett efterskalv?

Låg i sängen och fick lite svårt att somna om. Och så slog det mig att solen går ju upp snart; kanske finns det dimma där ute att fota? Gick upp för att kolla väderleken, men det såg alldeles mulet och tråkigt ut utanför dörren. Bra, jag kunde gå och lägga mig igen med gott samvete. Förhoppningsvis kunde John Blund komma tillbaka.

Och det gjorde han. När jag väl vaknade, alldeles för sent, fick jag upplysningar om att det har inträffat ett jordskalv i Kattegatt... Ja, det visste jag ju redan, utom platsen... 

Har jagat efter insekter som fotoobjekt den senaste tiden. De morgonstela kommer jag inte åt på grund av min morgontrötthet (missade ju världens chans i morse...). På dagtid är de väldans kvicka, men som synes så har en och annan hamnat på minneskortet i alla fall.