ARMI

Är det inte fantastiskt att diverse intressen kan föra samman människor och få dem att hänga ihop i åratal kring det gemensamma intresset!

Nu talar jag inte om fotosammanhang fast resonemanget är väl tillämpningsbart även där. Nu handlar det om en litterär cirkel (ARMI) som har samlats var sjätte vecka år ut och år in. Temat har varit finsk litteratur och på originalspråket förstås. En gång i tiden låg fokus på kvinnliga författare med nyutgivna böcker, men numera är det blandad kompott som gäller både vad gäller författarkön, litteraturtyp (romaner, noveller, poesi) och de tidsperioder böckerna härstammar ifrån.

Vi försöker hålla flaggan lite halvhögt, dvs skräplitteratur strävar vi efter att hålla på en armlängds avstånd. Inte för att vi är för fina för sådant utan för att den typ av böcker inte ger mycket substans till diskussion. Det är dock inte alltid vi lyckas avstyra de aspirerande halvdana böckerna, saken är ju den att t.o.m. välkända s.k. bra författare har ibland krängt ut ”måndagsexemplar”… Och ibland har vi velat utmana ödet och läsa något mer lättsamt som omväxling.

Vid gårdagens träff avhandlades Raija Oranens ”Fanny”. Omdömena var inte nådiga, boken hade egentligen inga kvaliteter som kunde lyfta den. Väldigt synd eftersom huvudpersonen var en verklig person, sannolikt en intressant sådan, en firad skådespelerska som lämnade sin karriär för att gifta sig in i de rika kretsarna i 1800-talets Helsingfors. Med lite välvillighet kan skildringen av livet bland de förmögna i staden räknas till bokens plussidor, dvs man kunde få lite allmänbildning om hur viss kategori av människor levde drygt 100 år sedan i en nordisk huvudstad. Men annars, tummen ner….

Bokens omslagsbild föreställande denne Fanny i pjäsen "Kung Karsl jakt" är i alla fall tilltalande: