CITYSCAPES: BLOGGEN
Innan lyktan tändes
Mörkret börjar nertill. Däruppe är det ännu ljust. Gatlyktan inte tänd.
Förr då gatlyktorna tändes av kringvandrande lykttändare behövdes de utstickande delarna som stöd för stegen. Nu är de onödiga men ger lite extra studs åt nygamla designen.
Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8.
Drottninggatan, Norrköping. K-märkt hus en bit bort till vänster. Mitt fram, den ljusa fasaden, ett jugendhus från början av förra seklet. Hitom den en likbod som hör till St Olai kyrka. Man skymtar en konstinstallation av Ernst Billgren.
Garngraffiti - Mikael Romus trendspaning inspirerar till uppföljning!
Hos fotografen 1944. Vad hette hon?
1944 tyckte mamma att det var dags att gå till fotografen medan mina mjölktänder satt kvar framtill. Vi åkte Roslagsbanan till Engelbrektsplan i Stockholm. Ateljén låg rätt nära, Birger Jarlsgatan tror jag.
Hos fotografen var stämningen påfallande lugn. Belysningen var dämpad. Uteljuset ändrar sig för mycket sa hon och pekade på den lilla fönsteryta som syntes mellan de fördragna gardinerna. Mamma hade inte hittat nån snodd att snöra ihop min tröja med. Fotografen fixade det. Färgen skar sig lite, men hon sa att det inte skulle synas på bilden, den skulle ju bli svartvit.
Kameran satt rätt högt upp på sitt stativ. Förra kunden hade varit en vuxen person, så hon justerade stativet och pallen jag skulle sitta på. Mamma rättade till mina kläder och såg till att håret var kammat.
Fotografen tog bilden genom att ta bort och sätta dit linslocket i en lugn och avmätt rörelse. Inget slutarljud, inget slammer, ingen blixt, helt tyst och lugnt. På kamerans högra sida satt en vev. Hon vevade fram en ny bildruta och tog en bild till "för säkerhets skull".
Sättet att exponera känner jag fortfarande som oöverträffat för ändamålet.
Förstoringen är 142 x 192 mm. Den är inklistrad i en numera gulnad pärm. Det står Polyfoto Stockholm i hörnet. Jag googlade. Bildstorleken motsvarar "Stor Kabinett". Jag vill inte sprätta loss fotot, men där det lossnat lite går det att läsa några siffror och en signatur på baksidan, kanske E S eller E Sr.
Pappa och mamma hade bekanta i den publicistiska världen. Någon av dem, kanske K W Gullers, hade rekommenderat fotografen. Jag tyckte mig höra att hon varit assistent hos nån känd fotograf (Jan de Meyere???) som omkommit varefter hon öppnat eget. Men det kan inte stämma. Han avled långt senare.
Vad hette fotografen? Nån som vet eller kan tipsa hur man letar vidare?
----------
Tillägg 2022-01-07:
Det blev tre bloggar till på Polyfototemat och massor av hjälpsamma kommentarer. Ulf Johansson tog fram företagets Polyfotokamera från sitt källarförråd och berättade. Bland mycket annat att man från början tryckte av kameran med gummiblåsa och en lång tunn gummislang. Ett norskt fotomuseum har en video där det framgår att senare Polyfotokameror hade "ner till fyra" negativ per plåt. Det kan stämma med mitt minne att mamma beställde en bild och att fotografen tog en till för säkerhets skull.
Industrilandskapet uti höstsolens glans
Iphone 2020 med app Halide för RAW.
Damen kollar på Norrköpings Industrilandskap. Till vänster f d industribyggnaden för pappersmaskin 4, numera Louis De Geer Konsert och Konferens. Till höger ett vattenkraftverk ritat av Ivar Tengbom på 1920-talet. Det är numera inte i drift.
Solen strålar in från vänster. Lilla kameran i lilla mobilen hade problem att hantera Solen. Artefakterna får bidra till Verket.
Platsen är en liten grusad plan som 2005 namngavs till Carl von Linnés plats. Möjligen lite långsökt. Linné hade knappast nån koppling till Norrköping, men 300-årsjubiléet av Linnés födelse stundade. Han hade bevisligen övernattat i Norrköping på väg mot sin öländska resa 1741. Då besökte han Sockerbruket ett par hundra meter från denna plats, Drags klädesmanufaktur som väl låg en bit uppströms och Tobaksspinneriet.
Landshövding Björn Ericsson invigningstalade.
Rondell
Jag blev tagen av olyckan (eller vad det nu var) på E4 vid Markaryd där två poliser och Lars Vilks omkom och en lastbilschaufför skadades svårt.
Som länsstyrelsebyråkrat led jag med kollegorna på länsstyrelsen i Kristianstad. De hade ansvaret för Kullabergs naturreservat. Staten hade tagit ifrån markägarna förfoganderätten till sin mark. De fick inte göra nåt där och respekterade det. Vilks byggde sin stora drivvedsskulptur där. Så småningom ändrade Vilks sin idé. Det var inte den som var Verket, utan striden mot Myndigheterna som inte lät honom hålla på.
Konst- och kulturetablissemanget backade upp Vilks. Han blev professor. Då Myndigheterna gick till domstol hittade Hovrätten en formaljuridisk möjlighet att slippa fälla Vilks för intrånget. Drivvedsskulpturen fick stå kvar.
Rondell. Norrköping oktober 2021, Pentax K-1, objektiv Carl Zeiss Jena DDR 20mm.
Sen spårade allt ur med den där teckningen. Vilks blev exkommunicerad från konst- och kulturetablissemanget. Några av dem som teckningen skulle provocera valde att bli provocerade i stället för att strunta i vad en landsortstidning i ett avlägset land i norr (Jyllands-Posten) och en egensinnig konstnär hittat på. De tände en gnista som ledde till upplopp med fruktansvärt mycket våld i Mellanöstern. Bojkott där mot Arlas varor. Fatva och allvarliga mordhot mot Vilks. Terrorattacken i Stockholm 2010 motiverade förövaren med Vilks teckning och att Sverige inte tagit avstånd från den samt Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan. En person mördad, en skadad i Köpenhamn. Då människor dör är det inte roligt längre sa även Vilks.
Vilks behövde livvaktsskydd på heltid. Då ställde Myndigheterna upp.