Jag har klappat en katt

Så hundmänniska jag är dristade jag mig igår till att inte bara fotografera vännernas katt; jag till och med klappade den. Men man känner att man inte har en aning om vad katten säger när man klappar den. En hund däremot, förstår jag exakt vad det säger. (Tror jag)

Får man skriva vad som helst när man lämnar bildkritik?

Eller måste kritiken innehålla synpunkter på beskärning, val av bländare och slutartid, hur man efterbehandlat, hur motivet är ljussatt, etc? I så fall har jag begått en dödssynd. Jag hittade en bild i någon pool som jag verkligen gillade. Men det jag framför allt gillade var vad fotografen valt att fotografera. Jag sket fullständigt i bildkomposition och sånt. Bara det faktum att han fotograferat en rälsbuss i det svenska rapslandskapet tyckte jag var värt en eloge, eftersom den svenska rälsbussen är utrotningshotad.

På begäran

(OBS rubriken syftar inte på den fantastiska visan av Birger Sjöberg som handlar om när "Violincellisten i Müller-Bezacks solistkapell spelar i utvärdshusets trädgård en sommarafton, på begäran av Rådmannen, Träumerei. En främling, som ej känner stadens vanor, stör dödstystnaden, varvid förvirring uppstår. Allt slutar dock harmoniskt, tack vare violoncellistens kallblodighet." Rubriken syftar i stället på en önskan om att få se en av de svarvita bilderna i föregående blogginlägg i färg.Den kommer här.=

Man kan gatufotografera utan Leica också...

...men det kanske inte blir så bra. Fast jag har väldigt svårt att tro att mina bilder skulle bli bättre bara för att jag hade en Leica M-någonting i stället för en Canon 400D. Möjligen skulle jag vara stoltare över bilderna, bara för att dom var tagna med en svin-jävla-dyr kamera. Men nu är dom inte det, och då blev det så här.

Den här sista bilden måste väl vara ett brott mot alla kompositionsregler, i synnerhet den som talar om att det inte ska vara för rörigt. Men vem bryr sig om kompositionsregler? Alla ovanstående är tagna nu under julledigheten. Men sen måste jag ta med två favoriter "från förr". Först Djurgårdsbron en väldigt tidig morgon i somras, och sedan Mods vs Rockers i september 2008.

Nostryffelnos

Inspirerad av min egen kommentar på en annan blogg fick jag för mig att jag skulle göra likadant. Fast jag har ju inget makroobjektiv så jag fick leta upp lite gamla mer eller mindre lyckade bilder. För er som inte vet kan jag berätta att det där stället längst ut på en hunds nos (där man pussar den) kallas för nostryffel. Och för er som inte vet kan jag berätta att bilderna nedan är på en hundras som heter lagotto, och som används till att leta efter tryffel med (och så var ordleken i rubriken förklarad och därmed förstörd.)