Hällekis Trädgårdskafé och kök

Så har semesterns första riktiga fika avnjutits. Det blev på Hällekis trädgårdskafé och kök.  Första gången vi fikade där måste ha varit någon gång i mitten av 90-talet. Då var det ganska nyöppnat och anspråkslöst. Jag vet inte om det är samma ägare nu som när det öppnade 1994, men det har succesivt blivit bättre och bättre. I dag serveras både lagad mat, smörgåsar och kaffebröd. Allt  är lagat och bakat i deras egna kök. Dom strävar också efter att använda så mycket lokalproducerade råvaror som möjligt. Denna omsorg märks. Idag åt vi smörgåsar och lite bakverk. Allt mycket välsmakande. Ett besök rekomenderas för de som ha vägarna förbi Kinnekulle.

Vad gör jag egentligen här på FS?

Jag brukar regelbundet gå igenom listan över nyaste blogginläggen för att se om det finns något intressant att läsa. Det finns ett ämne som är ganska ofta förekommande, tekniken bakom bilden. Det skrivs och funderas kring analogt vs digitalt, det dreglas över en gammal Leica M4 med sumi...någonting och det falls i trance över hur mycket bättre det är med en liten kamera som Fuji X100 för gatufotografering jämfört med en Canon 5D. Och jag personligen tycker det bara är fullständigt både ointressant och helt irrelevant.

Det förekommer, inte lika ofta, och kanske inte så mycket på bloggarna, men det diskuteras på FS även hur bilder ska klassificeras. Är bilden gatufotografi, porträtt, eller ska den kallas barnfoto? Vad skiljer City spaces från arkitektur? Dessa frågor tycker jag också är fullständigt ointressanta. Det intressanta är väl om bilden fungerar i sitt sammanhang.

Och så finns det bloggar som egentligen inte handlar om någonting. Dom beskriver en människas vardagliga, och egentligen ganska ointressanta liv. Det som möjligen motiverar dess existens på FS är att dom innehåller bilder, av i alla fall hyfsad kvalitet.

Med ovanstående tre invändningar mot FS kan man undra vad jag egentligen gör här. Om jag tycker det är så dåligt, varför hänger jag här dagligen och tittar på bilder och läser bloggar. Ja, inte fan vet jag. Men jag trivs. Jag tycker om att läsa meningslösa inlägg om hur midsommaren firades. Jag tycker om att bli förbannad på ytterligare ett inlägg som höjer Leica M9 till skyarna men ändå hittar saker som skulle kunna göra bilden lite lite bättre. Och jag tycker om att följa, och kanske till och med delta i diskussioner om en bild hör hemma i gatufoto- eller city spaces-poolen. Men jag begriper inte varför.

Och så en bild, för vi är ju ändå på Fotosidan. Gamla Folkets hus i Mölnlycke, midsommarafton 2011.

PS Om någon skulle ta illa upp för att jag kritiserat er existens här på FS så var det inte meningen. Jag vill ju ha er här. Mångfald är bättre än enfald.

Nu är den min!!!

Som jag skrev i mitt förra inlägg så beställde jag härförleden den berömda broboken av Lennart Olson. Nu har jag äntligen fått den. Och så fort jag bläddrat i den blir jag återigen påmind om varför jag aldrig köpte boken när den kom ut. Det beror helt enkelt på att jag tycker det är alldeles för dåligt tryck för att bilderna ska komma till sin rätt. Jag har fortfarande bara diffusa minnen, men jag vill ändå minnas att jag sett orginalbilderna på galleri Camera Obscura i början av 80-talet och blev fullständigt betagen. Så även om bilderna i boken fortfarande är en besvikelse känns det ändå helt rätt att ha köpt den. Orginalbilderna betydde för mycket för mitt fotointresse i begynnelsen för att boken inte ska finnas i min bokhylla. 

Jag har kommit över den. (Inte bron, men väl boken)

Tror jag i alla fall. När jag av en ren slump gjorde en sökning på anikvariat.net fick jag träff på den bok jag de senaste åren sökt efter med ljus och lykta. Nämligen Lennart Olsons bok med broar. Jag har beställt boken, men inte fått den ännu, och man ska ju inte ropa hej förrän man kommit över bron (eller om det var bäcken, eller Becket, som skådespelarna säger).

Inte som Lennart Olsons bilder, men det är i alla fall en bro.

PS Efter Ernst-Görans kommentar lägger jag in en till bild på samma bro.