Nostalgiskt återfall
Säkert i likhet med många andra, har jag sedan rätt länge haft på min ”to-do-list” att gå igenom mina gamla diabilder och scanna dom som kan vara värda att spara, men nu har jag iallafall kommit igång. En filmscannner som tar dia har jag ju inte saknat, så det har mest varit att till sist få ändan ur vagnen och sätta gång!
Här har jag plockat ut några bilder som väckt minnen och som får bli temat för en blogg - det var nog ett bra tag sedan jag bloggade senast.
Bild 1 Caravelle på Arlanda
På 60-talet åkte jag och min polare Uffe till England sommaren 1967 - det var den sommaren Beatles kom med både filmen och LP:n ”Help”, men också när enl min mening världens bästa poplåt hördes för första gången - jag tänker då på ”A Whiter Shade of Pale” med Procol Harum… som står sig än idag!
Vi hade bokat rum för en natt på ett fashionabelt hotell i ett bra läge - Cumberland Hotel vid Marble Arch, nära Speaker´s Corner i hörnet av Hyde Park. Hotellet var designat/dekorerat med urtavlor på alla sätt - t ex borden var runda och utgjorde urtavlor.
Lite sigtseeing i staden, bl a Carnaby Street var dåtidens mode-mecka och ett självklart besöksmål när man kom till London.
Bild 2 Carnaby Street
Vi åkte också upp i Londons Post Office Tower, jag tycker med minnas att det var 22-23 våningar högt eller så. Jag tog i alla fall en utsiktsbild över en gatukorsning i närheten - till vänster i bild ser man byggverksamhet som pågår. Undrar hur det ser ut där idag?
Bild 3 Utsikt från Post Office Tower
Efter London drog vi vidare till Brighton, som vi också hade som ett inneställe. Andra dagen sedan vi kom till Brighton, råkade vi få se feta rubriker i en av morgontidningarna - hotellet som hade varit utsatt för brand var ju samma hotell vi hade bott på förförra natten i London!
Se bilden - vi hade precis undgått det när vi var där!
Bild 4 Rubriker i Evening Standard
Brighton som så många andra badorter längs Englands sydkust hade ju sin pirer - oftast typiska ”nöjesfält” som drog många besökare både dag- och kvällstid. Brighton hade två sådana pirer om jag minns rätt - här ses den ena.
Bild 5 Piren i Brighton
Ett par av dåtidens vanliga engelska bilar ses också - en Ford Anglia (som hos oss i Sverige bl a kallades för ”Femdagarsvecka” pga den inåtlutande/tvära bakrutan. Jaggan var också ofta sedd - fast våran favorit var ju deras E-type, en riktigt häftig sportbil då!
Bild 6 En Vauxhall - med dekorationer i stället för fjärrljus!
Så småningom delade vi på oss i Brighton, jag åkte vidare med buss till Plymouth där jag hade varit på språkresa som inneboende hos en familj två år tidigare, Uffe for visst till Bournemouth där han hade varit förut, och kände folk där.
Bild 7 Plymouth vy
Jag hälsade på hos min f.d. värdfamilj "the Browns" i Plymouth, stannade några dagar innan jag tog tåget tillbaka till London och flög sedan hem till Sverige från Gatwick.
Bild 8 En solig dag på stranden
Familjen Brown (den lille mannen, från höger med sin hustru intill) och jag på utflykt - det var vid den tiden vanligt att britter satt fullt påklädda i vilstolarna på stranden!
Bild 9 Tavistock Bridge, Plymouth
Bilderna är tagna på diafilmen Kodak Ektachrome - och det är imponerande enligt min mening att färgerna klarat sig så bra efter mer än 50 år! Kameran kan dels ha varit min första systemkamera den ryska Zenith 3M, men eventuellt också Minolta SR7 - kan vara att jag köpte Minoltan tidigt 1967!
/B
Slår vad om att du närapå fick en infarkt av nostalgi när du satt och jobbade med dessa bilder.
Tack för din kommentar!
/B
PS. JAg har ju också Kodakchrome-dior från den tiden, och dom har nog i allmänhet klarat färgerna lite bättre än Ektachrome...DS.
Den är mycket svår att bildbehandla digitalt. Det tog mig lång tid att lära mig att klara av Kodachrome.
Mvh
Fredrik
/B
ha det bra!!
/B