Är det konstigt att man längtar bort nån gång...?

”Är det konstigt att man längtar bort nån gång...” många av oss minns säkert hitlåten med den lilla blonda sångfågeln Lena Andersson, som turnerade i folkparkerna sommaren 1971.

Det är roligt att se att andra också botaniserar bland sina gamla negativ från förra århundradet - och många intressanta bilder kommer säkert fram på så sätt och väcker minnen bland oss som var med då... 

Jag har grävt lite i mitt negativarkiv igen, och har plockat ihop lite bilder från just den Jamtlikvällen i juli 1971 som jag fotade när Lena Andersson var huvudattraktionen. Många kommer nog ihåg den låten ”Är det konstigt att man längtar bort nån gång...” som var en av den sommarens riktiga hitlåtar. Det här var ju några år före ABBA:s stora genombrott - Hootenanny Singers hade flera hits på listorna , och nya popgrupper dök snabbt upp som svampar ut jorden!

Bild 1 - Lena själv - ser ut att längta bort lite...? 

Här i Östersund var det ”Jamtlikväll” som var den stora attraktionen på sommarens onsdagskvällar, och publiken kom till Jamtli (stadens välkända friluftsmuseum med historiska hus och gårdar) från när och fjärran för att se och höra alla de stora kända toppartisterna. Inte bara svenska utan även kända utländska artister hittade ända upp hit i Norrland. Alla här i stan gick ju hit till Jamtli då - Jamtlikväll ville man ju inte missa!

Bild 2 - Hela gänget på Jamtliscenen

Bara Några veckor tidigare hade jag köpt min nya kamera - hett efterlängtad, dessförinnan var det Zenit 3M och Minolta SR 7, båda med normaloptik, men nu fick jag råd att köpa en ”riktig” spegelreflex...

Canon och Nikon var ju ”top of the line” - och inom möjligheternas gräns prismässigt ev.  på avbetalning. En Leica vågade man ju knappt drömma om! Det verkliga valet stod ju då mellan Nikkormat och Canon FTb, och valet föll till slut på Canons kamerahus (deras ”snabbladdning” QL var nog en av de fördelar jag gillade) med de två objektiven FD 35 mm f3,5 och korta talet FD 100 mm f2,8. Jag valde alltså bort normalobjektivet från början. Det kändes tryggt att göra affär med Hr Grindborg på Foto Pose - se det gamla kvittot nedan! 

Två sprillans nya objektiv och ett nytt kamerahus plus beredskapsväska för 1800:- det låter ju fantastiskt idag, eller hur?

Bild 3 Kvittot från 1971

Tri-X 400 ASA var det självklara valet av film, och så här sett i backspegeln så tycker jag att den tekniska bildkvaliteten håller sig riktigt bra än idag nästan 50 år senare!

Jag gick ju och funderade länge och kände på olika kameror i fotoaffärerna, kollade broschyrer och läste tester...och Konica Autoreflex T3 var en annan spegelreflex som jag tittade på. Gamle herr Claesson på Polyfoto (den enda fotoaffären i stan då som sålde Konica) menade att Konican ”...hade en rundhet i objektivet som inte dom andra kamerorna hade...”   Jag har ju aldrig tyckt att Canons gluggar varit särskilt ovala, det kanske är en smaksak, betr Nikon har jag ingen aning...

Bild 3 - Lenas hitlåt "...är det konstigt att man längtar bort nån gång...?"

Lugnt och städat framför scenen - inga kravaller här inte!

Bild 4 - Hela gänget framifrån

En "doa-kör" hörde ju också till för många grupper - även här!

Bild 5 - "Doa-kören" - tvillingar?

Publiken är övervägande ganska ung, men en och annan "mogen" åskådare ser man ju. Lägg också märke till (i bilden nedan) ganska långt ut till vänster i bild, borta vid staketet...bara EN ordningsvakt! Fler än så behövdes nog inte i "vår lilla stad"!

Bild 6 - 70-talsmodet i kläder och frisyrer, kortklippta killar var inte så många då!

Bild 7 - Inte alls så liten publik - och två av dom närmaste killarna känner (kände) jag ju, fast vi inte setts på närmare 50 år!

En del bilder kanske är lite mörka - men jag tror det beror på kvällsljuset vid mulet väder - det var nog heller inte någon scenbelysning att tala om...

Bild 8 - Hela gänget från andra hållet

Dags för paus!

Bild 9 - Tack och adjö? Nä, det är nog bara paus...undrar vem var konferencier då? (tredje mannen från vänster)

På bilden nedan ser man ju att det var ett annat klädmode då - kanske mest tydligt bland den kvinnliga publiken?

Bild 10 - Paus och dags för varmkorv eller fika - men en öl eller två? Det var nog helt otänkbart då...

Och så här mitt i den mörkaste, gråaste och tristaste månaden November, kan vi nog alla känna så att "...är det konstigt att man längtar bort nån gång..." 

Hälsningar

/B

Vakna, långfärdsskridskoåkare!

Bild 1 Mina gamla skridskor - duger bra än!

Nu gäller det att vara på tårna - minus 7 grader, klart, vindstilla....den tredje natten med minusgrader och kallast den gångna natten! Så alldeles säkert har flera sjöar här i Östersundstrakten åkbara och tillräckligt säkra isar...t ex Mosjön 2 mil öster om stan hade flera cm åkbar is redan  i förrgår! Kolla iskontakten - 

http://www.skridskoklubben.se/iskontakten-1317476

Den allra bästa åkningen, att åka på 5-10 cm snöfri kärnis på stora och små sjöar i soluppgången är en fantastisk känsla! Men det gäller att ha sin utrustning klar i ryggsäcken - isdubbar, ispik, helt ombyte vattentätt i plaståsar, lina...och inte minst en liten kamera! Kompakten eller t o m telefonen duger för att få med sig fina bilder!

Bild 2 När Storsjön är som finast - men lite för tidigt än, den sjön fryser nog sist..

Och framför allt - utöver rätt utrustning, åk aldrig ensam utan ha åtminstone en kompis med dig.

Bild 3 Här är jag, i gula jackan till vänster 

Bild 4 En av mina äldre bilder, analog,  Revsundssjön 4 cm is med lite vatten på ytan

God tur - jag hoppas att jag hinner ut själv innan det börjar snöa, då är det tyvärr redan kört!

/B

PS: Jodå, nu är jag hemma igen, har varit ute och åkt på Svartsjöarna (”mellansjön”) i fantastiskt väder! Lite ovant, men en härlig novemberdag! Se bilden nedan!

Bild 5 Mellan-Svartsjön - lite skrovlig is emellanåt, men man kan inte få allt! 

DS

/B