"Bättre vara ute på hal is å ha de´glatt än att gå i lera å sörja!"

Robert Brobergs underbara devis - gäller just i dag i högsta grad...Efter en vecka med fint vinterväder, om än mulet med med en alldeles lagom temperatur minus 4-5 grader, så är det idag töväder med regn, ca plus 2 grader, och närapå blixthalka överallt. SMHI varnar också, så det gäller att vara försedd med broddar när man ska gå ut - t.o.m bara för att hämta tidningen i brevlådan! Det blir nog hausse på akuten och ortopeden dom närmaste dagarna, men lite kan man själv göra för att undvika behöva åka dit.

Lösningen heter nämligen broddar, som ju finns i en uppsjö av modeller...För den yngre generationen, är det kanske ett ålderstecken att behöva ha broddar ("nämen - har du broddar...är du såå gammal?"), men det jag rekommenderar är också mycket diskretare än dom gummimojänger med dubbar som säljs lite överallt!

Bild 1 Dom utfällbara broddarna - fackmässigt monterade! (Obs Erforderlig klackhöjd ≥16 mm) 

Mina broddar är av högsta schweiziska kvalitet, fabrikat REMA, och eftersom jag har haft sådana här förut (jag köpte t ex ett par begagnade militära marschkängor i gediget läder på försvarets överskottsförsäljning för 50:- för nåt tiotal år sedan, för att ha till mina långfärdsskridskor - men i dag räcker den femtiolappen ju inte ens till läderremmarna i snörningen på en vanlig skoaffär). På marschkängorna lät jag ju skomakaren montera dessa utfällbara broddar för ca 150:- vill jag minnas det kostade då i början på 2010-talet...

Bild 2 Fjolårets nya kängor från Naturkompaniet

Dom nya kängorna (moderna!) som jag köpte nya förra året på Naturkompaniet -  och då från Naturkompaniets butik gick jag direkt till skomakarn Ansgar nere i en gränd längre bort, för att få såna här broddar monterade. Det kostade ungefär 200:- i fjol, för både arbete och material - och det var väl värt att vänta några dagar på dom!

Bild 3 Brodd i närbild

Skomakaren Vincent (Ansgar var ju den som kristnade Sverige - han var nog inte skomakare vad jag vet trots att Vincents skomakeri heter så), var där i verkstan när jag kom, han är visserligen pensionär sedan flera år men vill gärna vara med i verkstan då och då - var en riktigt trevlig bekantskap! Utöver att han mätte klacken och tog på sig jobbet direkt, så började han berätta om hur det var förr, när han tog över skomakeriet på slutet av 40-talet och att även han hade ångermanländska rötter liksom jag.  

Jag blev kvar på skomakeriet en bra stund, bad att få fota honom och det var inga problem. Se porträttet nedan - det är bra att alltid ha mobilen med kamera i innefickan! Vi kom också in på att jag har rest en del i jobbet tidigare, mycket i Tyskland och Schweiz. Han ville att jag skulle köpa med mig ett par hundra broddbeslag hos tillverkaren i Schweiz, om jag hade vägarna förbi där...så slapp han allt papperskrångel med att importera direkt! Det lovade jag honom, men jag har ännu inte haft möjlighet att uppfylla löftet till honom, men löftet håller jag!

Bild 4 Skomakarn Vincent i närbild

Numera är kängorna nästan de enda vinterskor jag använder, som man ser på bilden är dom lite skadade ovanpå bara efter en -vinter...Jag har använt dom en gång med långfärdsskridskorna på i höstas, och det är skridskoskär som jag självförvållat har fått där.

Men bortsett från det, så har jag ju tack och lov alltid broddarna med mig - jag glömmer dom inte, och har ju ett diskret utseende som även torde kunna locka den yngre generationen. Bara man kommer ihåg att fälla in dom innan man rusar in över parketten för att stänga det öppna fönstret - då kan broddarna bli riktigt dyra!

För er som funderar på att låta monter detta, så rekommenderar jag att först höra med din skomakare, och vad jag förstod måste klacken vara minst 16 mm hög för att kunna montera de lägsta broddarna (se siffran 16 på beslaget). För högklackade damskor finns högre broddar att tillgå.

Så nu kan jag gå ut precis när som helst, och ha de glatt utan att gå i lera och sörja....med den eminente Robert Broberg i salig åminnelse...en stor artist och konstnär som tyvärr inte längre är med oss. Men hans konst och låtar finns ju kvar att glädjas åt! Här är Youtube-länken till just denna genialiska ordvändning!

https://www.youtube.com/watch?v=oyHc1rRml0E

Ha det riktigt glatt ni också!

Er tillgivne

/B

Digital/analog jämförelse

Så här på juldagsmorronen har jag roat mig med att göra en jämförelse mellan ett digitalt och ett analogt foto av samma motiv, taget under min julmarknadsresa till Prag m.o. i december -

En av dagarna där gjorde vi utflykt till Kutna Hora, en historisk betydelsefull liten stad ca 6 mil sydost om Prag, där silvergruvorna på 1200-talet möjliggjorde en blomstrande utveckling. Bilden förställer alltså en gruvarbetare från den tiden. "Maxwell´s Silver Hammer", får jag kalla den så? Alltså är det Maxwell själv vi ser på bilden?

Bild 1 Digitalfotot i färg - Maxwell

Jag gör inte anspråk på att min jämförelse på nåt sätt är "vetenskaplig" eller korrekt på andra sätt - jag vill bara visa på att jag tycker mej ha fått fram ett bättre resultat analogt med min Leica - om jämförelsen hade gjorts mellan en dyr systemkamera med högklassigt objektiv och Leican så kanske resultaten blivit annorlunda. Min digitala bild är ju tagen med min iPhone 8, i och för sig i raw-format som DNG med användning av mobilappen Lightroom. Båda bilderna har bildbehandlats måttligt i Photoshop 21.0.2, och klistrats in i ett A4-underlag.  

Bild 2 Jämförelsen

Det analoga fotot är taget med min Leica M4, med objektivet Super Angulon 21 mm f3,4 och filmen Tri-X 400. Jag har inte noterat några inställningsvärden, men antagligen bl. 3,4 - 4,0 och slutartid 1/30-del. Fotade ju på fri hand, och eftersom det var tämligen mörkt inne i katedralen så var det bara att hoppas på hyfsad exponering. M4:an har ju ingen ljusmätning, så jag får använda en ljusmätarapp i iPhonen för att få inställningsvärden till analogkameran.

Filmen är framkallad i min Paterson-dosa i purfärsk D-76, spädning 1+1 och sedan scannad i Minolta Dimage Dual Scan III, mjukvara VueScan och har inte bildbehandlats mer är korrigering av intensitet och kontrast, och beskurits enligt vad sammanställningsbilden visar.

Efter att att studerat bilderna tycker jag själv att det analoga fotot är bättre än det digitala....vilket gör det så roligt att fota analogt, trots att jag har en längre och "mödosammare" väg till färdig bild i dator!

De båda bilderna separat, obeskurna för resp. kamera:

Bild 3 Digitalbild, konverterad till sv/v jpeg  från DNG i Adobe Camera Raw 12.1. Brännvidd 3,99 mm (= 28 mm i 35-format), 1/30 sek, f/1,8, ISO 50

Bild 4 Analog bild, Leica M4/21 mm f3,4 Tri-X 400 ASA, obeskuren

Det vore roligt att få synpunkter och kommentarer till min jämförelse, även om ev brister i min jämförelse bara visar på ett helt subjektivt resultat - att mitt analog-nörderi i stort sett bara är "a state of mind" hos en "bakåtsträvare"!!

God Fortsättning på julen till er alla!!

/B

Julgodis för Leica M-nördar...

My precious, my darling, och hela familjen...

Boken är också en godbit, 330 sidor med Leica M fascinerande läsning - jag köpte den i Wetzlar (Leitz Park) i höstas och har massor med intressant läsning!

God Jul!

/B

Vilken julkortsvariant ska jag köra i år?

Återanvändning är bra för miljön får vi lära oss....det har jag tillämpat på mina digitala julkort i flera år, så nu har jag några olika att välja på - hoppas bara att adressaterna har glömt vilket dom fick i fjol!

Här är ett tidigt julkort (c:a 2004-2005?) - med motiv från mitt fritidshus i Oviken. Inklippt tomte har jag inte använt sedan dess, och ingen snö på den röda julhälsningstexten...

Här är också en variant med en blåmes (fel fågel, va? På julkort SKA det vara domherre, ovillkorligen!) som jag hade glömt förträngt att jag har gjort en gång. Men riktigt mysig snö på texten, fast typsnittet har jag också övergivit på senare år....och numera fastnat i typsnittet Old English.

Här har jag ett julkort som är ganska slitet tror jag - årsmodell 2008 tror jag. Det kom nog till så, att en jul då jag var "järalöus" (jämtska språket, översättning t svenska: "sysslolös)" tog jag på måfå ett underexponerat kort på ett juleljus, som sedan upphöjdes till julkortskvalitet...Jag tror t.o.m. att jag vann en julkortsomröstning på den lokala fotoklubben ett år, och som pris fick jag betald kopiering av 25 st 10x15-kort hos fotobutiken! 

Här har jag ju etablerat typsnittet Old English, men fortfarande inga snökristaller på texten...(ska det va så svårt? Jag har ju gjort det förut?)

På nästa års kort, nedan, fick jag ju till snön på texten, och till och med skuggad text, tack och lov!

När jag åkte till jobbet i Krokom en tidig vintermorron, tog jag omvägen på Rödön, och körde den gamla slingrande grusvägen genom dom små byarna - månsken var det ju...Givetvis var jag tvungen att stanna och fota det här motivet. Som tur var hade jag både kameran och stativet med mig bak i bilen, så den här vinterbilden skulle bli ett julkort, det såg jag direkt i sökaren. Jag fick ju göra flera exponeringar för att komma rätt, men med digital teknik var det ju inte så svårt.

Texten med snö och allt har jag ju sparat på lättåtkomlig plats som ett psd-lager - att tas fram och läggas på julkortsbilderna, när- och vartsomhelst i oändlighet!

Det är bra att samla en TIF-kopia av sina vinterbilder i en särskild mapp, dom kan alltid bli aktuella för ett julkort. Då gäller det bara att komma ihåg var mappen finns...på vilken lös hårddisk var det nu igen?

Här är väl det julkort som jag själv gillar bäst - Aksel Lindströms skrivarlya uppe vid Stocke Titt på Frösön. Jag tog bilden en svinkall luciamorgon 2008, minus 20 grader, en sån där efterlängtad klar rimfrostmorgon när fotomotiven bara rasar över en, och minneskortet börjar bli fullt...

Som julkort börjar det nog också bli lite slitet, och jag misstänker att att bara nya bekanta får bli adressater av det här julkortet numera. Eller ska jag bara byta typsnitt och köra det igen??

Varje år misslyckas jag ju med mina föresatser i detta avseende, att börja med julkortet i god tid och med friskt nytänkande utveckla min julhälsning...Men vips så är det bara några dagar kvar till dopparedan och allt annat jag inte har hunnit med måste få gå före...tyvärr!

Så i år får ni välja själv bland de ovanstående korten!

Från mig kommer här ett 6-falt God Jul och Gott Nytt År, till alla på Fotosidan!!

Er hängivne/B

Tillägg i grevens tid söndag 22/12 (nu har det ju vänt - vi går mot ljusare tider sedan 05:19 i morse) - jag måste ju komma med åtminstone en ny bild  i år - jag får förnya mig betr textens utseende till nästa jul...

/B

Julmarknadsresa till Prag

Hemma igen, efter några dagar i Prag - kom hem i förrgår kväll och har förstås massor av bilder att sortera och behandla. Ca 600 tror jag, och som ju ytterligare späder på det jag har ogjort och obehandlat sedan tidigare resor....

Men det är alltid roligt att se nya vyer, och nånting ska jag väl ha att göra under mörka vinterkvällar när snöstormen viner runt knuten...så här kommer en snabbsummering av intrycken!

Bild 1 Julmarknaden på torget i Gamla Staden (bara en av många julmarknader på olika platser)

Det var första gången i Prag för mig men en stad som jag länge velat besöka. Så kom chansen med en paket-julmarknadresa 5 dagar till ett bra pris, så varför inte?  

Bild 2  Torget i Gamla Staden med det astronomiska uret t.v. - Tynkyrkan i bakgrunden

Ett av de första intrycken var att jag kommit till en riktigt intressant stad, även om en bättre årstid för besöken nog vore t ex maj eller september, men å andra sidan har dom nog rätt få julmarknader då. 

Bild 3 Folklivet på Vaclavplatsen - hotellet alldeles till höger i bild

Det var också påtagligt, vad mycket restauranger, pubar, barer, affärer varuhus det fanns att välja på (och affärer öppna sent på kvällen). Mycket folk i farten, mycket turister även så här års och stan kändes riktigt trygg och säker att gå omkring i även ensam på kvällarna. Kollektivtrafiken - Metro, spårvagnar, bussar, var gratis för pensionärer fyllda 70!

Karlsbron är väl den mest kända av sevärdheterna, och är en av flera broar över floden Moldau men Karlsbron är inte öppen för biltrafik, bara gående. Fylld av fotograferande turister, men ändå sevärd bl. a. med sina gamla statyer.

Bild 4 Karlsbron - i bakgrunden syns Pragborgen med Sankt Veitskatedralen mitt i, en annan av de kända sevärdheterna.

På Karlsbron samlas också många konstnärer, souvenirförsäljare mm och här nedan en annan typ av konstutövare som var kul att se...

Bild 5 Enmansorkester på Karlsbron

På promenaden ner mot staden från Pragborgen passerade vi den här smala gränden, smalast i Prag. Den är t.o.m. försedd med trafikljus för gående, eftersom man inte anses kunna mötas i gränden så reglerar trafikljuset gångtrafiken åt ett håll i taget!

Bild 6 Ingen gränd för dom riktigt bredaxlade!

För några år sedan, (nov 2016) hade Digitalfoto en artikel om fem stycken besöksvärda fotohandlare runt om i Europa, med bra sortiment av begagnat, och av dessa fem rekommenderade handlare så var utöver L-foto i Vansbro också en butik i Prag omnämnd. Innan resan hade jag glömt att kolla upp adressen till den handlaren i Prag, och tänkte att den ligger säkert i nån yttre stadsdel nånstans och kan vara svår att hitta till. Så det får väl vara till nästa resa hit.

Men så skulle hela resegruppen gå ut och äta en gemensam middag som ingick i paketet, och från vårt väldigt centralt belägna hotell (Adria) på Vaclavplatsen skulle vi promenera 10-15 min till restaurangen. Vi kom ut från hotellet, vek av till höger och gick genom en passage/galleria innan vi kom ut på nästa gata. Strax passerade vi ett skyltfönster till vad som såg ut att vara en liten oansenlig fotobutik...

Bild 7 Skyltfönstret - se den mittersta kameran, en Canon 7 med 50 mm f0,95!

Jag stannade till bara kort för att inte förlora kontakten med gruppen, och tänkte att jag går väl hit igen på egen hand sedan...Jovisst redan nästa dag så gick jag dit igen, tog bilden på skyltfönstret och gick in. Det var ju den här affären som var i Digitalfotos artikel! 2 minuters promenad från hotellet! Och väl inne, vilken fotovärld som uppenbarade sig, massor av fotoprylar! Nya kameror såväl som ett riktigt stort utbud av begagnat, mycket välordnat arrangerat efter tillverkare i glasmontrar, tydligt prismärkt. Och till vad som föreföll vara bra priser!

Bild 8 Leica M-montern föreföll att vara den som var sparsammast fylld - (1 CZK=0.45 SEK, dvs om man halverar skyltade priser får man ungefärligt pris i kronor...) - men ändå intressant att se.

Jag var inte ute efter något särskilt på Leica-fronten, jag tycker jag har så jag klarar mig ett tag. Bättre att utforska dom hus och gluggar jag redan har!

Butiken:

I övrigt fanns kameror av alla möjliga märken, både väst- och öststats, och märken jag aldrig ens hört talas om. Begagnade objektiv till Canon, (EF och FD), Nikon, Pentax osv fanns i massor, allt välordnat och sorterat. Jag var på vippen att köpa en Canon Dial 35 för motsvarande 750: - svenska kronor, men hejdade mig i grevens tid. Har jag inte nog med kameror redan? Dom har ju också internetförsäljning, så det går ju att handla hemifrån också!

Bild 9 Massor av godis!

En dag gjordes en heldagsutflykt till en mindre stad som heter Kutna Hora, och där fanns redan på 1200-talet flera silvergruvor vars fyndigheter bekostade större delen av dåvarande makthavares luxuösa leverne - och staden fick sedermera flera sevärda gamla kyrkor och katedraler. 

Men det som gjorde starkaste intrycket där var besöket i "Benhuset"! Lite väl makabert på sätt och vis, och nästan otroligt -

Bild 10 Inne i Benhuset i Sedlec (förstad till Kutna Hora)

Kapellet är känt för ossariet i källaren som innehåller konstfullt arrangerade ben från cirka 40 000 människor. Arrangemangen utgör både dekoration och inventarier i kapellet.

Abboten Henrik vid Cisterciensklostret i Sedlec sändes till det heliga landet år 1278 av kung Ottokar II. Där besökte han Golgata och därifrån tog han med sig en kruka jord. Vid återkomsten till Sedlec spred han ut jorden på kyrkogården. Ryktet om att det fanns en kyrkogård med jord från Golgata spred sig och folk vallfärdade till Sedlec för att bli begravna eller begravas av sina anhöriga i särskilt helig jord. Efter bland annat digerdödens härjningar var det för trångt på kyrkogården trots att folk sedan länge begravts stående. Enligt legenden fick en blind munk i uppdrag att inreda ett ossarium i det gotiska kapellet som byggts på kyrkogården vid sekelskiftet till 1400, för att ge mer plats på kyrkogården.

År 1870 fick bildsnidaren František Rint engagerad av ätten Schwarzenberg för att få ordning på benhögarna i ossuariet. Han gjorde ett imponerande, och ganska makabert, arbete. I vart och ett av kapellets hörn är benen upplagda i klockform. En stor sexarmad ljuskrona hänger i taket. Den innehåller minst ett av alla skelettets ben. Det finns flera girlander och rosenkransar av dödskallar, en komplett altartavla, ätten Schwarzenbergs vapensköld och mäster Rints egen signatur.

(Källa: Wikipedia)

Summa summarum var det en intressant och bra resa - bra hotell, bra beläget, väl fungerande paket-researrangemang  (Reseskaparna), god mat och intressanta platser att besöka.

I och för sig tycker jag att det är lite svårt att fota om man går med på utflykter i en guidad grupp, det är lätt att komma ifrån gruppen när man ser nåt intressant att plåta - så det är lätt hänt att det blir mest "vykortsbilder" då. Så för att få riktigt utlopp för sitt kreativa fotoskapande är det bäst att ge sig ut på egen hand!

Faktiskt blev jag "akterseglad" av gruppen och våran guide inne i Prag TVÅ gånger på denna resa...vi (gruppen ca 10 pers) var inne i nån judisk synagoga, och jag gick fram och talade om för våran guide att "jag går på toaletten därborta, var snäll och vänta på mig innan ni går vidare för jag blir inte länge därinne"...men när jag kom ut från toaletten igen så var hela gruppen och guiden helt försvunna...hade "fullständigt gått upp i rök"...skyndade mig ut på gatan, för att försöka se dom men icke.

Jag fick hitta hem till hotellet själv, det var ju inga problem, men jag missade nog ett par intressanta besöksmål som guiden skulle visa...och samma sak hände en annan dag, trots att jag givit guiden en reprimand senare på kvällen på vårat hotell! Tur att jag inte är helt bortkommen själv på en resa...eller menar dom när det gäller pensionärer, att...

"...lite svinn får man ju räkna med..."

Jag rekommenderat verkligen resmålet och åker själv mycket gärna till Prag igen - men då gärna under sommarhalvåret, och då på egen hand utan grupp eller guide!

Hälsningar

/B