Elsparkcyklarnas tid

Jag var ju nyligen i Kungl. Hufvudstaden - som jag ju inte besöker så ofta. Men jag förvånades nu av den täta förekomsten av elsparkcyklarna, överallt - med eller utan förare.

Elsparkcyklar har vi ju väldigt få av här uppe i Östersund, såvitt jag har sett - det är kanske klimatet som gör att det är mindre intressant att fara fram ljudlöst i centrum - på både gott och ont. 

Elsparkcyklar som "ligger och skräpar" eller som inte verkar ha nån förare i närheten, kan man bara ta en sådan och åka iväg vid behov?? Eller måste man ha nån särskild app i smartphonen för att ta hjälp av en elsparkcykel när man är på väg uppför en brant gata?

Här där bilden togs, "på Söders höjder" om jag inte är felinformerad (min lokalkännedom i Sthlm är inget att skryta med), så verkar ju inte kullerstenen vara nån idealisk vägbeläggning för en elsparkcykel - kanske där är därför en av åkarna verkar ha givit upp!

/B

Mittåt - det kanske var Vivitar 24 mm f/2,8...inte FD 35 mm f/3,5!

Angående gatufoto - får man fota folk precis hur man vill på stan även i Tyskland, som här hemma??

Som kuriosa, kan jag berätta en sak som en gång hände mig i Västtyskland....året ar sommaren 1985 eller 1986 tror jag.

Jag var på besök hos Thorsten & Ilse, mina goda (tyska) vänner i en liten stad vid kusten några mil söder om Kiel.

På lördagen så åkte vi in till stadens centrum för att jag skulle få se stan mm, och på typ "huvud-shopping-gatan" (gågatan, som var lång och rak, gick lixom i en svag nerförsbacke och sedan uppåt igen som man kan se på t ex Karl Johann i Oslo).

Jag stod där med min analoga Canon FTb och 35 mm FD-glugg, och blickade ut över den soliga affärsgatan med tämligen mycket folk och tog en vybild ner över gatan...men bara några sekunder senare kom det fram till mig en liten äldre skinntorr gubbe som ledde sin cykel, han var säkert sedan länge pensionär av åldern att döma, och var jätteilsken och skällde!

Han krävde att jag tog ur filmen ur kameran på ort & ställe och gav honom. På min riktigt goda tyska om jag får säga det själv, gjorde jag mitt allra bästa för att verbalt försvara mig, men han hade INTE gett sitt samtycke till att bli fotograferad! Jag nekade ihärdigt, han stod på sig (jag hade över huvud taget inte sett honom med cykeln i kamerasökaren) -

Han framhärdade envist och argt, och hotade med att kalla på polis...Min vän Thorsten (som då var lägre befäl på en motortorpedbåt till professionen), och som fanns någon bit bort, kom snabbt till min undsättning, och fick gubben efter ett tag att förstå att han var nog chanslös, och denne lommade sedan surt iväg med sin gamla cykel...

Han var nog en gammal nazist, med kanske inte alldeles fläckfritt förflutet...eller?? Vad tror ni?

Något liknande har aldrig förr eller senare hänt mig i Tyskland, trots att jag har vistats (och amatörfotat) i Tyskland många gånger både privat och i tjänsten.

Jag har inte kollat i mina bildarkiv, men jag torde kunna ha ett färgnegativ/papperskopia nånstans från tillfället...som jag kan scanna och kolla och se om jag hittar gubben med cykeln på min bild!

/B

PS. Jag måste här ärligt tillägga, att varken staden, gatan, cyklisten, vädret eller min kamera stämmer för bilden ovan... (utan den tog jag i Amsterdam i september 2019, men det är en helt annan historia!) DS.

Våren är här - även i Östersund!

Vårens första trottoarservering har just öppnat här på gågatan....(se glasen med skumpa på bordet)

Härliga tider, strålande tider!

/B