Mittåt - det kanske var Vivitar 24 mm f/2,8...inte FD 35 mm f/3,5!

Angående gatufoto - får man fota folk precis hur man vill på stan även i Tyskland, som här hemma??

Som kuriosa, kan jag berätta en sak som en gång hände mig i Västtyskland....året ar sommaren 1985 eller 1986 tror jag.

Jag var på besök hos Thorsten & Ilse, mina goda (tyska) vänner i en liten stad vid kusten några mil söder om Kiel.

På lördagen så åkte vi in till stadens centrum för att jag skulle få se stan mm, och på typ "huvud-shopping-gatan" (gågatan, som var lång och rak, gick lixom i en svag nerförsbacke och sedan uppåt igen som man kan se på t ex Karl Johann i Oslo).

Jag stod där med min analoga Canon FTb och 35 mm FD-glugg, och blickade ut över den soliga affärsgatan med tämligen mycket folk och tog en vybild ner över gatan...men bara några sekunder senare kom det fram till mig en liten äldre skinntorr gubbe som ledde sin cykel, han var säkert sedan länge pensionär av åldern att döma, och var jätteilsken och skällde!

Han krävde att jag tog ur filmen ur kameran på ort & ställe och gav honom. På min riktigt goda tyska om jag får säga det själv, gjorde jag mitt allra bästa för att verbalt försvara mig, men han hade INTE gett sitt samtycke till att bli fotograferad! Jag nekade ihärdigt, han stod på sig (jag hade över huvud taget inte sett honom med cykeln i kamerasökaren) -

Han framhärdade envist och argt, och hotade med att kalla på polis...Min vän Thorsten (som då var lägre befäl på en motortorpedbåt till professionen), och som fanns någon bit bort, kom snabbt till min undsättning, och fick gubben efter ett tag att förstå att han var nog chanslös, och denne lommade sedan surt iväg med sin gamla cykel...

Han var nog en gammal nazist, med kanske inte alldeles fläckfritt förflutet...eller?? Vad tror ni?

Något liknande har aldrig förr eller senare hänt mig i Tyskland, trots att jag har vistats (och amatörfotat) i Tyskland många gånger både privat och i tjänsten.

Jag har inte kollat i mina bildarkiv, men jag torde kunna ha ett färgnegativ/papperskopia nånstans från tillfället...som jag kan scanna och kolla och se om jag hittar gubben med cykeln på min bild!

/B

PS. Jag måste här ärligt tillägga, att varken staden, gatan, cyklisten, vädret eller min kamera stämmer för bilden ovan... (utan den tog jag i Amsterdam i september 2019, men det är en helt annan historia!) DS.

2020-09-17 09:29   light

Det är ju det där som är risken med gatufoto. Plötsligt när man minst anar det reagerar någon ilsket. Och jag kan förstå det. Jag gillar själv inte att bli fotad. Men ibland kan det ändå bli lite gatufoto, hycklare som jag är.

Besvara

2020-09-17 20:18   Erik Madsen

Hej Börje.
I de flesta länder måste du fotografera allt du kan se i det offentliga rummet. Det är först när du måste bestämma vad du vill använda bilden till och var du kanske vill publicera bilden, som olika förhållanden kan spela in. Om fotot togs som en del av din hobby eller till och med finare som en konstnärlig uppgift, har du en bred ram. Om du å andra sidan funderar på att använda det för ett politiskt eller kommersiellt ändamål är situationen annorlunda. Eller om du till exempel skriver en bifogad text till bilden, som kan ge ett visst intryck av personen / personerna i bilden.
Slutligen finns det också en skillnad mellan huruvida du gör det offentligt online eller i tryckt format - eventuellt ställer ut det eller för att det tas med i tryckta medier. Det senare är helt OK. Det är online som eventuelle problemer kan uppstå. På webben är det, enligt min mening, GDPR (General Data Protection Regulation) som spelar in.
Med många vänliga hälsningar från förståsigpåaren fra Roskilde :-) :-)he he.

Besvara