Allt som händer och fötter, tankar och betraktelser men inte minst bilder i både färg och svartvitt!

Agitera mera!

...för analog fotografi!

- i synnerhet om du framkallar filmen själv i en dosa som jag gör! 

Bild 1 ovan (pushbilden) tog jag i maj 2017, när jag var nybliven ägare till min Leica M6 med Summilux-M 50 mm 1,4. Filmen T-max iso 400 framkallad i D76.

Jag använder mig av appen ”Massive Dev Chart Timer” i min iPhone som framkallningsguide när jag framkallar mina filmer, den verkar ha framkallningstider för stort sett alla filmer och alla fabrikat av framkallare, och den säger till precis vad jag ska göra och när! Agitering, avbrytningsbad, fixering, sköljning osv. Och den låter mej veta med en ljudlig ringsignal när jag ska stoppa det aktuella momentet.

Jag har kört den appen ett par år nu, och jag tycker att jag får riktigt bra resultat vid mina framkallningar!

Bild 2 Framkallningsappen ”Massive Dev Chart Timer”

Agitering? Jo, appen visar med en rörlig silhuett av en dosa som kontinuerligt vänder sig upp och ner, att jag ska göra detsamma med min dosa. Alltså, oavbutet och taktfast vända dosan den första minuten av framkallningstiden, sedan de första 10 sekunderna av varje påbörjad framkallningsminut.

Likadan agitering för både avbrytningsbad och fixering - dock inte under sköljtiden (jag sköljer ju med en särskild sköljslang som jag sätter dit på på vattenkranen).

Bild 3 Sköljslang för Paterson-dosa

Jag har funderat nån gång - vad händer med filmen om jag t ex agiterar under hela framkallningstiden? Eller bara under den första minuten? På vilket sätt påverkas resultatet av framkallningen, om jag agiterar mer eller mindre? Och visst - det är ju bara att prova, men oftast har man ju någon eller några rutor på filmen som man är särskilt ”rädd om” där man vill få till en riktigt bra framkallning...om jag själv ändrar några framkallningsvariabler för den här filmen kanske jag sabbar dom negativrutorna! 

Nåväl, jag soppade en Ilford HP5+ fotad efter iso 400 i purfärsk D-76 1+1 häromkvällen, strikt efter appens instruktioner, och som alltid, den påföljande spännande filmscanningen blir ju det stora testet på hur det gick...Jättenöjd!! (med undantag av 2 rutor - jag återkommer till det längre ner). Det är såå roligt med det analoga! Jag kan inte hjälpa att jag blir så euforisk på gamla dar!

Hur blev resultatet då?

Jag hade varit ute på stan ett par gånger i oktober, mest för att fånga lite höstfärger men då är ju svartvitt ganska värdelöst, men en gång hade jag med en Leica som motvikt (på vänster axel) till digitalkameran men hade då Leican då laddad med Kodak Portra 160, den negativa färgfilm som jag tycker ger bäst resultat. Men inga svartvita bilder blev det den dan. 

Men några bilder jag tog nere på stan ett par dagar senare i svartvitt kommer här - M4:an bestyckad med favoritgluggen hittills, vidvinkeln Super Angulon 21 mm. Men jag tog också med mig i fickan min 35:a som jag nyligen köpt - jag har ju inte tagit så många bilder med den ännu, så jag är fortfarande nyfiken på vad den presterar.

Bild 4 Planeringsmöte (eller "ö-råd"?) Leica M4 med Zeiss Biogon T* 2/35 ZM, Ilford HP5+ 400, D-76 1+1

Jag tycker att det är lite svårare att fota med hyperfokalinställning på 35:an - skärpedjupet är ju inte alls lika stort som med 21 mm-objektivet...där räcker det med bl 8 för att få skärpa på allt från 70 cm avstånd till oändligt, och att rikta in kameran någotsånär åt rätt håll. Jag brukar kunna ha kameran hängande på magen och diskret kunna trycka på avtryckaren som i sig själv är väldigt tyst! Om bara exponeringen är rätt är det stora chanser att få till en skarp bild utan att väcka uppmärksamhet...Det är nog bara dom som fotar med mobilen som betraktas som "ofarliga fotografer" på stan bland folk!

Däremot är det lite svårare med 35:an, om jag vill hyperfokalfota obemärkt utan att ta upp kameran till ögat. Dels är skärpedjupet kortare, på bl 8 från ca 2-3 meter till oändligt och dels är bildvinkeln snävare - alltså viktigare att rikta kameran rätt! Men jag får träna på det! Det är nog ofta det som gör de bästa fotograferna - dom som tvärt vågar ge sig in i de händelserika situationerna och ta de där bilderna som sticker ut! Att våga lämna sin komfortzon och eventuellt utsätta sig för ogillande reaktioner! 

Men nu vidare - mera stadsbilder från promenaden:

Bild 5 Nedmontering av välfärden pågår - liksom av byggnadsställningen på bilden! Leica M4 med Super Angulon 21 mm f3,4

Det jobbas för fullt på stan - Brunnsgränd t ex strax intill där jag bor, där har man grävt upp fixat och donat med diverse rör och ledningar i marken, sedan fyllt igen och asfalterat, för att nån månad senare åter gräva upp samma gata och göra nya åtgärder för att därefter åter fylla igen och asfaltera. Jag tror man har hållit på så med Brunnsgränd snart i tio år på detta sätt!  Nästa gränd lite längre bort jobbas det också - att lägga kantstenar snyggt före  färdigfyllning och asfaltering.

Bild 6 Korsningen Postgränd/Prästgatan - Leica M4 med Super Angulon 21 mm f3,4

Så småningom ner på gågatan för att exponera de sista rutorna på filmen - det här var ju strax innan Halloween, så denna utåtagerande högtflygande dam kunde jag fota nere på Prästgatan innan det mörknade...Min 35:a visade sig vara den perfekta brännvidden där!

Bild 7 "Halloween Queen" - Leica M4 med Zeiss Biogon T* 2/35 ZM

Två rutor som jag inte var nöjd med nämnde jag tidigare, på den här filmen  - bildmässigt bara skräp men tekniskt sett lite "oroväckande" i ett avseende. Bilderna togs med M4:an utanför glaset på den nya ”padelburen” i Björkbackaparken så om defekterna möjligen har uppstått pga detta så är jag lugnare, annars måste jag kolla upp det framöver.

Bild 8 Den ena "problembilden" - mörk på vänster sida. Leica M4 med Super Angulon 21 mm f3,4

Uppe i vänstra hörnet synst det tydligast, att bilden är mörkare. Sackar slutaren vid 1/1000-dels slutartid? (fast då borde väl bilden ha blivit för ljus där i stället, inte mörk?) Slutaren kan väl inte ha accelererat över tusendelen i slutet eller början av rutan? Vissa glasreflexeffekter (?) kan ju ses på åtminstone den ena bilden (Bild 9), men det är ju inte det som egentligen oroar mig, utan det mörka där i vänstra kanten!

Bild 9 Den andra "problembilden" mörk (och med tydlig reflex) på vänster sida. Leica M4 med Super Angulon 21 mm f3,4

Om någon kan ha en idé om vad det beror på så vill jag gärna höra - ni är säkert flera Leica M-nördar därute i etern (förresten, "cyberrymden" deter det väl numera) som är mycket erfarnare och kunnigare än jag!  Så tipsa mig gärna om nån som kan utföra service på min M4 om det är det som erfordras. Jag ska förstås ta flera nya tusendels-bilder för att kolla igen om defekten består, men utifall att...!

Jag har ju alltså två Zeiss vidvinklar nu, dels Zeiss Biogon T* 2/35 ZM, men också en Biogon T* 2,8/28 ZM, båda köpta sprillans nya. Härliga objektiv båda två! Tyvärr följer det ju inte med nåt motljussskydd till Zeiss objektiv, utan de måste man köpa separat - och Zeiss original är förstås rätt dyra! 

Men jag hittade för någon månad sedan en kinesisk leverantör av motljusskydd till Zeiss-objektiven, rektangulära sådana (i metall!) till både min Zeiss 28 mm och även till min nya 35:a. Bra priser, inkl frakt, och ser riktigt schyssta ut! (Viktig faktor? Ja lite, måste jag erkänna!) Se bilden nedan - motljusskydden finns både i svart och krom! Och leverans från Kina funkade felfritt (med bara en smärre anmärkning mot Postnord här i Sverige - förstås)

Bild 10 De två nya motljusskydden på resp. objektiv - 35 mm  (på kameran) och 28 mm från Kina

Nu börjar det bli dags att kliva ur bingen och spara ner utkastet till bloggtext som jag just skrivit här i sängen på paddan..uret närmar sig nollsex nollnoll, och det är hög tid att sparka igång perkulatorn för lite morronkaffe nu!

Bloggbilderna fixar jag senare idag!

Ha det bra! 

/B

Inlagt 2020-11-25 17:39 | Läst 2144 ggr. | Permalink

"Fina bilder med mjuk, analog tonskala. Jag använder själv digitaltruths tider, dom stämmer ganska bra om man ska kopiera med blandbox/färgapparat på normalt papper/kontrastgrad. Men jag får dra av ca 10-15% på tiderna för att de ska stämma bra med kopiering på normal gradation/kontrastfilter och kondensorapparat. Sen kompenserar jag alltid upp och ner för motivkontrasten också. Tiderna där ett medelvärde som verkar stämma ganska bra för de flesta filmer och framkallare. Vad gäller agitering: Agiterar du mera så blir kornet mjukare och upplevs mindre. Agiterar du mindre så blir kornet skarpare och upplevs större. Jag läste i en Kodak-skrift att agiterar man hela tiden så kan det bli så mjukt att man upplever det som att skärpan försvunnit i bilden. Agitering bara första minuten och sedan ingenting blir väl lite som Stand development, man får förlänga tiden? Framlidne Stefan Ohlsson skrev på sin analoga tid i en av fototidningarna en mycket intressant artikel, där han beskrev hur man kunde göra omöjöiga motiv med för hög kontrast möjliga. Då agtierade man först under kanske halva tiden. Sedan ingenting. Då framkallas först filmens mörka partier bara en del, och sedan på slutet ingenting eftersom framakllaren där tar helt slut och ny inte tillförs via utebliven agitering på slutet. Bara de lite svärtade partierna (skuggorna) framkallas då på slutet och på så sätt jämnas kontrasten ut och man kan få detaljer i både de ljusaste och mörkaste delarna. Lämpligt vid foto inom hus med fönster, där man vill att det utanför fönstret också ska få detaljer , t.ex."


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Fina bilder med mjuk, analog tonskala. Jag använder själv digitaltruths tider, dom stämmer ganska bra om man ska kopiera med blandbox/färgapparat på normalt papper/kontrastgrad. Men jag får dra av ca 10-15% på tiderna för att de ska stämma bra med kopiering på normal gradation/kontrastfilter och kondensorapparat. Sen kompenserar jag alltid upp och ner för motivkontrasten också. Tiderna där ett medelvärde som verkar stämma ganska bra för de flesta filmer och framkallare. Vad gäller agitering: Agiterar du mera så blir kornet mjukare och upplevs mindre. Agiterar du mindre så blir kornet skarpare och upplevs större. Jag läste i en Kodak-skrift att agiterar man hela tiden så kan det bli så mjukt att man upplever det som att skärpan försvunnit i bilden. Agitering bara första minuten och sedan ingenting blir väl lite som Stand development, man får förlänga tiden? Framlidne Stefan Ohlsson skrev på sin analoga tid i en av fototidningarna en mycket intressant artikel, där han beskrev hur man kunde göra omöjöiga motiv med för hög kontrast möjliga. Då agtierade man först under kanske halva tiden. Sedan ingenting. Då framkallas först filmens mörka partier bara en del, och sedan på slutet ingenting eftersom framakllaren där tar helt slut och ny inte tillförs via utebliven agitering på slutet. Bara de lite svärtade partierna (skuggorna) framkallas då på slutet och på så sätt jämnas kontrasten ut och man kan få detaljer i både de ljusaste och mörkaste delarna. Lämpligt vid foto inom hus med fönster, där man vill att det utanför fönstret också ska få detaljer , t.ex.
Svar från Canalog 2020-11-26 07:08
Hej Nils och tack för din intressanta kommentar! Det är ett gediget mörkrumskunnande som du uppvisar, och jag tar till mej den värdefulla information du ger - särskilt om agiteringen!

En variabel till vid filmframkallningen som jag tror har stor betydelse är vätsketemperaturen. Den nominella temperaturen 20 grader är ibland ju lite svår att hålla i praktiken, men eftersom jag bor i en lägenhet där jag bara har fönster åt söder så blir det riktigt varmt inne i synnerhet under sommarhalvåret.

Vätskor som jag förvarar i köket håller ju mestadels ca 22-23 grader och måste kylas till 20 grader innan jag börjar framkalla. Om jag sedan bara använder ca 3-4 dl vätska för att framkalla en film i Paterson-dosan så håller nog framkallningsvätskan snarare 21-22 grader när framkallningen är klar...t ex pga att den lilla vätskemängden värms snabbt i rummet, när heller inte dosan var nedkyld.

Men den nämnda framkallningsappen kan räkna om framkallningstiden för en annan temperatur, och det korrigerade process-schemat kan jag spara i mobilen för att ta fram när så behövs.

Fråga, Nils: Till Paterson-dosan följer dej ju också med en liten "plaststav" som man kan sätta ner i dosans centrumhål och vrida filmspiralen runt...är en sådan agitering lika bra som att agitera genom att kontinuerligt vända dosan med lock upp och ner?

Ha det bra Nils - och jag ser fram emot flera av dina fina bilder!!
mvh
/B
Nils Bergqvist 2020-11-26 07:49
Själv har jag aldrig agiterat annat än med vändningar av dosan, sen dunka det ett par gånger i bänken så att ev luftbubblor på filmytan försvinner till ytan. Försöker heller aldrig framkalla annat än en 120-film eller två135-filmer åt gången. Svårt få luftbubblorna att försvinna från filmytan annars. Tidigare nämnde och framlidne Stefan Ohlsson rekommenderade samma, med helvändning av dosan så det blev ordentlig omblandning av framkallaren, och även han skrev att han dunkade dosan i bänkens kant efter agiteringen, så att luftbubblorna skulle stiga till ytan.
Svar från Canalog 2020-11-26 08:57
Bra! Tack för snabbt svar, Nils!
mvh
/B
Hej Börje, jag gratulerar till Din fina Leicautrustning! Jag har själv haft en M2 och M6 på 90-talet. Din första bild är helt perfekt! Allt stämmer! Din framkallningsapp funkar säkert mycket bra.
Själv har jag en tabell för framkallningstider för olika filmer och framkallare, se här: https://www.digitaltruth.com/devchart.php?Film=%25Kentmere%25&Developer=&mdc=Search
Som stoppbad tar jag bara vanligt vatten i 20°. Jag fyller och tömmer dosan ungefär 10 gånger. Tar man ett stoppbad med ättika istället, så bromsas framkallningen genast för starkt, vilket inte är bra. Men det finns olika åsikter om detta. Agiteringen ska vara jämn och noga och varje film har egna regler, men själv agitera jag den första minuten och sedan 10 sek varje minut. Men jag ska ta reda på vad som gäller för mina filmsorter. Dina mörka sista bilder i raden, speciellt på vänstra sidan beror nog på reflex i glaset som Du har fotograferat genom. Annars så måste kanske slutaridån justeras om det skulle upprepas med andra bilder. Jag är också lite förvånad för de svarta ansikten i bilderna (utom i första). Mvh Wolfgang
Börje, jag återkommer för att komplettera mitt svar. När man använder vatten istället för ett ättikastoppbad, så kan vatten inte helt skölja bort all framkallare, vilket är en fördel, eftersom det lilla som är kvar påverkar silvret i i negativet så att en utjämning sker mellan de ljusa och mörka partier i negativet, vilket är en fördel. Med ett ättikastoppbad avskräckar man filmen istället som ger en kemisk reaktion.
När det gäller agiteringen, så ska man har lite längre framkallningstider för att hinna med. Jag agiterar 10 sek varje minut, men man kan också tippa dosa 2 gånger var 30:e sek. Första minuten ska man dock agitera lugnt.

För att besvara Din fråga, vad som skulle hända om man agiterar hela tiden, så är det så att man öka kontrasten, eftersom silvret i skuggorna på negativet påverkas. Den ljusa delen i negativet påverkas dock inte.
Mvh
Wolfgang
Svar från Canalog 2020-11-26 13:48
Tack Wolfgang för dina båda kommentarer! De ger ytterligare värdefull input för mig ifråga. om att skaffa sig mera kunskap och erfarenhet på mörkrumsområdet, i synnerhet filmframkallningen.

Jag är också nyfiken på din framkallning med Rodinal...jag använde den framkallaren i början av 70-talet med bra resultat, och vill gärna prova igen. Jag har en oöppnad flaska Rodinal hemma, nyligen köpt från Photax men har inte kommit till skott än! Är det en särkilt giftig eller miljöfarlig vätska? När den ska doseras i så små mängder som t ex 1/50 eller tom 1/100 måste den ju vara mkt svår att skölja bort ur kärl osv.

För att erhålla ca 4 dl framkallningsvätska till en filmrulle i dosan, går det ju åt ca 6 ml Rodinal om ja räknat rätt...jag doserade Rodinal på 70-talet med en injektionsspruta vilket funkade bra - tänkte göra det nu också. Praktiskt?

Det finns säkert mycket mer att utbyta erfarenheter om inom detta ämne, och jag värdesätter kontakten mycket!
mvh
/B
Wolfgang 2020-11-26 14:07
Jag har aldrig hört att Rodinal skulle vara giftig, men man skall ju inte dricka den och barn ska inte komma åt den, men den är dock inte bra för miljön. Samma gäller andra fotovätskor. Den luktar inte, och det är lätt att rengöra kärl. Efter blandningen är det ju en engångsframkallare och när den har gjort sitt jobb, så sparar jag den i en dunk för att lämna till en återvinningsstation, eftersom det är olämplig att spolar ned den i avloppet. En injektionsspruta för doseringen är utmärkt. Jag borde kanske också använda en sådan, men apoteket säljer inte en sådan till allmänheten numera. Men mitt lilla mätglas funkar bra.
För 4 dl vatten hade jag förresten tagit 8 ml Rodinal (1+50). Hur har Du kommit fram till 6 ml?
Mvh Wolfgang
Svar från Canalog 2020-11-26 15:43
Tack Wolfgang - jag kanske räknade lite för snabbt och kanske för 3 dl vatten...så lite fel men inte så katastrofalt var det ju inte!
mvh
/B
När det gäller den lite ojämna exponeringen, kan det ju vara så att ena ridån segar lite. På 1/1000 s är den öppna spalten bara ca 2 mm bred när den sveper över rutan. Om första-ridån då är lite trög i starten borde det kunna bli som du visar. Prova en längre slutartid, och se om den blir jämnare.
Jag har råkat ut för att andra-ridån kört ikapp första, och täppt till spalten mot slutet. Då blir bilden mörkare i högerkanten. Rengöring kan behövas, eller möjligen mer motion.
Svar från Canalog 2020-11-30 20:06
Tack. Olle för ditt svar!
Jag har inte sett någon liknande effekt på 1/500 eller längre tid...jag ska va observant på detta och prova oftare med tusendelen, så får jag se om service ev. är påkallad. Oftare göra tusendelsexponeringar kanske också ”motionerar” slutaren som du skriver!
Ha det bra!
/B