Var är fotografin på väg? Inte lätt att svara på, men jag gissar att kattjävlar kommer få en allt mer framträdande roll i fotografin framöver ;)

https://www.flickr.com/photos/aferiksson/15259028025/

/afe

Fotografin är inte på väg någonstans. Den är bara en telknik, ett väde i sig. Bilderna däremot kan vi diskutera. Miljarder smartphones, selfies, nätet osv. Personliga avtryck i en allt snabbare värld. Det är den ena sidan av spektrat.
Å andra sidan har klassikerna blivit investeringsobjekt i miljonklassen på aultionshusen.
Men naturligtvis lever den berättande bilden fortfarande t o m i högönsklig välmåga, om än digital. Jag ser fortfarande högklassig dokumentärbild, personligt ställningstagande, hela tiden. På bloggar, på festivaler, i egenproducerade böcker osv. Allt är inte bra, men det var det inte för snart femtio år sedan heller när jag började intressera mig för fotografi.
En sak till. Bilden måste hålla över tid. Sen kan man hålla på en livstid för att försöka mejsla ut sina bilder. Man befinner sig då i ett gränsland mellan självkritik och självutplåning. Ibland går det hyfsat, ibland sämre. Någon enstaka gång funkar allt. Så fråga inte vart fotografin är på väg. Den kommer aldrig fram. Den lämnar på sin höjd spår, Ibland t o m läsbara för andra än dig själv. Det sker, som vi vet, bara undantagsvis. Men är mödan värd.

Egentligen är det nog så att vi först i framtiden får se vilket eftermäle nutiden får. Om det ändå på något vis representerar nutiden, även om du inte gillar formen, så kanske det ändå kommer säga en del i framtiden.

Helt apropå så observerar jag just nu att på var sin ände av ett långt lite högre barliknande bord i övergången mellan en hotellmatsal och reception sitter en kvinna och en man, ensamma, i var sin ände av bordet och glor på sina telefoner. Mannen är jag och jag kan "se bilden" utifrån... Rätt knäppt egentligen, men det är ganska svenskt. Ingen är på lyset, så då är det ingen som varken säger ett ord eller byter en blick, telefon eller inte.

Glömde skriva att jag gillar bilden Alf. The "Anna Odell-bridge" som min dotter kallar den. Om det nu inte är Västerbron vill säga. Hur som helst. Bra tryck i bilden är det oavsett.

Intressanta och oroande tankar om fotografins framtid, tycker jag. Reflektioner som jag tycker är viktiga, men som för många passerar som ett litet vindpust. Fotosidan är väl också signifikativt för hur det ser ut i fotovärlden idag, jag ser även liknande tendenser på Facebook och i alla bildgrupper som finns där. Om att det är viktigare att fotografera hela tiden, och sedan publicera bilderna direkt - för att få så många gillanden som möjligt. Reflektioner kring fotografin i stort, och till den fotografiska bilden i synnerhet, det finns alltmer sällan.

Det publiceras tusentals bilder i timmen, snabbt söker man många gillanden - för att ungefär en timme senare gå vidare. Då är bilden död och förbrukad.

Och annars diskuteras teknik, teknik och teknik. Fullkomligt ointressanta och meningslösa diskussioner - som man genom åren redan läst några tusen gånger. Tiden står still i diskussionerna, medan man fotograferar oavbrutet.

Att visa en bild är mer intressant än att diskutera en bild - som BILD, och inte som en frågetävling om fototeknik.

Så ser det ut just nu, men bland alla dessa tusentals nya fotografer så kommer flera av dessa att fortsätta - för att sedan upptäcka att fotografi är så mycket mer. Att fördjupa sig, att utveckla bildspråket, att lära sig fotohistoria. Så på sikt, ser det rätt lovande ut. Tror alltså att det läget vi upplever nu är en övergående period. :)

Tack ska ni ha för era tankar.
-affe