Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Jobba med sina bilder

När vi jobbar med en bild har vi alltid utgått från negativet eller filen som ett råmaterial. I den analoga kopieringen finns en hel del olika möjligheter att göra resultatet som vi vill ha det. Vi väljer papper, efterbelyser och skuggar, väljer framkallningsmetod, tonar pappret på olika sätt osv.

Men det analoga förfarandet har sina fastställda gränser som man inte kommer förbi så lätt, även när vi laborerar med de tekniker som erbjuds finns ganska distinkta gränser för vad vi kan göra; åtminstone om slutresultatet skall vara användbart. Den analoga tekniken kräver en hel del praktiskt laborerande om vi försöker göra något annat än en rak kopiering med kanske lite efterbelysning till exempel.

Om man orkar så utvecklar man en viss hantverksskicklighet, för att bli en bra kopist måste man utveckla denna känsla för hur handgreppen och metodvalen sätter avtryck i den färdiga bilden. Icke desto mindre har vi alltid laborerat och tänjt gränser för vad vi kan göra med materialet vi använder.

Den digitala tekniken öppnar upp helt andra möjligheter, den gör det dessutom förhållandevis väldigt mycket enklare att nå det resultat man eftersträvar. Bilden ovan till exempel skulle vilken 12 åring som helst rent tekniskt kunna plocka fram i Photoshop från det skannade negativet om hen bara fick leka ett par kvällar för att få en hum om hur programmet fungerar.

Att göra något liknande i mörkrummet skulle däremot kräva både gedigen kunskap och ett antal testkopior för att hamna i närheten. Därför kan man inte jämföra utskrifter med mörkrumskopior, det är helt enkelt två olika saker, det ena är en, mer eller mindre, maskinell process där det andra är ett hantverk.

För det är ju även så att när jag väl fixat till min bildfil i datorn som jag vill ha den kan jag sedan göra hur många likadana utskrifter som helst där flera mörkrumskopior aldrig blir helt identiska om det inte handlar om mer eller mindre rak kopiering.

Oavsett allt detta tycker jag att man skall vara öppen för den nya tekniken och framför allt inte rynka på näsan åt bilder som man inte skulle kunna göra analogt; tänjt gränser har man alltid gjort och det har alltid varit materialet som satt dessa gränser. Därför tror jag att vi ”gamla stofiler” skulle tjäna på att öppna upp oss mer för nya uttryck som möjliggörs genom den nya tekniken.

Inlagt 2015-02-01 15:22 | Läst 1381 ggr. | Permalink

"Jag började kopiera i mörkrummet, när jag var omkring 12 år. Det var ganska lätt i början, men kan jämföras med att lära sig engelska, d v s det är lätt i början, men blir svårare ju man har lärt sig. Kända fotografer har aldrig jobbat i mörkrummet, utan andra fick göra det för dem. På grund av den långsamma processen, så tar det några år att lära sig om man vill behärska handverket helt och hållet, till exempel att jobba med oskarp mask i mörkrummet, vilket är en högre nivå. Den digitala tekniken kan också vara svår att bemästra om man vill tränga in i djupet, men processen är snabbare och man har bättre kontroll under arbetet, så inlärningen kan gå rätt fort om man vill. Varje bild som har gjorts i mörkrummet är unik, och nästa exemplar från samma negativ är egentligen ingen kopia, eftersom det går inte att göra en exakt likadan bild på grund av variabla delmoment. Därför känns analoga bilder mera konstnärliga än digitala kopior, eftersom de digitala utskrifter som skrivaren spottar ut är på varje pixel exakt likadana. Och så skall ju också personer på ADOBE som har gjort programvaran ha en fjäder i hatten :-)"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Hej,
Jag håller med dig, även om man tycker om det analog förfarandet så tycker jag man skall experimentera i det digitala.
Här har du en stofil som i stort flyttat över till det digitala och tycker om det.
En klapp till Sally framföres härmed
Bob
Svar från alf109 2015-02-01 16:44
Jo jag tycker att man kan jobba med filerna lite ibland, som här. Det är ju ett skannat negativ, men det ger ju nya möjligheter sedan man väl fått in det i datorn. :)
Nu skall jag leverera klappen,,,,, så, nu är det gjort. :)
-affe
Hej Affe Jag tycker resultatet blev "Lysande" i dubbel bemärkelse. Mycket fint ljus och framförallt djup i bilden. Här passar också , dragningen åt gult, eftersom ljuset spelar så snyggt mot husväggen..
/ Bengt
Svar från alf109 2015-02-01 21:31
Tack ska du ha Bengt.
-affe
Jag tycker, att din bild är fin och kan bara konstatera, att åldern är ett handikapp.
Dessvärre hade jag aldrig möjlighet att lära mig mörkrumsarbetet och nu är jag överkörd av en 12-åring!
Eva
Svar från alf109 2015-02-02 00:29
Tack ska du ha Eva.
Om man plåtar digitalt tycker jag att Lightroom funkar till i stort sett allt man vill göra, det är dessutom enklare och går snabbare att lära sig än Photoshop.
-affe
Väldigt fin bild Alf! Jag har visserligen som glad amatör jobbat med analogt och mörkrum typ 20 år men bara då och då på fritiden och aldrig lärt mig finesserna på allvar. Visst, papper med olika kontrast och yta, lite efterbelysning eller skuggning, varmframkallning för korn - men massor av annat aldrig.
Efter snart tio år med digitalt är jag frustrerad av att inte kunna PS annat än elementärt, jag kör LR, alla riktiga fotografer PS. År det utsiktslöst att göra en sån här bild på LR?
Hälsningar/ Björn T
Svar från alf109 2015-02-02 00:23
Ha förtröstan Björn! ;)
Den här bilden är gjord helt i Lightroom (även fast jag av gammal vana skrev photoshop) där jag bara använt pluggen HDR efex för att få lite mer teckning i skuggorna. Det skulle säkert även gå att fixa med att lätta upp lågdagern och jobba lite med kurvorna i Lightroom. Toningar fixar man ju även dem i Lightroom, som dessutom är så smart att man kan lägga olika toningar för hög och lågdager även fast jag inte gjort det här.

Photoshop använder jag mest för att fixa skräp och repor i de skannade negativen där det behövs, sedan plockar jag in bilden i Lightroom och kör vidare där.
-affe
Khalad 2015-02-04 15:32
Har dom där NIK-pluggarna men har bara använt Silver Efex, tills dom senaste dagarna, då har jag känt på HDR också. Känns som dom färdiga profilerna där är lite för, vad ska jag säga, "överdrivna" för mig. För denna bild, har du valt default/neutral och sen använt reglagen bara?
Svar från alf109 2015-02-05 02:50
Kommer inte ihåg riktigt vilken jag använde. Men det blir inte lika dramatiskt om man jobbar monokromt/svartvitt. Annars brukar jag backa tillbaks lite av effekten i Lightroom genom att till exempel fixa färgbalans och dra ned på lyster och köra med ett negativt värde på clarity och/eller kontrast. Man kan ju se även filen från HDR efex som en råfil som man jobbar vidare med för att få den som man vill ha den. Men som sagt, när man jobbar med svartvitt funkar det mer för att lyfts skuggor och fixa teckning i högdagrarna.
-affe
Jag började kopiera i mörkrummet, när jag var omkring 12 år. Det var ganska lätt i början, men kan jämföras med att lära sig engelska, d v s det är lätt i början, men blir svårare ju man har lärt sig. Kända fotografer har aldrig jobbat i mörkrummet, utan andra fick göra det för dem. På grund av den långsamma processen, så tar det några år att lära sig om man vill behärska handverket helt och hållet, till exempel att jobba med oskarp mask i mörkrummet, vilket är en högre nivå.
Den digitala tekniken kan också vara svår att bemästra om man vill tränga in i djupet, men processen är snabbare och man har bättre kontroll under arbetet, så inlärningen kan gå rätt fort om man vill.
Varje bild som har gjorts i mörkrummet är unik, och nästa exemplar från samma negativ är egentligen ingen kopia, eftersom det går inte att göra en exakt likadan bild på grund av variabla delmoment.
Därför känns analoga bilder mera konstnärliga än digitala kopior, eftersom de digitala utskrifter som skrivaren spottar ut är på varje pixel exakt likadana.
Och så skall ju också personer på ADOBE som har gjort programvaran ha en fjäder i hatten :-)
Svar från alf109 2015-02-02 00:27
Jo färdigheterna i mörkrummet kräver att man håller på en hel del och som du säger; varje kopia är unik. Som jag ser på det är det mer av ett konsthantverk att bli en skicklig kopist och varje kopist utvecklar ju också sin stil. Det ser man tydligt i de exempel, som du påpekar, där en känd fotograf använt olika kopister under olika perioder.
-affe
Man blir nog aldrig "fullärd" varken i det analoga eller i det digitala mörkrummet. Man lär sig det man behöver för att få fram en bild man tycker överensstämmer så mycket som möjligt med vad man såg vid tagningsögonblicket. Det är nog lika enkelt/svårt i det analoga som i det digitala mörkrummet. Sen är det nog också individuellt. Många som är jätteduktiga i det analoga mörkrummet, men som inte ens vill närma sig en dator, och vice versa.
Svar från alf109 2015-02-02 14:18
Jo själva den kreativa processen hur man vill ha sin bild ligger nog utanför analogt eller digitalt. Lika bra bilder kan man få fram i bägge teknikerna. Men mörkrummet är ju på ganska många sätt "knepigare" eftersom man dels är begränsad, dels måste använda olika tekniker rent fysiska för en del olika resultat och dels inte kan backa fram och tillbaka.
-affe
Marie_1 2015-02-02 15:17
hej! Det är lite svårt att förstå när man inte har sett den analoga processen. Kan man alltså få lika bra bilder i bägge teknikerna för bilder som är fotograferad med analog kamera? Detta med kopist hade jag inte någon aning om....
Vad man lär sig mycket av din blogg :)!
hälsningar, Marie
Svar från alf109 2015-02-02 18:26
Tack ska du ha Marie.
Jo de flesta som plåtar analogt idag skannar nog sina bilder och fortsätter at jobba med dem i datorn. Skillnaden blir ofta mycket mindre än vad en del försöker hävda, om bilden registrerats på en sensor eller en film spelar för det mesta inte så stor roll. :)

För övrigt finns även dem som går från det digitala genom att skriva ut ett stort negativ på genomskinlig plast för att sedan använda detta negativ genom att bara lägga det på ett fotopapper och belysa. Sebastião Salgado och Pentti Sammallahti jobbar en del på det sättet. Dels ger det den digitala redigeringens fördelar, och eftersom man bara behöver belysa fotopappret lika länge varje gång ger det också samma resultat på alla kopior om man vill.
-affe