OmTag. Påverkar Christer Strömholms förflutna synen på hans fotografiska gärning?

Det har varit lite, onaturligt lite, debatt om Christer Strömholm i och med Andreas Gedins bok där han gått på djupet med Strömholms sympatier för nazismen. Det mesta var känt sedan tidigare enligt vad de initierade säger.

Personligen har jag aldrig borrat i det utan har trott, liksom många andra antar jag, att det var någon form av ungdomlig äventyrslystnad och ett ungdomligt vansinne helt enkelt.

Nu visar det sig att hans sympatier och insatser för Nazismen var mer omfattande och följde honom högre upp i åldern än vad jag hade en aning om.

Det som blir ett mysterium för mig är hur man kan hysa sådana åsikter och samtidigt ta bilder som vilar på en genuin humanism. Det hela blir en smula schizofrent kan jag tycka.

Ett problem, tycker jag, är att Strömholm i sin egenskap av stilbildare och hans stora inflytande på svensk fotografi har gjort honom näst intill oantastbar inom vissa kretsar. Många tycks mena att i just Strömholms fall måste man skilja mellan hans bilder och vad han gjort för övrigt.

Vi har varit snabba att fördöma andra fotografer för deras ”klavertramp” som i sammanhanget kan te sig triviala. Använder vi olika måttstockar för olika fotografer? Eller skiljer vi på vad vi kallar ”fuskande” och andra egenskaper som kanske inte har samma direkta påverkan på bilderna? Egentligen handlar det väl om samma sak, alltså detta att framställa sig som något man egentligen inte är? Eller en brist på ärlighet?

För mig är det en ganska stor skillnad på att sympatisera med, hjälpa och sammarbeta med nazister under kriget jämfört med att bli ”överkreativ” i datorn för att vinna någon tävling i en värld där endast det som ”är bättre än verkligheten” räknas.

Jag känner mig ganska vilsen när det gäller Christer Strömholm, jag kommer att ha svårt att se hans bilder med samma behållning i framtiden, liksom jag har svårt att förstå de som i sin dyrkan kan bortse från hans nazistiska förflutna.

När det gäller bilderna så är de från idag. Inget speciellt med dem förutom att jag tycker om gråskalorna i dem.