OmTag. Slit och släng och systemkritik

Dagens konsumtionssamhälle bygger på att vi alla skall köpa nytt även fast det gamla kanske fungerar utmärkt. Läste om Bengans brandsläckare som numera återvinns i stället för att fyllas på nytt som tidigare. Anledningen är givetvis att det med tillverkning i låglöneländer blivit billigare att köpa en ny?

Men just detta är något som måste vara fel? Det är alltså idag billigare, eller mer lönsamt, att tillverka en pryl på andra sidan jordklotet, transportera den hit, distribuera och sälja den än vad det är att fylla en gammal? Något säger mig att miljöavgifterna är på tok för låga när det är på det sättet. Just detta är en bidragande orsak till att vi överutnyttjar planetens resurser.

I god tro lämnar vi in våra prylar på återvinning, men det finns ju en sanning även i detta som man sällan snackar om. Återvinningen i sig är energikrävande i såväl transporter som i själva återvinningen. Dessutom skulle den vara kostnadskrävande om man verkligen monterade ned all utrustning så att allt faktiskt återvanns? Jag vet inte hur långt man pillar med detta, om någon verkligen skruvar isär prylarna och sorterar olika metaller osv? Jag misstänker dock att en ganska stor del hamnar i osorterade skrotcontainrar och alltså inte återvinns alls?

Hörde på nyheterna senast i går om detta med ekologisk mat, det har lite bäring på detta. Alla vill ha, men eftersom det är dyrare att producera blir det inget, i slutändan är det ofta plånboken som styr. Är inte detta upp och ned vända världen? Det är alltså billigare och mer lönsamt att vräka ut gifter som hamnar i mat och miljö än att försöka undvika det? Ytterligare ett exempel på att miljöavgifter inte fungerar på dagens nivåer som en reglering mot miljövänligare produktion. Givetvis skulle livsmedel med liten miljöpåverkan vara billigare än tvärt om, ganska självklart kan man tycka?

Ett annat exempel från denna vansinniga värld och som till stora delar driver på rådande utveckling är att tillverkningen i länder med låga löneanspråk och svaga miljöregler är ekonomiskt fördelaktigt, trots att det producerade konsumeras här. Ofta sitter hela familjer inklusive barn i ohälsosamma miljöer och producerar våra konsumtionsvaror för en ersättning som är en bråkdel av vad vi själva skulle kosta. Lönedumpning kallas det för, dessutom hänger alltid hotet över dessa fattiga människor att produktionen skall flytta någon annan stans där det är ännu billigare och alltså ändå mer förkastligt enligt våra normer. Detta jagar på ett race mot botten, ty allt går alltid att göra billigare någon annan stans.

Teorierna med den fria marknaden som anammats av i stort sett alla från vänster till höger är till stora stycken Adam Smiths och från senare hälften av 1700-talet. De mest inflytelserika teorierna skrev han i ”The Theory of Moral Sentiments” från 1759 där han gör gällande att samvete kommer ur sociala förhållanden och att moralen till stor del styrs av observationer av andra människor. Kort sagt handlar vi efter det vi ser, och det vi inte ser som till exempel arbetarnas förhållanden i fattigare delar av världen lider vi inte av.

Det andra arbetet som kanske är det som fått mest genomslag är hans ”The wealth of nations” från 1776, all nyliberal ekonomisk teoribildning bygger i princip på detta verk. Smith lanserade idén om ”den osynliga handen”, alltså att en marknad styrd av egenintresse är självreglerande. Om det finns brist på en vara till exempel kommer marknaden att själv svara för att produktionen når en nivå där utbudet möter efterfrågan. Blir det överproduktion kommer efterfrågan att minskas och därmed produktionen, staten skall inte lägga sig i detta enligt Smith.

Nu levde Smith på 1700-talet i en värld som såg ganska annorlunda ut än vår. Man kunde till exempel inte konkurrera med att dumpa löner eftersom arbetskraften på 1700-talet var den lättrörliga parametern i ekvationen och även utgjorde kundunderlaget. Blev arbetsförhållandena för dåliga flyttade man helt enkelt till konkurrenten eller sökte sin försörjning på annat håll eller i värsta fall upphörde som konsument.

Tillverkningen och kapitalet däremot var som regel lokalt knutna, godsen och godsägarna fanns där de fanns. Nu fungerade väl inte Smiths teorier så bra ens på 1700-talet, exempelvis utsattes folk för svältkatastrofer trots att tillgången på föda inte var problemet, utan fördelningen. Hur som helst är de bärande parametrarna i resonemanget dels att människan drivs i huvudsak av egenintresse, moralen i detta egenintresse styrs av sociala förhållanden hos andra i omgivningen och det viktigaste: arbetskraften är lättrörlig och kapitalet trögrörligt.

Hur ser verkligheten ut i dag? För det första när det gäller moralen slipper vi se eländet hos dem som producerar våra konsumtionsvaror. Även om vi känner till det är det så långt bort att det knappast blir till ett moraliskt problem större än vad några tior som absolution i någon tiggarkopp rår på.

När det gäller rörligheten har vi idag det rakt motsatta förhållandet jämfört med på Smiths tid, arbetskraften är trögrörlig men produktionen är lättrörlig, nya fabriker står ofta värdländerna och dess innevånare för i sin desperata jakt efter arbetstillfällen och en smula välstånd. Dessutom har det införts en parameter som inte hade någon avgörande betydelse på Smiths tid, det fristående kapitalet, alltså att ägandet blivit "anonymt" och är fysiskt frikopplat från såväl produktionen som konsumenterna.

Ägandet, som alltså styr utvecklingen har ingen som helst koppling till någon form av moral eller sociala hänsyn. På börsen har aktörerna uppgiften att maximera sin avkastning, en fondförvaltare som började väga in moraliska hänsyn skulle nog inte bli gammal. I och med frikopplingen av ekonomin faller allt som har med moral och social hänsyn att göra.

Hur möter vi då detta? Till stora delar med regional lagstiftning, men eftersom ekonomin inte är regional fungerar detta ganska dålig, det är bara att flytta sin produktion till regioner med mer generös lagstiftning. Man har alltså gjort ekonomin i sig till ett utpressningsredskap helt utan moraliska betänkligheter.

Nu finns givetvis de som anser att vi lever i de bästa av världar, det får stå för dem. Men faktum är att vi lever i ett ekonomiskt system anpassat för 1700-talet som inte ens fungerade särskilt väl då. Och när systemet i sin egen kraft jagar oss mot stupkanten såväl socialt som ekologiskt lever våra politiker till synes kvar i tron att detta system är av gud givet, varför hörs annars så sällan någon systemkritik?

2014-03-12 15:52   gatosi

En samhällskritisk bok som du kanske skulle gilla är "Arbetssamhället" av Roland Paulsen. Akademisk litteratur men läsbart för den hyfsatt begåvade. Ang konsumtionen så menar han att den bara är en uppbackning av systemet men inte problemet i sig. Problemet är synen på arbete och dess mening som vårt samhälle bygger på.
Jag rekommenderar boken.

Besvara

2014-03-12 15:54   syntax

Bra analys. jag håller med om allt (nästan) du säger. Många inser detta, men det hjälper ingalunda att gnöla. Alltså - vad göra?
Saken är enkel - men svår. Vi tvingas förr eller senare att ge oss på den nuvarande ekonomiska grundstrukturen, eftersom den är självkanibaliserande och driver oss i fördärvet. Planekonomi går som namnet anger ut på att planera. Just översiktlig planering med makt bakom orden är vad vi desperat behöver. Vi måste kläcka fram en ny ekonomisk teoribildning med starkt planekonomiska inslag. De nya digitala möjligheterna innebär att ekonomi och marknadsomständigheter kan omfattas på ett helt annat sätt än vid tidigare försök till planekonomi. Detta är en av nycklarna till ovan nämnda teoribildning. Planekonomi eller partiell planekonomi är ingalunda definitionsmässigt knutet till vänsterdiktaturer - saken är bara den att inge har (vågat) prövat en modern partiell planekonomi. Det blir inskränkningar i den personliga friheten, ja - men är det någon som tror att vi kommer att komma ur detta gratis?

Besvara

kiwawa 2014-03-13 18:14

Jag håller med. Att planekonomi fungerar är företagen i Sverige ett bra exempel på. Om den personliga friheten missbrukas, kommer/bör den också inskränkas.

Svara

2014-03-12 16:35   vaktmästaren

Det där att en "gammal pulversläckare" återvinns i stället för att återanvändas stämmer inte.
Läs sista stycket i denna länk.: http://www.rsyd.se/Privat/Brandsakerhet-i-hemmet/Handbrandslackare/
Det som står där är nog generellt och inta bara för Räddningstjänsten Syd.

Besvara

Benganbus 2014-03-12 19:25

Benny!
Jag har svarat dig i min blogg också! :)
Det finns nog möjligheter att kontrollera/fylla på en brandsläckare,
men då man kan köpa en brandsläckare för 275-350 kronor och få en rekommendation från den säljande butiken på frågan om var fylla på släckaren: "De e billigare att köpa en ny släckare"
Så där står vi...
/Bengan

Svara

2014-03-12 17:16   Jon Anders Klockar

Bra inlägg. Har inget att säga emot. Vårt kapitalistiska system håller inte i längden. Vi förbrukar planetens resurser för snabbt, och miljöförstöringen får svåra konsekvenser.
Är det politiskt möjligt att övergå till någon form av planekonomi? Framtiden torde bli dramatisk.
Det hjälper nog inte att fly in i gulliga dagdrömmar. Verkligheten hinner ifatt oss.
Ha det gott!
Jon Anders

Besvara

syntax 2014-03-12 18:39

Det behöver inte alls bli en planekonomi liknande det gamla östblocket. Det som fler borde grunna på är teoribildningen runt en modern partiell planekonomi för västerländska rättsstater.
Ett ben i en ny ekonomisk teori är tämligen klart. Modern digital teknik gör det nämligen möjligt att effektivisera planeringsinstrumentet på ett helt annat sätt än förr. Ett effektivt och välmodulerat planeringsinstrument gör det sedan lättare att formulera nästa hållpunkt - som blir rättsäkerhetsfrågorna och en minimering av medborgerliga inskränkningar.
Men visst - svaret på din fråga blir ändå, att i dag är det inte politiskt möjligt. Vi skall knuffas fram betydligt närmare stupet innan det läget uppstår.
Jag ser ingalunda fram mot saken - men jag är 70 år, så jag kanske slipper.

Svara

Jon Anders Klockar 2014-03-12 19:07

Jag är 74, men jag tror inte att jag slipper undan. Är dock mentalt redo för vad som helst.

Svara

2014-03-12 19:35   Nils Bergqvist

Det finns något som heter "Rättvisemärkt". Handlar du sånt garanteras de som producerat varan en viss nivå av standard vad gäller , lön, arbetsmiljö, fackliga rättigheter mm. Inte så utbrett som miljömärkningen KRAV, Bra Miljöval eller Svanen (vilka är de enda man egentligen kan lita på). Men jag tror det kommer mer av det här framöver. Min uppfattning är att vi har lika stor makt över samhällsutvecklingen när vi väljer vad vi handlar, som när vi väljer när vi röstar. Men de som inte har bra ekonomi, kan naturligtvis inte handla mycket såna produkter. Dock tycker jag att de som har heltidsjobb och ordnad ekonomi borde ha råd att köpa mycket mera än de gör idag av både rättvisemärkt och miljömärkt. Vet inte om det beror på att man är snåla eller om man misstror? Tror i alla fall en del beror på att man inte litar på märkningen, precis som du antyder att man inte skulle återvinna allt det som lämnas in. Men miljö- och rättvisemärkningen betyder oerhört mycket, se bara på de bananer som jämfördes och där dom vanliga (besprutade) innehöll en hel del rester av gift, medan de ekologiska var helt giftfria. De vanliga bananerna odlas med giftpåsar runt klasarna och flytande gift i botten på påsen. Inte så kul att jobba med dessa odlingar och gifter (som ju är förbjudna att användas här hos oss). Bara som ett exempel i raden av många.

Besvara

syntax 2014-03-12 19:51

Har du fått för dig att våra problem (miljöförstöring, resursutarmning, gigantiska sopberg, och så vidare...) kommer att kunna lösa sig genom våra val vid disken? Det är nog fåfängt "lull-lull" i ett tankemässigt perspektiv. Här skall det till helt andra grejer.

Svara

Svar från alf109 2014-03-12 19:56

All märkning och konsumentmedvetande är säkert bra. Men då snackar vi egentligen om ett välfärdsproblem. Jag tror att det behövs betydligt radikalare grepp för att komma till rätta med dagens problem, det handlar ytterst om våra möjligheter att fortleva. Jag tror också att detta med att handla märkta varor till stor del handlar om någon sorts balsam för det egna samvetet. Hur som helst skull det behöva styras om så att miljöförstörande produkter och produkter framställda under inhumana förhållanden över huvud taget inte skulle finnas på marknaden, och det bästa sättet är nog att se till att de blir så dyra så ingen vill ha dem. Mycket skulle säkert vara det redan om produkterna fick bärs sina egna miljökostnader fullt ut, något måste vara fel när det är billigare att köpa en burk konserverade grönsaker som transporterats över halva jordklotet än att köpa närproducerat till exempel.

Svara

Nils Bergqvist 2014-03-12 21:34

Ja det har jag fått för mig. Kanske inte allt, då det även krävs en hel del lagstiftning, allting arbetar hand i hand och det ena ger det andra.Men en en hel del löser sig faktiskt genom våra val vid disken. Låter vi bli att handla skit så produceras ingen skit. Konsumenten har större makt än vad vi tror. Vi har fått bort en mängd miljöstörande ämnen i produkter den vägen. Miljömärkningen är nämligen inte statisk utan kraven höjs i takt med att fler uppfyller kraven. T.ex så skulle nog alla idag förekommande disk- och tvättmedel på marknaden, uppfylla de krav som fanns för exempelvis Naturskyddsföreningens Bra Miljöval för 15-20 år sedan. Vad gäller den ekologiska odlingen i Sverige så har den areal som har KRAV-märkt produktion tredubblats mellan 1998 till 2010. Idag (sept 2013) utgör den areal som är ekologisk 16 % av den totala jordbruksmarken. I Österrike är siffran högst i Europa,19% av den totala jordbruksmarken. Att denna nu är i princip helt giftfri (man kollar detta med marktester innan man får godkännande för märkningen) betyder väldigt mycket för både naturen och oss själva. Inom EU har den markareal som används för ekologskt jordbruk ökat med 500 000 hektar per år under de senaste 10 åren. Och det slutar inte här. Men förändring tar tid, vi har börjat något som långsamt håller på att återställa jordbruksmarken till giftfri status.Även om en del bakåtsträvare och nej-sägare inte tror det är möjligt, så är det faktiskt det.

Svara

syntax 2014-03-12 22:42

Saken är bara den att när vi talar om ett sådant problemkomplex som Alf här tar upp, och någon börjar snacka om ekologiska bananer - då blir jag väldigt, väldigt trött...

Svara

Nils Bergqvist 2014-03-13 18:27

Dom bananer som jag handlar är både KRAV-märkta och Rättvisemärkta. De som arbetar med odlingarna slipper därmed att få cancer av de gifter som används i de konventionella odlingarna. Marken är ren från gifter och de djur och organismer som lever där har större möjligheter att överleva i framtiden. Arbetarna garanteras en lönenivå som anses dräglig och de har fackliga rättigheter och medinflytande. Jag tycker det har väldigt mycket med det Alf skriver om att göra. Dessutom har jag ett konkret och fungerande förslag som jag tror starkt kan bidra till att bryta den utveckling Alf bekymrar sig för. Vad föreslår du? Digital planekonomi....

Svara

syntax 2014-03-14 09:30

Att försöka styra konsumtionen via att påverka konsumenternas beteende är i det stora hela verkningslöst. Effekten inskränker sig mest till att freda den enskildes samvete. Det går nämligen aldrig att övertala tillräckligt många att gå i en viss riktning. Det är fullständigt lönlöst att försöka rätta till allvarliga systemfel genom att försöka dressera konsumenternas val vid disken. Det är rent av naivt att tro någonting sådant!
Jo - du har läst rätt innantill. jag föreslår att vi skall jobba på en ny ekonomisk teoribildning som inkluderar planekonomiska instrument. Det är att komma bort från gnölandet, och att föreslå konkreta åtgärder som är adekvata gentemot problemets art.

Svara

syntax 2014-03-14 13:11

En sak till när jag nu är i farten i ämnet planekonomi.
Om vi ser bara lite bakåt i tiden och betraktar det saligen avsomnade Östtyskland. Det var en obehaglig och brutal polisstat, och kontrollstaten i sin prydno - det var kommunismens fel.
Å andra sidan fanns det utbildning, arbete, och bostäder åt alla - det var planekonomins förtjänst. Jämför gärna med våra ungdomars verklighet vad det gäller arbete och bostad. Vi håller på att köra en hel generation i botten. Arbete och bostad åt alla - det framstår som en dröm i dagens Sverige. Vad son avslöjar sig vid den här jämförelsen är hårda fakta som det inte går att snacka sig runt.

Svara

Niklas Groop 2014-03-14 19:10

Demokratisk planekonomi. Det är något av det mest intressanta jag hört på länge men kräver lite eftertanke innan jag känner mig redo att uttala mig om det. Rent spontant så låter det som något jag läst om i någon av Robotböckerna som Isaac Asimov skrev på 1950 talet.

Svara

syntax 2014-03-14 22:13

Jag är själv i inledningsfasen i mina funderingar kring detta. När jag drar saken i ekonomiska kretsar brukar det bli alldeles tyst. Bra att du inte är tyst Niklas. Det känns uppmuntrande att du öppet deklarerar att: "Det är något av det mest intressanta jag hört på länge"

Svara

2014-03-29 04:15   alf109

Tack för alla kommentarer och reflektioner.
-affe

Besvara