En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Porträtt av folk på gatan - eller våldtäkt av dom?

Porträtt av folk man bara stöter på - på gatan, i en affär, vid en pyramid - berättar det egentligen något om dom? Jag menar, blir det till nåt mer än bara en snabb registrering av deras yta?

Jag har inget riktigt svar på den frågan, men jag tycker att man bör ställa sig den som fotograf. Anledningen är att det finns så mycket gatufoto som gör anspråk på djup och konstnärlighet bara för att bilderna just är tagna i rappet, utan att fotografen känner personerna på bilden.

En av dom där upphöjda plåtisarna är Bruce Gilden. Han överfaller folk på trottoaren och bränner av en blixt rätt i fejan på dom. Resultatet blir förstås bilder på folk som ser skräckslagna, halvknäppa eller förbannade ut. För det har Gilden rosats och han ska snart hålla en workshop på Fotografiska.

Själv har jag väldigt svårt för Gildens typ av fotografi och jag är rädd för att det bara spär på svårigheterna med att fotografera okända om allt fler sätter blixtkanoner i nunan på dom. Alla måste ju få ha rätt till sin frizon.

Det är så lätt att förvränga människor och deras utseenden. "Titta vilken tjock gubbe! Honom måste jag ha en bild på." "Kolla den där tantens roliga frisyr. Plåta!" Ja, ni vet jag menar.

Men plocka fram respekten. Använd din mänsklighet, känslan för humanism. Då kanske varken den feta magen eller risiga frisyren är så kul. Då kanske ett ansikte, en blick, ett uttryck är mera spännande än aldrig så grimaserande människor på New Yorks trottoarer. Och du kanske får till ett möte som blir till något mer: en kontakt.

Bilderna är från London, veckan före påsk.

Inlagt 2014-04-29 07:20 | Läst 2906 ggr. | Permalink

"Fina varma bilder med skön kontakt. Bruce Gilden är en riktig buffel tycker jag, en del av hans bilder blir ju väldigt starka, men det är ett skumt sätt att gå tillväga på, personligen hade jag blivit skitförbannad om nån hade kastat fram en kamera o bränt av en blixt rakt i fejan på mig. Litet svårt att förstå hur det kan ge ärliga bilder. Hils, LO"


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Förstår hur du menar och håller verkligen med!! Känslan och respekten i fotograferingen är viktig. Så, Gilden, är inte min grej heller... känns utstuderat, och i mina ögon lite fult spekulativt... Och de gånger man frågat människor om man får ta en bild, så blir det ofta glada och välvilligt inställda. Så... varför "antasta" folk med en kamera??
Trevliga bilder, som jag nog tycker pekar på personligheter, men kanske inte djup.
Människor är spännande! //PeterL
Håller med till nästan 100%, förutom det där med "rätt till frizon". Befinner man sig i offentlig miljö så gör man, men med det tycker jag inte att det Bruce Gilden gör varken är bra eller respektfullt. Men jag tycker att han ska ha rätt att göra så.
Intressanta tankar och väl formulerat. Instämmer rent generellt. Även om vi får fotografera tämligen fritt, är det viktigt med respekt. Vi lever ju dessutom i ett helt annat medialt tidevarv än man gjorde för bara några få år sedan, med möjlighet till spridning av bilder man inte tidigare kunnat drömma om.
Väldtäkt är ett starkt och med en fruktansvärd innebörd, känns inte rätt i detta sammanhang. Jag kan förstå att en del kan känna sig besvärade eller rent av kränkta av att bli påhoppade av en fotograf på gatan. Bruce Guilden fotograferar på Manhattans största affärsgator, där är folk mer vana vid knäppskallar och reagerar kanske inte lika kraftigt på hans påhopp.

Den här programmet på SVT Play tycker jag ger en mer nyanserad bild av Gilden, utan att försvara hans metoder. http://www.fotosidan.se/cldoc/portratt-i-fokus-pa-svt-play.htm
Goa bilder du visar. Att använda sig av Guildens metod kan kanske medföra att allmänheten blir fientligt inställda till gatufotografer. Inget för mej.
Fina varma bilder med skön kontakt. Bruce Gilden är en riktig buffel tycker jag, en del av hans bilder blir ju väldigt starka, men det är ett skumt sätt att gå tillväga på, personligen hade jag blivit skitförbannad om nån hade kastat fram en kamera o bränt av en blixt rakt i fejan på mig. Litet svårt att förstå hur det kan ge ärliga bilder. Hils, LO
Håller med.
Det viktiga är nog syftet med bilden och om syftet är att visa folk som "man tycker ser roliga eller konstiga ut" och man dessutom förstärker detta i sina bilder så undrar jag om det inte är samma människor som ägnar sig åt detta som i sin barndom var de värsta mobbarna på skolgården. Det tyder på en brist på empati om man över huvud taget gillar den typen av bilder tycker jag.
-affe
Tack för engagerade svar. Bara ett par kommentarer. Jag anser givetvis också att man ska ha rätt att fotografera allt och alla i en offentlig miljö. Min tanke om rätt till frizon innebär rätt att reagera på ett mänskligt sätt mot ett uppenbart övergrepp, ungefär som om nån mosar en tårta i nyllet på mig. Sen får förstås Gilden göra det ändå men måste räkna med att jag kanske "tårtar" tillbaka honom.
Och vad gäller en större tolerans på Manhattans gator än på exempelvis Trosas eftersom det finns fler knäppskallar i New York så stämmer det säkert. Det gör dock inte själva påhoppet mer legitimt.

/Göran