Strövarkort 227. Tro inte på kritiker som dissar Iggy Pop!

Dom förstår inte bättre. Är för unga, för dumma, för omogna. För att greppa Iggy Pops senaste storverk Post Pop Depression måste man ha levt på gränsen, balanserat på den vassa eggen och känt dödens tunga slicka mellan tårna.

Det är intimt, desperat, innerligt, förtvivlat och dödsföraktande. Döden hänger som en stinkande gam över huvudet på honom – och på oss som förstår att lyssna. Vi som i likhet med Iggy har våra flesta år bakom oss och inte tror på en obegränsad tid framöver.

Ladda ner, lyssna och tänk efter. Före.

Strövarkort 226. Nu drar jag ut i världen

Utanför fönstret faller snön och inne i mitt bröst är det frusen vinter. Hörde just om terrorattacken i Bryssel och insidan av skallen blev alldeles iskall.

Så vad göra? Världen är galen men det är väl bara att omfamna den. Om ett par dagar sätter jag mig på ett plan till värmen, till Sri Lanka. Där finns inga tigrar längre - åtminstone sägs de tamilska vara upplösta - men väl vilda leoparder. Det vore total lycka att få möta en sådan.

Jag tänkte ta med mig en macbook eller padda men känner mig osäker på ifall jag vill ha någon kontakt med världen. Kanske väntar något litet buddhistiskt tempel på min enkla person med locktoner om Nirvana. Feels like teen spirit under en palm med havets vågor runt fötterna lockar mer än EU, IS och all ond, bråd död.

En glad (?) påsk önskar jag ändå er alla!

Strövarkort 225. Vårkänslor eller varför blogga?

Det verkar som att bloggandet är på väg ut. Lundell har lagt ner och nu meddelar också Micke Berg att han lägger av. Synd. Två anledningar till att jag öppnat min dator i ottan är därmed borta.

Visst har väl bloggandet tappat fart, både till innehåll och betydelse. Facebook har ju trängt in i precis alla skrymslen och vrår på gott och ont. Ibland mest ont känns det som.

Fast nu ska vi inte vara stingsliga. Solen skiner från blå himmel idag, jag ska laga vegetarisk lasagne och strax lösa ut bilen från service. Förhoppningsvis knegar den sig igenom besiktningen efter påsk än en gång. Trots att den börjar se lika luggsliten ut som jag.

Men som sagt, vårkänslorna börjar vakna och dom ska inte föraktas. Så krama och pussa, vidrör och pilla på varandra. Både kroppsligen och känslomässigt. Så klarar vi förhoppningsvis alla vinterbakslag som lurar i april. 

Strövarkort 224. Årets landskap - Bohuslän.

Vi har ett projekt sedan några år tillbaka och det är att varje sommar utforska ett landskap. Man har ju en tendens att söka runt knuten eller tråna efter grönskan på den andra sidan staketet, trots att man inte ens konstaterat vilken nyans det råder på den egna sidan. 

Men Sverige är ju fantastiskt och bor man i Stockholmstrakten är det faktiskt ens förbannade plikt och skyldighet att ta reda på hur det är överallt annars. För Stockholm är sannerligen inte Sverige. Vilket de flesta här givetvis vet om eftersom de ursprungligen är lantisar.

Hittills har vi avverkat Dalarna, Värmland och Blekinge och till sommaren blir det Bohuslän. Så därför kära läsare: kom med spännande och intressanta tips. Berätta vad man inte får missa på västkusten?

Här några minnen från förra årets Karlskronavistelse.

Strövarkort 223. Att bli galen en måndag.

Nånting har hänt under natten med mitt Facebook-konto. Plötsligt var jag utloggad och det krävdes ett nytt lösenord för att släppa in mig. Vilket misslyckades. Antagligen har jag drabbats av nån sorts phishing eller annat skit. 

Först blev jag förstås galen: VARFÖR SKA DETTA BEHÖVA HÄNDA MIG!?

Sen lugnade jag ner mig: kanske var det detta jag väntat på, ursäkten att radera mitt facebookkonto och dra mig ur. Jag har gjort det förut, så varför inte igen?

Vi får väl se. För tillfället är jag i alla fall borta från skiten och känner mig inte särskilt bedrövad. Det kunde vara värre.