Det händer. Jag känner att det händer!

Det är på gång. En liten blyg solstråle letar sig in i mitt ide och killar mig på näsan. En lång vinter i helvetet närmar sig sin upplösning. Det plaskar utanför grottöppningen, droppar och dräller, precis som från näsan.

Kanske, kanske överlever man en vinter till? Fast att köpa storpack verkar fortfarande en aning utmanande. Det får blir normal size.

Men ändå, undret är som alltid lika stort. Ljuset, det osannolikt sagolika ljuset är på väg tillbaka. En tröst för tigerhjärtan. Och för fotografer. Snart kommer jag att stiga upp och gå ut i solen igen. Skugga handen för ögonen. Det finns en del att se fram emot. Den 8 mars fyller jag 63 år och samma dag har Cartier-Bresson vernissage på Fotografiska. En hyfsad present. Man tackar!