Ingen Tri-X men skitigt i London

Jag är tillbaka. Åter från staden jag älskar: London. En fin vecka men kall. Fast inte lika kall och snörik som här tydligen.

Det blev ingen Tri-X. Bara kort. Fast det betyder ingenting. Det är bilderna, uttrycken i dom som är viktiga. Inte kameran, tekniken.

Jag vill ha mina bilder lite skitiga. Svarta, korniga, kontrastrika. Det funkar digitalt också. Och skärpa är en relativ egenskap, rätt överskattad. Jag vill ha känslor, stämning. Här är några kort från mitt work in progress. The GREAT British är arbetsnamnet.

Och den 21 april kommer min exhibition upp på 591 Photography Blog.

2012-04-17 21:54   Gun-Inger Arvidsson

London är London ett ställe man längtar till så fort man kommit hem. Vad är det som gör London så attraktivt. Jo just det du visar i dina bilder.

Jag känner det som jag var med på dina promenader. De där strikta herrarna är så mysiga när det går som de ägde hela världen.
Tack för alla dina bilder jag nu fick se.
Hälsningar
Gun-Inger

Besvara

2012-04-17 22:00   Anders F. Eriksson

Det var tjugo år sedan jag var i London - kanske borde åka dit igen och plåta lite. Sist jag var där körde jag Nikon FM och Tri-X, men det funkar uppenbarligen bra digitalt också (och skitigt går nog att få till då också) :)

Senast jag var i Storbrittanien kostade pundet ungefär 15:- så jag antar att man klarar sig lite billigare undan nu (fast London är väl alltid dyrt) ...

Besvara

Svar från goranton 2012-04-18 22:40

1976 firade jag jul och nyår i London. Då låg pundet på 5;75. Övervikten blev enorm på planet hem av alla skivor och böcker.

/G

Svara

2012-04-17 22:42   tomazon

Snyggt! Bild nr 2 vann helt klart. Sen om det hade blivit bättre i tre X vetifasiken. Kanske på en utskriven plåt.
//Tommy

Besvara

2012-04-17 22:51   Urr

Lysande gatufotografi. Inte varje vecka man får se sånt här.

Besvara

2012-04-18 22:38   goranton

Tack alla för vänliga ord. Jo, London är evigt. En plats att åka till och återvända. Jag var där första gången 1966 och har sen försökt besöka stan så ofta jag kan. Vet inte hur många gånger det blivit. Menjag hoppas det blir ännu fler.

/Göran

Besvara