Långsamhetens lov -och litet etologiskt

Jag har ju utlovat litet berättelse om dovhindars känsla för långsamhetens lov, nu är det dags. I förrgår anlände hindar och kalvar redan på morgonen. De travade runt en del, sedan samlades de sex kalvarna i en liten grupp tillsammans med en av hindarna. Ljuset var inte det bästa och jag sumpade en del skärpa, både i stillbilder och video. Här är "nannyn" med fem av kalvarna, den sjätte stökade en liten bit bort.

Ibland var det en "nanny", ibland två. Övriga hindar var i väg på egna äventyr i omgivningen, de hade väl ett långsamt lov från barnpassningen. Vid ett par tillfällen kom en eller två hindar kort tillbaka, de blev snabbt avkrävda en mjölksnutt innan de gick igen. I filmen ser man litet av detta. Kalvarna höll sig tämligen lugna, men ibland reste någon på sig, det blev litet stångningsövning som underhållning. Det här höll på under ett par timmar innan hindarna kom tillbaka igen, mötta av ivriga kalvar.

Hindarna kollade in sina små, bäst att se om nannyn skött sig och hållit dem oskadda!

Kalvarna var ivriga, det stod "Vi är hungriga!" över hela dem.

Det här att lämna kalvarna i en grupp och gå ensamma på eget håll är helt enligt dovhjortars vanor, och vi har sett det tidigare här hos oss, men inte så tydligt och så länge som den här gången. Mycket intressant att få se!

I dag var det dags för en sådan här grupp att vara föräldrafria igen. Sju stycken med "nanny" slog sig till ro i gräset.

Jag tänkte att nu blir det ett fint tillfälle att få bättre bilder och filma i lugn och ro, de hade lagt sig på litet närmare håll och i bättre ljus. Men den önskan gick upp i rök litet senare. De låg så lugnt så jag gick och åt färdigt frukosten, när jag var klar med den ville Nicke, våran katt, komma ut ett tag. Vi har god vana att öppna balkongdörren i stort sett ljudlöst och få upp en springa som Nicke kan gå ut genom. Tydligen slarvade jag en aning i morse, när jag vred på dörrvredet hördes ett klick. Och det är fullt tillräckligt för att väcka "nannyn"! Hon for upp och tog kalvarna med sig i full fart. Jag tänkte att jaha, det var det hjortbesöket det, men efter 20, 30 meter stannade hon och kalvarna upp och spanade in om det verkligen var livsfara på gång. Efter en lång stunds funderande tog hon kalvgänget med sig och gick ned mot gräsmattan en bit från där man sedan kommer ned till källan vi har på tomten. Hon motade in kalvarna bakom ett stort rosensnår, och lade sig själv ute i "gången".

Där låg hon lugnt, men hade samtidigt fri sikt upp mot huset och oss. Ibland lyfte hon ett ögonlock och spanade in eventuella händelser.

Efter ett tag började hindarna ansluta igen, och kalvarna avbröt slummern.

Mammor är ju alltid välkomna!

Alldeles särskilt välkomna om de kan bjuda på någonting gott!

Sedan var allt som vanligt igen i Damadromen. Nästan i alla fall, man fick ju hålla koll på dörrvredsknäppningar och rörelser i rutans spegling så att ingen dundrade ut och störde friden.

Och här kommer filmen! Som jag nämnt tidigare, det går inte att förstora bilden här på FS, men om man klickar på Youtube nere till höger kommer man dit och kan välja större storlek.

Det är verkligen en ynnest att ha möjlighet att studera hjortarna på det här sättet. Både min fru och jag är djur- och naturintresserade, och inte minst av etologi. Vi försöker hitta så mycket dokumentation vi kan, när jag var bruksinstruktör för så där fyrtio år sedan hade jag stor glädje av Eberhart Trumlers böcker "Sådan är din hund" och "Ta hunden på allvar", och naturligtvis Konrad Lorenz. Katter har vi lärt oss väldigt mycket om genom Jason Galaxy och hans TV-program "Your cat from hell". Först trodde vi att det skulle vara något flum, men han har lärt oss mer om katter än vi snappat upp under hela livet dessförinnan.

Dovhjortar har vi inte hittat någonting om, det kommer förhoppningsvis. Peter Wright och Julian Norton i "The Yorkshire vet" (Veterinären på landet) brukar ju framhålla att hjortar är "livsfarliga", att komma i vägen för hindens vassa klövar eller hjortens kraftiga horn är inget man vill råka ut för. De framhåller ofta den kraftiga flyktreflexen, och den ser vi ofta här, ett klick i dörrlåset kan räcka för att tömma Damadromen på hjortar, jag plåtar och filmar genom fönstren. Och så vill vi ha det, vi lägger inte ut mat för att locka dem, och det behövs inte heller, det räcker så gott med gräset, äpplena och kastanjerna. Vilda djur som blir halvtama eller ännu värre tama med amatörer är inte att rekommendera. En Svarte-Petter som får för sig att jag är en konkurrent om hindarna har jag definitivt ingen lust att möta.

Det är inte lätt att hitta någonting populärvetenskapligt om dovhjortar, som sagt. Men Christina Sandin har gett mycket värdefull information om deras körtlar i en kommentar på bloggen, stort tack för det!

För den som vill veta mer om humlor och solitära bin rekommenderas professor Dave Goulson och hans böcker varmt! Att studera bin har en mörk sida också; vi håller på att förgifta våra viktiga pollinerare. "Parody Project" har gjort en pastisch på "Sonds of silense" om det, för mig gör det ont att lyssna på den. Finns här, "Confounds the science". 

En annan professor jag har stort utbyte av är Frans de Waal, primatolog och etolog. Hos honom kan man lära sig mycket om primater, inte minst Homo sapiens. Hans böcker "Mamas sista kram", Bonobon och tio Guds bud", "Vår inre apa", "Empatins tidsålder" rekommenderas varmt. På Youtube finns många videor med Frans de Waal, inte minst den här om "Mamas sista kram." Ganska lätt att få en tår i ögat...

Oj, det bar visst i väg... Och jag lyckades sabba en bra bit på slutet och fick skriva om, hoppas att inte tröttheten ställer till med spratt i texten. Nå, det ordnar sig säkert så småningom det också i så fall.

Vi hörs!

2022-08-10 22:08   Lena Holm

Jag förstår hur intressant det är att få titta på dessa djur och jag skulle göra precis som ni gör dvs fota genom fönster och vara så försiktigt som möjligt. Du har ju rena rama naturprogrammet i trädgården! Jag visste inte att de hade en "nanny" som såg till en hel grupp småttingar när de andra är iväg och äter (eller vad de nu gör). Bedårande bilder!
Hälsningar Lena

Svar från aasaboe 2022-08-11 09:10

Tack Lena! Ja, vi skojar om det ibland, att vi har naturprogram IRL :-)

2022-08-10 23:52   Katt-Tina

Fler härliga bilder och ännu en mysig video! Håller med Lena i att ni har naturprogram i trädgården och tack för att du delar med dig, så att vi andra också kan få njuta!
Att även dovhindarna har barnvakter visste jag, eftersom jag har iakttagit det så många gånger. Men det är nog en kunskap som inte så många har. Förresten tror jag inte att "folk i allmänhet" ens alltid vet vad det är för djur när de får se en dovhjort.

Jag håller med om att djurens beteende är väldigt intressant att studera. Kan sitta i timmar och bara iaktta hur de beter sig inom flocken. Man lär sig mycket på det - men det förutsätter förstås att man har en flock "tillgänglig" att studera.
Hundar och katter har jag också haft genom åren och tävlade bruks med mina hundar. Lärorikt! Och de olika katter jag har levt tillsammans med under 60 år har också lärt mig hur individuella dessa härliga djur är. Har även lärt mig förstå och "läsa av" dem. Bor nu ihop med två katter som är lite drygt två år gamla. Kan nog inte leva utan katter.

Nu blev det lite utanför bloggens ämne: dovhjortar. Jag ska skriva lite mer om dovhjortar fram över. Hinner inte ikväll, för det börjar bli sent och jag ska upp i arlan, så det måste bli några timmars sömn. Imorgon och fram till fredag lunchtid blir det vistelse i fotogömsle. Helt säkert får jag se en hel del dovvilt "på riktigt" och lite annat stort och smått. Det ska bli så njutbart, augustikväll med fullmåne och befinna mig mitt i naturen.

Svar från aasaboe 2022-08-11 09:14

Tack Christina! Att folk inte vet skillnad på olika hjortdjur märks ibland, mer än en gång har det varit varning för "en stor flock rådjur" i lokalradions trafikvarningar. Lycka till i fotogömslet! Hoppas att du får många fina bilder.

2022-08-11 06:13   pdahlen

Intressant och vad fint att ha detta utanför huset, fast min fru hade nog inte uppskattat det så mycket, hon är mer rädd om växterna.

Svar från aasaboe 2022-08-11 09:17

Tack Peter! Jo, det är olika hur man ser på hjort- och rådjursbesök. Vi släpper gärna in dem i vårt liv, andra i närheten har höga stängsel för trädgårdens bästa. Men vi tänker att har man nu bosatt sig mitt i naturen får man ta seden och villkoren därefter :-)

2022-08-11 14:12   Margareta Cortés

Vilken lycka att ha detta utanför fönstret, även om man måste smyga ibland så uppväger det glädjen av djurlivet.
Bra berättat och förklarat, håller med om att de vilda djuren inte ska bli för tama. Men rådjuren där vi bor, tycker nog att det är vi som inkräktar på deras revir och beter sig väldigt orädda ibland. Inte så konstigt i tätbebyggda områden då de ofta träffar på folk.
Rävarna som kommer till vår tomt är däremot väldigt skygga, ser de oss blir de oftast till ett rött streck över gräsmattan. Utom en gång då jag satt ute på altanen och en räv kom.
Den tittade nyfiket upp på mig och kom till och med närmare.
Men åter till dina bilder som jag fått glädja mig åt här, den liggande nannyn som ligger och vaktar, vilken härlig stil. Hon ser helt avslappnad ut, men är tydligen helt på spänn ändå.

Svar från aasaboe 2022-08-11 22:12

Tack Margareta! Innan hjortarna tog över här hade vi mycket rådjur. Hundarna var strängt förbjudna att jaga dem, och det lärde sig rådjuren snart. Det hände flera gånger att jag passerade med hund bara några meter från ett rådjur som lugnt stod kvar. Det har aldrig hänt med någon hjort :-) Nu behövdes det inte mycket extra rörelse från mig för att sätta fart på rådjuren, så helt orädda blev de aldrig.

2022-08-11 18:59   Vibybo

Det var intressant, och mycket. Har sett kor göra likadant och ha barnvakt(er). Djur ska man respektera ja, och uppträda korrekt. Inte skrämma i onödan, varken åt ena eller andra hållet. Själv finner jag också nöje i att studera djurens liv, umgänge och uppträdande, med alla de likheter och olikheter mot människorna som finns. Finns mycket att fundera över där. Utmärkta bilder!

Svar från aasaboe 2022-08-11 22:13

Tack Stefan! Ja, beteende hos både människor och djur är mycket intressant.