Skåne-alperna naturligtvis
Tröttnande dovherrar och en gärdsmyg som inte smyger
I går var det ganska stillsamt i hjortavdelningen. Strax före nio kom några besökare, den store lade sig att vila.
Kalvarna brukar vara mycket nyfikna på de stora grabbarna och deras horn, men i går var det tydligen inte så intressant med sådant.
Den store låg kvar ett bra tag, men så var det något som hände i skogen och det måste han ju kolla upp.
Det fanns hindar i buskaget, och konkurrenter kanske?
Tydligen var det inte så spännande saker på gång, han kom snart tillbaka för att vila vidare.
Medan jag stod vid fönstret med kameran redo utifall det skulle bli någonting roligare än en slö hjort att plåta, dök en kvick liten fågel upp på regnvattentunnan ett par meter bort. Den här gången smög inte smygen.
Den till och med vände andra sidan till.
Och en vändning till!
Dovhjorten gav sig ut på ännu en kort tur i buskaget, men halv tolv återvände han och sparkade förstrött upp en minigrop.
Där slog han sig till ro och sov sedan sött en timme, då var vi tvungna att åka en sväng med bilen. Vi kunde inte se honom när vi gav oss av och han inte oss, men gissningsvis hörde han bildörrar och motor och lommade iväg.
När jag skulle fixa eftermiddagsfika strax efter två tittade jag ut från köksfönstret och såg vad jag trodde var en hind med två kalvar. Det verkade pågå tvättning, här finns en hind med kalv som tvättar intensivt och själv blir tvättad av kalven. Men teleobjektivet avslöjade att det inte alls var en hind med i spelet.
Och det handlade inte om tvättning, kalvarna gjorde sitt bästa för att få igång den vuxne till litet stångningsövningar.
Det lyckades de inte med, och när de gav upp upptäckte jag att det var hjorten som blivit av med halva kronpaketet. Det kanske gjorde honom litet ovillig? ;-)
När kalvarna gett upp försöken att få igång honom gick han för att få sig litet till livs.
Vi hörs!