Litet naturligt från vår närmaste omgivning i Linnekullatrakten.

Blommor och bin. Eller Humlor och bin. Eller...

Hej!

 

Humlor och bin lovade (hotade?) jag ju med i förra bloggen. Blommor, humlor och bin kanske. Plåtar man nektar- och pollensökande krabater kommer det ofelbart blommor med på bilderna. Eller, det räcker ju i så fall med ”blommor och bin”. För humlor är ju också bin! Men det visste jag ju inte då i fjol när jag fick för mig att försöka fotografera och artbestämma humlorna i vår omedelbara närhet.

 

Jag visste att det finns olika humlearter. För sex år sedan såg jag som vanligt många humlor i ett tistelbestånd, en av dem avvek från de andra med intensiv gul päls. Det blev några snabba bilder och jag frågade på ett nätforum och fick veta att det var en åkerhumla:

 

 

Jag hittade bilden när jag klickade på ”humla” i Lightroom för att få ihop bilder till bloggen. Jag kände direkt igen bilden, och kunde också konstatera att det inte alls är en åkerhumla. Inte ens en humla. Det är en fluga! En brun björnblomfluga (Arctophila superbiens) som skickligt klär ut sig för att skrämma den som vill ha ett gott mellanmål.

 

På den här nyare bilden ser man att den lyckas bra. Men den avslöjas av sina ögon och antenner.

 

 

Nedan ett par bilder på en riktig åkerhumla (Bombus pascuorum). Nog är den där blomflugan lik!

 

 

 

Jag såg ju att det var skillnad på humla och humla när jag väl börjat titta efter. Den här fick jag lära mig var en trädgårdshumla (Bombus hortorum), på väg att samla blått pollen i en iris.

 

 

Eller den här lilla skönheten i rött och svart, en stenhumla (Bombus lapidarius).

 

 

Jag undrade hur många humlearter det finns. Fem? Tio? Dessutom kom det med andra små kryp på insektsbilderna. Här har en silverstreckad pärlemorfjäril fått sällskap med en färgglad liten krabat. På ett nätforum fick jag veta att det var ett buksamlarbi. Jag hade hört talas om solitära bin, kul att ha sådana här tänkte jag.

 

 

Jag hade bilder på tapetserarbi också, och det hade jag hört talas om tidigare. Två arter redan! För jag visste inte att det finns flera arter buksamlarbin. Inte bara arter förresten, flera släkten med många arter vardera! 11 släkten, varav tapetserarbin är ett. När jag hittade de uppgifterna snurrade det i skallen, och sedan var jag fångad i bivärlden. Jag måste ju försöka plåta de som finns här i Linnekulla! Både humlor och bin!

 

När jag sökte vidare fick jag veta att i Sverige har vi 40 humlearter och runt 260 arter solitära bin. Det hade jag ingen aaaning om... Men jag hittade snabbt en art, trädgårdssandbi (Andrena haemorrhoa) på tomten. Den gula blomman är, citat från Wikipedia "harris, uttalas "har-ris", eller på bygdemål i Skåne hararis, Cytisus scoparius"

 

 

 

Jag har låtit de latinska namnen följa med i texten när jag kopierat nyckelorden i LR. Inte för att snobba, det är helt enkelt den bästa identifieringen om man vill veta mer. Dessutom har jag ingen anledning att snobba, jag är total nybörjare på humlor och bin, dessutom försedd med ett allt mer teflonbehandlat minne så jag har ett elände med att lära mig vad krypen heter och att känna igen dem. Jag hoppas att jag inte gjort bort mig och satt fel namn på bina och humlorna här... inte alltid lätt att få det rätt! Men roligt är det, och himla intressant!

 

Nog för idag! Mer kommer!

Vi hörs!

Inlagt 2016-12-01 16:50 | Läst 1401 ggr. | Permalink
Vem är inte lite färsk på bin och humlor, men du är ingen nybörjare på att fota humlor i flykt. Det har jag försökt många gånger men man måste ha tålamod och en någorlunda snabb slutartid för att lyckas. Bra bildserie.
Ha det gott/Stig
Svar från aasaboe 2016-12-01 21:05
Tack Stig!
Jo, lätt att få flygande humlor på bild är det inte, men jag har lärt mig några trix. Jag funderade på att längre fram nämna litet om det, du fick mig att bestämma mig. Om ett tag, det är ju gott om tid till nästa säsong.
Kanonfina humlebilder. Och den fascinerande flugimitatören har mycket riktigt flugantenn i fronten, vad jag vet har endast flugor den antennmodellen. Har också sett solitära biarter i trädgården, men artbestämningar av dessa är behäftade med en alldeles sällsynt hög uppförsbacke i inlärningskurvan. Och meningen med det, när vi har samma sorts minne, är svår för mig att begripa.
Svar från aasaboe 2016-12-01 21:13
Tack Stefan!
Man kan ju undra varför jag envisas med bina, en anledning är faktiskt just teflonminnet. Om man håller hjärnan igång reparerar den sig själv mycket bättre än om den går på tomgång, säger vetenskapsgubbarna. Jag tror på dom, och kameran och naturen runt omkring är mitt sätt att trimma hjärncellerna. Men riktigt alla arter av bin här ger jag mig inte på, de små sandbina,microandrena, kräver ju att man tar död på dom och studerar genitalierna under mikroskop. Det finns ju ingen anledning för en liten amatör att ge sig på det. Det finns ju så många av de större som faktiskt går att känna igen, några rent av ganska lätt.
Bild nummer fem är ju fantastiskt bra...!

/Tomas
Svar från aasaboe 2016-12-01 21:15
Tack Tomas!
Jo, jag var ganska nöjd med den när jag lyckades få till den. Viss oskärpa skavde först, men jag bestämde mig för att den som finns duger, resten ger humlan litet liv.
Härliga sommarfärger och humlorna är ju verkligen tacksamma motiv. men inte särskilt lätta att få till. Snyggt gjort.
Hälsningar Lena