Fågelskådning på Öland våren 2011

I Maj 2011 var det dags igen för en fågelskådarhelg på Öland. Det hade under en längre tid rapporterats Citronärla samt Svartbent Strandpipare vid Ottenby så dessa arter var jag naturligtvis ute eftar att fota. Första skådardagen åkte vi ned till Ottenby för att fota dessa arter. Citronärlan hade oftast setts vid Pölen så jag begav mig genast till pölen som ligger intill Långe Jan för att spana. Ingen Citronärla visar sig så jag ställer mig och spanar vid Bertils trädgård istället. Då dyker min fru upp och undrar varför jag inte svarar i mobilen. Hon har redan sett Citronärlan många gånger vid en pöl (som visar sig vara den riktiga Pölen) öster om Fågelstationen. Snabbt förflyttade jag mig dit och fick en hel del bilder. Tyvärr så var det motljus.

Citronärlan häckade med en Gulärla så det kanske dyker upp hybrider vid Ottenby under 2012

Andra skådardagen startade återigen vid Ottenby. Allt fokus låg på att hitta den Svartbenta Strandpiparen. Jag stog åtskilliga timmar och spanade ut med fyrvägen men utan resultat. Framåt eftermiddagen kom det ett larm om att en Rödhuvad Törnskata hade setts vid Sandviks camping. Jag hade fotat den sedan tidigare men det var en ungfågel utan färg. Denna individ var vuxen och var därmed röd på huvudet.

Den satte sig öppet efter ett tag men tyvärr på lite väl långt avstånd för att få en riktigt bra bild 

Innan hemresan på söndagen så åkte vi ner till Ottenby och fyrvägen för att göra ett sista försök att fota Svartbent Strandpipare. Den här gången dröjde det inte så länge innan den dök upp. Tyvärr så höll den sig på ganska långt avstånd.

En liten bild på en liten fågel tagen på långt avstånd 

Nytt för i år är att vi skaffat en liten hund  som givetvis också får följa med på fågelskådning.

Fågelskådning ur hundperspektiv vid Sebybadet

6 Megapixel vs 12 Megapixel

Jag har i tidigare inlägg skrivit att man vid fågelfotografering inte alltid kan komma så nära motivet som man vill tex vid en havsstrand eller ett nysått fält. Man kan då satsa på objektiv med rejäl brännvidd tex 500mm eller kanske ännu mer. Man kan också satsa på extendrar. Ytterligare en väg kan vara ett kamerahus med många megapixlar för att öka möjligheten att beskära bilden.

Men hur mycket gör megapixlarna egentligen ?

Jag bestämde mig för att testa skillnaden mellan mina två kamerahus. Det ena huset är en Nikon D50 med 6 Megapixlar och det andra är en Nikon D300 med 12 Megapixlar alltså det dubbla. Kamerorna har samma sensorstorlek.(DX)

Testet gjorde jag genom att fota samma motiv från samma avstånd med samma objektiv med dom två olika kamerahusen. Jag tog också en bild med Nikon D50 + 1.4x extender som jämförelse.

Bilden är tagen med Nikon D50 (6 Megapixel). Ursprungsbilden har 3008 x 2000 pixlar

Bilden är tagen med Nikon D300 (12 Megapixel). Ursprungsbilden har 4288 x 2848 pixlar

Detta är samma bild som den ovan tagen med Nikon D300 (12 Megapixlar), Bilden är sedan beskuren till 3008 x 2000 pixlar så att storleken motsvarar 6 Megapixel sensorn i Nikon D50

Bilden är tagen med Nikon D50 (6 Megapixlar) + 1.4x extender. Ursprungsbilden har 3008 x 2000 pixlar

Slutsats:

En fördubbling av megapixlar verkar ungefär motsvara att fota med en 1.4x extender. För mig innebär det att ett nytt kamerahus ska ha betydligt mer megapixlar än mitt befintliga för att jag ska bli intresserad att köpa nytt. Givetvis finns det många andra faktorer som påverkar köp av nytt kamerhus såsom ISO-egenskaper, seriebildstagning, Autofokus mm

Fågelskådning på Öland hösten 2010

Oktober 2010 åkte vi på ännu en skåderhelg till Öland. Denna helg var det vackert väder. Ett högtryck hade en tid dominerat vädret öster om Öland. Det fanns goda förutsättningar att det skulle dyka upp östliga rariteter på Öland. Första skådardagen startade vid Ottenby. Det var många skådare på plats. Det dröjde inte så länge innan fågelstationspersonalen visade upp en Brandkronad kungsfågel. Jag tog ingen bild på den för jag hade sedan tidigare tagit en bra bild på den arten.

Efter denna visning gick vi till "Bertils trädgård" och då har någon sett en Kungsfågelsångare. Vi ställde oss förstås och spanade. Vi såg den när den hoppade runt i buskarna men det blev inget bra fotoläge. Till slut så visade den sig öppet och jag fick några fina bilder.

Kungsfågelsångare flög likt en kolibri när den födosökte

På eftermiddagen åker vi ut till Västerstadsviken för det har rapporterats en Tuvsnäppa där.  Vi hittar fågeln ganska snabbt mellan parkeringen och själva viken. Den var väldigt orädd så jag får bilder på nära håll.

Tuvsnäppan lät sig fotograferas på nära håll

Vi stannade kvar och fortsatte skåda. Efter en stund så dyker det upp en  Blåhake. Vi blev ganska förvånade att en Blåhake är kvar på Öland så pass sent på hösten men vi passade förstås på och fotade den.

Blåhaken färger på bröstet var lite bleka men ändå tydliga

Första skådardagen gick mot sitt slut. Eftersom vi var på Ölands västra sida så kunde vi avsluta dagen med att avnjuta en vacker solnedgång.

Andra skådardagen åkte vi som vanligt ner till Ottenby. Det hände inte så mycket så vi åkte vägen upp på östra Öland till Stenåsabadet. Där åt vi mat ute i det för årstiden vackra och varma vädret. Vi var också inne en sväng på Naturbokhandeln och kollade på tubkikare. Vi åkte sedan tillbaka till Ottenby och när vi kom tillbaka så kom det ett larm om Taigasångare i norra lunden.

Jag och min skådarkompis vandrade iväg till platsen där fågeln hade synts till. När vi kom fram så var det några andra skådare på plats men ingen hade sett fågeln. Vi stannade kvar och spanade. Efter hand så droppade de andra skådarna av och vi blev själva.  Vi bestämde då att vi skulle försöka locka fram fågeln med ett inspelat läte i mobilen. Ganska snart efter att vi lockat så dök det upp skådare från alla möjliga håll som undrade om vi hade sett fågeln. Jag erkände då att jag hade lockat.  En skådare blev då lite sur och sa att det brukar locka fram skådare snarare än fågeln. Som tur var så dök faktiskt fågeln upp också. Den var inte helt lätt att fota då den ofta satt skymd i högt gräs men till slut fick alla se och fota den och då var stämningen på topp.

Ser ni Taigasångaren som gömmer sig i gräset mitt i bilden ? 

Till slut satte sig Taigasångaren helt öppet och jag fick en bra bild

Strax efter att vi kom tillbaka till bilen så kom det ett larm om Videsångare i Södra lunden så vi åkte genast dit. När vi kom fram så stog det säkert ett hundratal personer runt ett buskage där fågeln hade synts. Vi anslöt till ringen och väntade. Några personer intill beskrev vart de hade sett fågeln senast. Jag ställde in fokus mot den platsen, en liten björk. Efter ca en halvtimmes väntan dyker fågeln upp och jag hinner ta 2 bilder på den, sedan är den borta. Det blir lite halvkaos i leden när personer som inte såg fågeln försökte byta plats för att få bättre sikt. Vi stog kvar en stund till men fågeln dök inte upp igen. Ungefär 2 timmar senare passerade vi platsen igen och då stog det fortfarande många skådare kvar.

Fick en hygglig bild med tanke på att fågeln bara visade sig några sekunder

Sammanfattningsvis blev helgen mer än lyckad. Soligt och varmt väder. Jag fick bilder på 3 tunga rariteter.

Tretåig mås på Nidingen

Fjällets fåglar på Flatruet

Åkte till Flatruet för att fota fåglar i fjällmiljö i mitten på Juni 2010. Det var vårt första fågelskådningbesök i fjällvärlden.Flatruet ligger i Härjedalen och närmsta större ort är Funäsdalen. Anledningen till att vi valde att åka till Flatruet var att det hade rapporterat en hel del intressanta arter på Svalan samt att Sveriges högst belägna allmänna väg (975 meter över havet) går över kalfjället. Det gjorde det enkelt att komma upp till fjällvärlden.

Det var spännande att komma upp på kalfjället. Det var fantastiska vyer och snön låg fortfarande kvar på endel ställen

När vi kom upp på fjället trodde jag att det skulle bli lätt att fota Fjällpipare, Blåhake, Lappsparv samt Smalnäbbad simsnäppa. Det blev inte alls så lätt. Jag såg och hörde Lappsparv men lyckades inte fota arten. Fjällpipare och Smalnäbbad simsnäppa såg jag inte alls. Det blev ändå lyckat med bilder på flera spännande arter.

Det fanns gott om Ljungpipare att fota när Fjällpiparna lös med sin frånvaro

Alldeles vid parkeringen uppe på Flatruet fanns denna Fjällabb som lät sig fotograferas på nära håll

Alfågel i sommardräkt

 Fick till slut en bild på en Blåhake på långt avstånd

Vi gjorde också en tur norrut från Flatruets parkering mot Ljungdalen och Storsjön.

Plötsligt när vi åkte ner mot Ljungdalen flög det upp en Hökuggla, med ett byte, från diket. Den passerade precis framför bilen och satte sig på toppen av en telefonstolpe. Vi tvärnitade och jag plockade fram fotoutrustningen. Jag tog kort och gick succesivt närmare. Till slut så stog jag precis nedanför telefonstolpen och fick kanonbilder.

Hökugglan åt mest på sitt byte utan att bry sig om mig men det var lite nyfiken och tittade upp ibland

Vi såg även renar på vägen ned till Ljungdalen

I Ljungdalen fick jag en fin bild på en Skogsduva

När vi stannade och fikade vid Storsjön så fick jag fina närbilder på en Dvärgmås som födosökte i sjön

Vi gjorde även ett försök att fota ett Dubbelbeckasinspel vid Mittåkläppen som är en fjälltopp norr om Funäsdalen. Vi åkte sent på kvällen eftersom spelet sker under de ljusa sommarnätterna. Vi ställde bilen vid Storkläppsvallen och begav oss upp till spelplatsen vid foten av Mittåkläppen. Tyvärr så var inte vädret med oss. Det blåste ordentligt och temperaturen låg runt noll grader. Det kom till och med snöbyar. Då vill inte Dubbelbeckasinerna spela. Jag såg endast en som flög förbi.

Här står jag förgäves vid spelplatsen. Mittåkläppens topp ses till vänster i bilden

Vi beger oss besvikna hemåt och dessutom börjar det regna ihållande. Plötsligt flög det upp något ljust från ett dike när vi passerar. Kan det ha varit en Dalripa ? Vi stannar och letar men den är borta. Vi fortsätter hemåt men det dröjer inte länge innan det plötsligt står en Dalripa mitt på vägen som jag får hyggliga bilder på trots regnet.

Dalripan blev paralyserad av billjuset så jag fick gott om tid att fotografera den