Skåne dag 3: Lärkor vid Foteviken

I början av September 2013 åkte jag och en kompis till Skåne. Den tredje dagen åkte vi ut till Foteviken på morgonen. Vi hoppades på att få bilder på Rödstrupig piplärka. Första halvan av September är det störst chans att få se denna art då dom flesta drar söderut vid den tiden. Det var väldigt gott om lärkor så vi fotade i stort sett allt vi såg. Det är inte så lätt att skilja Rödstrupig piplärka och Ängspiplärka direkt ute i fält. Efter att ha granskat bilderna så visade det sig tyvärr att det var Ängspiplärka på alla bilderna.

På några av bilderna var det en fågel som inte alls var en lärka utan en Göktyta.

Vi åkte sedan återigen till Havgårdssjön. Nu var det lugnt på fältet vid plattformen. Det var en hel del rovfåglar i luften men ingen som kom riktigt nära. Fick dock en hyfsad bild på en Havsörn.

Skåne dag 2: Sträckskådning vid Skanör

I början av September 2013 åkte jag och en kompis till Skåne främst för att följa fågelsträcket söderut. På morgonen dag 2 så åkte vi ut till Nabben vid Falsterbonäset för att följa småfågelsträcket. Denna morgonen dominerades sträcket av Trädpiplärkor. Deras lockläte hördes hela tiden. Jag fick en fin bild på en av dom när den rastade en stund innan färden fortsatte ut över vattnet.

Det fanns också Sparvhökar som passade på att jaga de sträckande småfåglarna.

Lite senare på dagen när det blev termik så åkte vi till Skanörs ljung och följde rovfågelsträcket. Det var varmt som en sommardag och vindarna var inte optimala men vi såg endel rovfåglar.

Vi såg 2 Bivråkar, 2 Röda glador, 1 Havsörn, 2 Bruna kärrhökar, 1 Blå kärrhök, 5 Sparvhökar, 7 Ormvråkar, 2 Fjällvråkar, 3 Tornfalkar och 1 Lärkfalk under de ca 4 timmarna som vi skådade.

Bivråkarna kom riktigt nära och jag fick fina bilder.

Senare på kvällen åkte vi in till Skanör för att äta mat och då såg vi några Turkduvor som gjorde sig bra på bild.

Kylslagen vinterskådning på Årnäshalvön

I början av Januari 2013 så upptäcktes en Vattenpiplärka på Årnäshalvön norr om Varberg. Det visade sig att det skulle bli en långstannare. En solig men kylig dag under andra halvan av Januari fick jag och en kompis tillfälle att åka dit för att försöka fota den. På vägen ner så ångrade vi oss nästan för biltermometern var stundtals nere i -20 grader. När vi kom fram så var det "bara" -10 men det blåste friska vindar så det kändes betydligt kallare.

 Vy från parkeingen vid Årnäshalvön

Vi var lie osäkra i vilken vik som fågeln hade setts så vi började med att gå runt på halvön för att orientera oss. Så småning om hittade vi en vik som vi trodde var den rätt och ställde oss där för att spana. Vi hörde och såg ganska snart en lärkliknande fågel men den flög iväg innan vi hann artbestämma. Efter ett tag blev det kallt så vi började gå runt för att söka efter Vattenpiplärkan men vi lyckades inte få syn på den.

Viken där vi lyckades fota Vattenpiplärkan

Vi återvände till viken där vi såg lärkan tidigare, satte oss ned för att vänta ut den. Det var ganska behagligt att sitta i det soliga vädret och titta ut mot ett vintrigt kustlandskap. Det gick över en timme utan att något hände och jag började fundera på om man skulle röra på sig för det började bli kallt. Plötsligt så dyker det upp en lärka tillsammans med en Koltrast och börjar födosöka. Lärkan är ganska ljus så vi blir snabbt övertygade om att det är Vattenpiplärkan. Det dyker också upp en annan lärka som är lite mörkare. Den blev genast bortjagad. Vi kom fram till att det var en Skärpiplärka.

 Vattenpiplärkan satte sig och poserade på en sten i fint medljus och havet som bakgrund

Skärpiplärkan som blev bortjagad av Vattenpiplärkan

Vi fick flera fina bilder och kunde nöjda åka hemåt efter en kylslagen vinterskådning på Årnäshalvön