Fågelskådning på Öland våren 2012 dag 1

I slutet av Maj bar det av det av till Öland igen för att främst fota fåglar. Den här gången åkte jag tillsammans med två skådarkompisar så jag visste att det skulle bli skådning från tidig morgon till sen kväll. När vi kom fram mitt i natten så hörde vi tre näktergalar samtidigt direkt när vi klev ur bilen.

På morgonen åkte vi direkt till Norra lunden vid Ås vandrarhem för att försöka fota Lundsångare. Vi behövde inte gå speciellt långt in i lunden innan vi hörde den. Att fota den skulle visa sig bli mycket svårare. Den var väldigt rörlig och höll sig högt uppe i trädtopparna. Dessutom var det otroligt mycket mygg i lunden.Till slut fick jag ändå en bild som blev hyggligt bra. Därefter splittade vi upp oss och fotade det som dök upp. Efter en stund ringer min kompis och berättar att han fått en kanonbild på Lundsångaren. När jag fick se hans bild så kändes inte min bild så bra längre så jag försökte pånytt fota Lundsångaren men den var inte lika snäll mot mig utan den satte sig i motljus, halvskymd eller i skugga. Efter en ganska lång stund och ett antal myggbett så blev det ändå en riktigt bra bild.

 Lundsångare

Efter det åkte vi till Stormaren och letade efter Ängshök men det såg vi ingen. Tog en bild på en Lövsångare . Den är förvånansvärt lik Lundsångaren som är en raritet i Sverige medans Lövsångaren är en av Sveriges talrikaste arter.

Lövsångare

Åkte vidare till Sebybadet. Där brukar man kunna fota vadare på nära håll men denna dagen var det knappt inga alls. Jag fick återigen nöja mig med fina bilder på en sångare. En Ärtsångare denna gång.

 Ärtsångare

Drog vidare för att besöka Mellbyör men vägen ned till den var avstängd för bilar så vi bestämde oss för att åka ner till  Ottenby och det visade sig bli ett beslut vi inte skulle ångra.När vi kom ned till fyren fick vi tips om att en Videsparv fanns i Bertils trädgård. Den hade precis upptäckts så något larm hade ännu inte skickats ut. Det var roligt att vara först på plats och sedan hjälpa andra som hade dragit på larmet.

Videsparven i blomrik miljö

Videsparven i närbild

Vi var kvar en stund vid Ottenby och jag fick även bilder på brushane i speldräkt vid Pölen samt Årta vid södra gömslet.

Brushane i speldräkt

Årta

Senare på kvällen åkte vi mot Hammarby Alunskifferbrott för att försöka fota Svärtor. I brottet fanns det fyra Svärtor som visade sig vara ganska skygga. Dom tog till flykten innan jag hade fått fram min utrustning. Jag hade min kamera nerpackad i ryggsäcken och fick snabbt plocka upp den och hann ta några bilder när dom flög iväg. Tyvärr blev det lite rörelseoskärpa. Vill man ha bra bilder så får man inte slappna av utan alltid vara redo.

Svärta med rörelseoskärpa

Hade bländaren inställd på f/10 och ISO 200 vilket gav en slutartid på 1/160 sek och det var för lång tid. Numera använder jag autoiso samt har bländaren inställd på f/4 som utgångsläge för att hålla nere slutartiden.

Vi var kvar vid brottet ända tills det blev mörkt och njöt av den vindstilla och ljumma försommarkvällen.

Aftonfalken

På ängen finns en aftonfalk
Röd som blod och höst
På ängen finns en aftonfalk
Grå som skiffer och hav
Ki ki ki, ki ki ki
En klagande röst bor I hans bröst
På ängen finns en aftonfalk
Grå som skiffer och hav

Så lyder texten till Pugh Rogerfeldts låt Aftonfalken som jag lyssnade på en hel del när jag var yngre. Då var jag inte medveten om att det var en ovanlig fågelart i Sverige. Numera är jag imponerad över att Pugh överhuvudtaget kände till denna fågel, kanske gillade han helt enkelt namnet Aftonfalk.

I maj månad 2012 så hittade några skådare en Aftonfalk i Halland. I och med att den verkade väldigt stationär så valde jag att åka dit för att försöka fota den. Det var en varm och solig vårdag, då jag hade möjlighet att åka ner till Halland. Fågeln befann sig inte vid dom klassiska kustlokalerna utan en bit inåt land så jag fick åka ut i trakter som var okända för mig. Det var dock inga problem att hitta för det samlas alltid endel skådare när lite mer ovanliga arter dyker upp. När jag kom fram så var det dock inga andra skådare som hade sett till fågeln men efter en stunds spanande så sågs den av en skådare. Den satt i ett träd på en åkerö ca 50 m från vägen och dessutom i bra medljus. Efter en kort språngmarsch och sedan snabbt upp med fotoutrustningen så fick jag flera fina bilder.

 Falken var lite nyfiken på mig också

Efter att ha tagit många  fina bilder så ville jag få lite flygbilder men falken var inte alls sugen på att flyga. Den satt kvar i solvärmen förmodligen mätt och belåten. Den ändrade dock position ibland så jag fick bilder från lite olika vinklar.

Falken visade upp ryggen.. 

...och vingen.

 Efter ca 2 timmars väntan så bestämde sig falken för att ge sig ut på födosök. Den flög ut mot fältet och ryttlade mot vinden precis såsom tornfalkar söker föda. Tyvärr så låg vinden mot mig så den hade huvudet vänt från mig. Som tur var så svängde den runt när den skulle hitta en ny plats att ryttla över. Då fick man passa på att fota. Svängen gick väldigt snabbt så det var inte lätt att hänga med.

Prickade inte fokus till 100% men bilden blev ganska ok ändå.

Det blev en riktigt bra skådardag med dessa fina naturupplevelser. Jag kunde också konstatera att Pugh Rogerfeldts beskrivning av Aftonfalken stämmer bra överens med verkligheten.

Planerad fotografering av Storlom

När etablerade naturfotografer ger råd om hur man tar fina naturbilder så skriver dom ofta att det är noggrann planering som ligger bakom de bästa bilderna. Jag tog fasta på det när jag bestämde mig för att ta bilder på storlom. I närheten av där jag bor finns det en sjö där storlom gjort häckningsförsök i stort sett årligen. Det skulle alltså inte bli några problem att hitta fåglarna.

Redan i slutet av mars när det blev några riktigt fina och varma vårdagar åkte jag ut till sjön för att hitta en bra plats att fotografera. Jag ville hitta en plats som gav bra medljus antingen på morgonen eller kvällen. Det skulle också finnas mindre träd eller buskar som jag kunde gömma mig bakom. Efter ett antal timmars letande i snåren runt sjön så hittade jag en perfekt plats på västsidan av sjön.

I april åkte jag ut till sjön och kunde konstatera att där fanns ett storlomspar. Nu var det bara att invänta en kväll med soligt väder och utan andra "måsten". Det visade sig att 1:e Maj skulle bli en bra dag att göra ett försök. När jag kom fram till platsen så såg jag storlomsparet direkt men de var på andra sidan sjön. De hörde först inte när jag försökte locka dom närmare men efter tålmodigt väntande så kom dom så nära att dom hörde. Då blev dom genast nyfikna och kom riktigt nära. Det var en härlig känsla att fotografera dom utan att dom såg mig.

 Storlomsparet höll sig på långt avstånd när jag anlände till sjön

När jag började locka på dom så kom dom närmare...

 närmare...

 och närmare.

 Till slut fick jag bilden som jag ville ha.

Stundtals låg fågeln väldigt lågt i vattnet.