Tallbits invasion

Hösten 2019 har tusentals Tallbitar invaderat södra Sverige. Vanligtvis håller dom till i barrskogsområdena i norra Sverige. Det var ganska många år sedan det var en liknande invasion. Dom brukar dyka upp i Rönnbärsträd och smaska på bären. Jag passade på att åka ut till en plats, i närheten av där jag bor, och tog några bilder. Det kan ju dröja många år innan man får chansen igen. Dom var väldigt orädda så jag kunde komma riktigt nära vid fotograferingen.

Tallbit hona

Tallbit hane

Fjällfåglar på Nipfjället

I början på Juni 2016 åkte jag tillsammans med min fru till Nipfjället vid Idre i Norra Dalarna. Förhoppningen var att få bilder på Fjällripa, som jag inte sett förut. Jag ville även fota Fjällpipare i sin häckningsmiljö, då jag endast sett den arten när den flyttat förbi mina hemtrakter. Dagen vi åkte så var det en rejäl värmebölja i Sverige och när vi kom fram till Idre på eftermiddagen var det hela 29 grader varmt. Hade varit perfekt om vi åkt till medelhavet men på en fjällresa kändas det i mesta laget.  Efter att ordnat med boendet åkte vi upp till Nipfjället. Där uppe var det lite svalare. Jag tänkta spana runt lite i omgivningarna men till min förvåning så fanns det en flock Fjällpipare alldeles intill parkeringen. Det vara bara att plocka fram kameran och börja fota.

Nästa dag åkte jag själv upp på fjället tidigt på morgonen. Tanken var att traska upp på toppen av Lillnipen för att leta efter Fjällripa. På vägen upp till parkeringen så stöter jag plötsligt upp en fågel och jag ser direkt att det är en Fjällripa. Jag stannar och kliver ur för att ta bilder. Det visar sig att det är en ganska oskygg individ som låter mig komma nära så jag får jättefina bilder i perfekt medljus. Nöjd åkte jag sedan upp till parkeringen och njöt av stillheten och utsikten.

Senare under dagen åker jag upp igen till Nipfjället, tillsammans med min fru och hund, för att vandra lite i området.

När vi har vandrat en bit så stannar vi till vid en snölega för att fika. Mitt under fikapausen flyger det förbi en fågel och landar i snön. Det visar sig vara en Snösparv i sommardräkt och den börjar födosöka på snön. Jag plockar snabbt fram min kamera och får några fina bilder.

Nästa morgon åker både jag och min fru upp mot fjället. Hon hoppas också att få se Fjällripa på vägen upp till parkeringen. Jag trodde knappast att det skulle lyckas men otroligt nog så stötte vi upp en Fjällripa vid nästan samma plats. Denna gången var det en hona. Vi stannade och klev ur bilen för att kunna studera den lite mer. Plötsligt kommer en Fjällripe hane flygande mot oss. Antagligen för att vi stod mellan honom och hans hona.

När den landar så håller den uppe sin stjärt på samma sätt som en Orre eller Tjäder. Mycket intressant att få se. Har bara sett det på någon enstaka bild tidigare.

Efter denna fina upplevelse åkte vi upp till parkeringen. Där fanns Fjällpiparna kvar och jag fick ytterligare fina bilder. Denna gång på riktigt nära håll då jag fotade från bilen.

Senare under dagen åkte vi en tur till Klutsjön med en liten förhoppning att få se en Lappmes men så blev det inte. Vi åkte även till Burusjön och där fick jag en fin bild på Bergfink.

Vädret var soligt under hela resan men det blev betydligt svalare dom sista dagarna med minusgrader på morgonen så vädret varierar ordentligt i fjällen. Jag letade också efter Dalripa, vid flera tillfällen, i Björksnåren nära trädgränsen men fick inte syn på någon. Man kan ju inte lyckas med allt.  Jag kunde ändå nöjd åka hem då jag fått riktigt fina bilder på Fjällpipare och Fjällripa som jag hoppades. Det bästa var ändå att njuta av den härliga naturen uppe i fjällvärlden.

Havsfågelskådning vid Glommen

Jag planerade att under hösten 2015 åka iväg på havsfågelskådning. Nu blev det en väldigt vacker och solig höst med svaga och mest ostliga vindar. Det dröjde till slutet av oktober innan det blev ordentliga västvindar som kunde få Atlantens havsfåglar att tryckas in mot Kattegatt och västkusten.

Jag valde att åka en dag med en sydvästlig vind på drygt 10 sekundmeter. Detta är egentligen i minsta laget men jag ville testa havsfågelskådning i hyfsade förhållanden då det är nytt för mig.  Vädret skulle bli soligt vilket är viktigt för att få fina bilder, speciellt när den står relativt lågt i slutet av oktober. Jag har också drygt 3 timmars enkel resa till Glommen i Halland, så då vill man inte riskera att dagen regnar bort.

Den enda "riktiga" havsfågeln som jag fick på bild var Havssula. Dessa kom inte speciellt nära utan sträckte flera hundra meter ut från stranden.

På närmare håll flög det förbi en del alkor såsom denna unga Tordmule.

Den här bilden på en Alkekung är jag riktigt nöjd med. Jag hann få iväg två exponeringar då den flög förbi riktigt nära och i hög hastighet. Väldigt tacksam att kamerans autofokus hann med i svängarna.

När jag var nöjd med havsfågelskådningen så åkte jag över till Morups tånge. Det är en grund havsvik som ligger alldeles intill Glommen. Där flög det runt en flock med Vinterhämlingar som jag kunde fota i det fin ljuset.

Rosenfink vid Vätterns strand

Inte så långt ifrån där jag bor finns det ett skjutfält intill Vättern. Alldeles utmed vattnet går det en väldigt fin väg med Vättern på ena sidan och några lövskogsdungar på den andra sidan. I dessa dungar så kan man få se och höra sjungande Rosenfinkar på försommaren.

I slutet av Maj 2014 åkta jag dit med fru och hund med förhoppningen att fota en sjungande hane. Det var en halvmulen dag vilket var bra för att inte få för starka kontraster i bilderna. Vi hade inte promenerat alls länge utmed vägen innan vi hörde dess läte. Det visade sig dock vara betydligt svårare att få syn på dom. Man kunde höra dess läte väldigt nära men ändå inte se den i dom tätbevuxna buskarna i skogsdungen. Det var bara att tålmodigt vänta vilket inte var så jobbigt i det varma vädret. Så småningom visade en hane upp sig fint och jag fick dom bilderna jag hade tänkt mig.

Öland dag 2: Lång väntan på Taigasångare

I mitten av oktober 2013 åkte jag tillsammans med en kompis till Öland för att fotografera fåglar. Den andra dagen åkte vi på morgonen till ett buskage vid Kungsgården. Där hade det setts en Taigasångare. Jag hade vid ett tidigare tillfälle fotat den arten men nu fick jag en chans att få en bild på närmare håll. Klockan var runt 9 när jag ställde mig vid busken på en plats där det var bra medljus. Det visade sig att det skulle krävas tålamod för att få en bra bild. Fågeln visade sig här och var runt buskaget men jag valde att stå kvar för att få bra medljus i bilden. Första gången den visade sig på min sida, efter någon timme, så hann jag inte ens få in den i sökaren innan den försvann. Andra gången, ytterligare någon timme senare, hann jag se den i sökaren men fick inte in fokus innan den återigen försvann. Men tredje gången den dök upp, ungefär vid 12-tiden, så hann jag ta några bilder innan den åter flög in i buskaget. Man kan konstatera att som naturfotograf är det bra att ha tålamod.

Efter att äntligen fått en fin bild på Taigasångaren åkte vi ned till spetsen och jag fick ytterligare några fina bilder på en Steglits och en Mindre korsnäbb.

På eftermiddagen åkte vi ut till en dunge vid Mellstaby. Där hade det setts en Kungsfågelsångare. Fågeln flög runt uppe i trädtopparna i dungen. Jag lyckades tyvärr inte få någon bild på den men det var en fin upplevelse att se den födosöka.