Öland dag 3: Kaspisk trut

I mitten av oktober 2013 åkte jag tillsammans med en kompis till Öland för att fotografera fåglar. Den tredje dagen åkte vi återigen ner till spetsen vid Ottenby. Där fick jag fina bilder på en Varfågel och en Svart rödstjärt.

Så småningom började det närma sig lunchtid och vi började fundera på att påbörja resan hemåt. Jag skulle precis börja traska mot parkeringen när jag mötte två skådare som undrade hur det gått för mig. Jag berättade bla om dom fina bilderna som jag fått på Svart Rödstjärt. Sedan berättade dom att någon hade sett en Kaspisk trut ute vid Västrevet. Det lät väldigt intressant eftersom det var en art som jag inte fotat. Vi gick snabbt mot Västrevet och hittade direkt personen som upptäckt truten. Han visade den i sin tub och sedan kunde jag lokalisera den i min kamera. Jag drog mig succesivt närmare och fick bilder på ganska bra håll. På egen hand hade jag aldrig hittat en Kaspisk trut. Den skiljer sig marginellt från en vanlig Gråtrut. Vi tackade sedan upptäckaren av fågeln och kunde nöjda åka hemåt.

Femte dagen i Härjedalen: Upp på Mittåkläppen igen

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Den femte och sista dagen åkte vi återigen till Mittåkläppen för att vandra upp till toppen. Tanken var att försöka få syn på både Dalripa och Fjällripa. På vägen upp mot toppen så hördes en Ringtrast locka. Jag fick en hyfsad bild även om den var ganska skygg och håll sig på ganska långt avstånd.

Uppe på toppen gick vi runt överallt och letade Fjällripa utan att lyckas hitta någon men jag fick en bra bild på en Ljungpipare.

Vi skrämde också upp en Fjällhare.

Utsikten och det fina vädret kunde vi inte klaga på.

När vi satte oss ned för att rasta så kom det förbi en renflock i dalen.

Vi mötte dom sedan på vägen ned.

Det blev varken någon Dalripa eller Fjällripa men en härlig dag ute i naturen med andra upplevelser.

Resan avslutades på kvällen med att åka till Fjällkällans stugby vid Funäsdalen för att försöka hitta Lavskrika. Den här gången hade vi bättre tur. Vi valde att gå utmed en stig som används som skidspår på vintern och ganska snart såg vi något mörkt som flög över stigen. Vi gick dit och kollade oss omkring och plötsligt såg jag en Lavskrika sittandes på en grangren alldeles intill oss.

Tredje dagen i Härjedalen: Vandring till Gaske Mieskentjakke

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Hela tredje dagen spenderade vi på Flatruet. Vi hoppades att få bilder på fjällets fåglar såsom Fjällripa, Fjällpipare, Fjällabb och Lappsparv. Vi inledde dagen med en vandring från parkeringen till Gaske Mieskentjakke. En lätt vandring på drygt 6 kilometer fram och tillbaka. Det var mer surt i marken än vad jag trodde så man fick hoppa över en del vattenpölar och gå runt en del större vattensamlingar. Det går stadigt uppför mot toppen men det blir aldrig särskilt brant. När vi kommit ungefär halvvägs så hör vi ett svagt läte. Jag hörde inte på lätet vad det var för en art men jag gissade på Fjällpipare eftersom vi hörde att det kom från marken.  Det visade sig dock att det var en utfärgad Lappsparvs hane som jag fick fina bilder på.

Vi fortsätter sedan dagen med att gå och åka till olika platser på Flatruet. När vi stannar till vid en å i dom norra delarna så hör vi ett läte som vi lätt identifierar som en blåhake. Det var dock svårare att få den på bild då den skulkade en hel del i snåren. Till slut så fick jag ändå en hyfsad bild.

Öland dag 3: Dimmig avslutning med ny art för Sverige

Det blev en regnig förmiddag den tredje dagen på Ölandsresan i mitten av maj 2013 så vi åkte ned till Ottenby och fotade några blöta fåglar som satt och kurade i det dåliga vädret.

Tanken var att vi skulle åka hemåt runt lunchtid men så kom det ett larm om en Svarthakad buskskvätta som hade setts vid Sandby skjutfält. Det blev en snabb transport dit och när vi kom fram så fanns det skådare på plats som nyligen hade sett den. Vi gav oss ut på fältet där det fanns många små buskar för fågeln att gömma sig i men det var inte lätt att hitta den. Man fick fota lite på chans när man såg en fågel i en buske och sedan kolla i kameran vad det var. På det sättet lyckades min kompis fota fågeln men själv hade jag inte samma flyt. Det kom några skådare som använde tubkikare och dom såg fågeln ganska omgående men det var inte på fotoavstånd. Fågeln visade sig vara skygg och lät oss inte komma nära. Dessutom drev det in dimma som gjorde fotografering näst intill omöjligt.

En Ängshök flög förbi i dimman lite spöklikt.

Det var ingen idé att fortsätta försöken med att fota den Svarthakade buskskvättan i dimman så vi började packa in utrustningen i bilen. När vi höll på med det så kom det ett nytt gäng skådare och det dröjde inte så lång stund för dom att hitta fågeln. Dessutom lättade dimman lika snabbt som den kom så jag fick en ny chans. Denna gången lyckades jag men det blev en bild på långt håll och dimman hade inte helt försvunnit.

Efter att till slut lyckats få bild på den Svarthakade buskskvättan så var det dags att åka hemåt. Vi stannade på McDonalds i Nybro för att ta en hamburgare. När vi satt och åt så kom det ett larm om att en Spansk sparv hade setts i Rydaholm, som är en ort i Småland. Det var ingen längre omväg för oss så vi bestämde oss snabbt för att åka dit. Det framgick också av larmen att det var en fågelart som inte setts tidigare i Sverige. Det gjorde det än mer spännande. På vägen så kom det nya larm där det tyvärr stod att fågeln inte hade setts så det verkade inte som att vi skulle få se den. Vi bestämde oss ändå för att åka förbi och vänta en stund på obsplatsen. När vi kom fram så var det många bilar och skådare på plats så det var lätt att hitta. När jag klev ur bilen så frågade jag direkt en skådare vart fågeln hade setts senast. Då sade han att den hade dykt upp nu och han var påväg till bilen för att hämta kameran. Vi plockade då snabbt fram vår utrustning och rusade fram till platsen. Andra skådare hjälpte mig att visa vart i ett träd som fågeln satt. Jag hann ta några bilder innan fågeln plötsligt flög iväg och försvann.

Det var ett otrolig tur att vi kom fram till Rydaholm precis under den korta tid som fågeln visade sig. Det var den enda dagen och tidpunkten som fågeln sågs enligt rapporter i Svalan. Mer än nöjda åkte vi hemåt från ännu en lyckad tur till Öland.

Svarthalsad trast i Kristinehamn

I mitten på februari 2013 så dök det upp rapporter i Svalan att en Svarthalsad trast hade setts i Kristinehamn. Jag hade tagit några dagars sportlovsledigt och blev sugen att åka dit och fota den. Det är relativt nära där jag bor. Mindre än 2 timmar i bil. Jag avvaktade några dagar för att få en tydligare bild av vart den oftast höll till och det verkade som den ofta återkom till en adress.

Dagen då jag åkte var rejält gråmulen så jag valde att starta lite senare för att vara framme under bästa möjliga ljusförhållanden.  Jag hade tur för trasten var framme och åt äpplen i komposten på den adressen som var rapporterad så jag fick bilder på den med en gång. Därefter försvann den i ca en halvtimme men kom sedan tillbaka och jag fick bilder, på fågeln, i lite andra vinklar.

Det är inte så roligt att utöva fågelskådning inne i ett villaområde. Därför var jag endast kvar i ca en halvtimme. Dessutom blev det 4 timmar i bilen men det är alltid roligt att ta bilder på fågelarter som man inte sett förut så det var det värt. Det gråmulna vädret gjorde att det blev lite dåligt ljus. Jag fick jobba mycket med uppskärpning och brusreducering i Lightroom för att bilderna skulle se bra ut.